Stäng fönster Lund kn, SANDBY 64:1 SÖDRA SANDBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| Södra Sandby kyrka, SÖDRA SANDBY KYRKA | |
| 4/22/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Södra Sandby kyrkoanläggning Kyrkoanläggningen har en central placering utmed Flyingevägen i den gamla kyrkbyn Södra Sandby. Kyrkan och dess stora västtorn med sina karaktäristiska gavelrösten i rött tegel är en symbol för orten och har betydande miljöskapande värden i den äldre bykärnan. Den nuvarande kyrkobyggnaden har en historia som sträcker sig närmare 800 år bakåt i tiden och visar på sätt en kontinuitet åtminstone sedan 1200-talet. Som socknens äldsta byggnad bidrar kyrkan till förståelsen för ortens äldre historia. Tornets dimensioner och bredd tyder på att det kan ha rört sig om en storman som varit inblandad i bygget av den medeltida kyrkan. Detta är av särskilt intresse med tanke på vikingaskatten som påträffades 1882. Efter reformationen, som i Danmark och då även Skåne ägde rum 1536, stagnerade kyrkobyggandet i landet. Ofta omtalas Genarps kyrka som landskapets enda nyuppförda kyrkan under detta århundrade. Detta är emellertid inte helt riktigt då Södra Sandby kyrka samma år som helgedomen i Genarp stod färdig bad om hjälp hos danske konungen för att färdigställa det påbörjade kyrkbygget. Senare under 1590-talet fogades sannolikt både långhuset och koret till den nedre delen av det medeltida tornet, vilket var den enda byggnadsdel som bevarades av den romanska kyrkan. Södra Sandby har i detta hänseende en särställning inom den skånska kyrkobyggnadskonsten som den enda av landskapets kyrkobyggnader som uppfördes under 1500-talet vid sidan av Genarps kyrka. De bevarade murverken och valven från medeltiden och 1500-talet har betydande byggnadshistoriska värde. Även senare tillkomna byggnadsdelar som tornets murar från slutet av 1700-talet och gavelröstena som byggdes på ungefär hundra år senare ger oss kunskap om den tidens byggteknik och arkitektoniska ideal. Tidstypiska inslag som ljudöppningarnas kolonnetter i betong och det maskinslagna teglet visar hur de traditionella hantverksmässiga materialen fick stå tillbaka för de industriellt framtagna under det sena 1800-talets kyrkobyggande. I kyrkan finns flera kulturhistoriskt intressanta inventarier. Skulpturgruppen från 1400-talets slut som nyligen återbördats till kyrkorummet har tillsammans med de två skulpturerna på triumfkrucifixet betydande konsthistoriska värden. Även dopfuntens cuppa från 1200-talet av den så kallade Palmettgruppen är särskilt intressant. Altaruppsatsen har förutom konsthistoriska kvaliteter även personhistoriska värden genom släkterna Skovgaard och Krabbes på Flyinge kungsgård som troligen skänkt altaruppsatsen till kyrkan. Vidare är kyrkskåpet från tidigt 1500-tal ytterst sällsynt. Skåpet ställdes tillsammans med bland annat kyrkans triumfkrucifix och stenkistan från Revinge kyrka ut på Baltiska utställningen i Malmö 1914. |
