Stäng fönster Lund kn, HAVAMAL 5 SANKT KNUTS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Sankt Knuts kyrka, SANKT KNUTS KYRKA | |
| 10/1/16 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Sankt Knuts kyrkoanläggning Stadsdelen Linero uppfördes i Lunds östra utkant inom ramen för miljonprogrammet i början av 1970-talet, i slutet på de så kallade rekordåren. Den snabbt växande befolkningen hade skapat ett stort behov av bostäder samtidigt som det ställdes nya krav på att höja boendestandarden. Den socialdemokratiska regeringen antog 1965 det så kallade miljonprogrammet, en miljon bostäder skulle byggas på tio år. Runt de större städerna planerades förstäder efter modernistiskt mönster, med separerade trafik- och boendemiljöer, servicecentren med affärer, skola m.m. Vid i stort sett varje centrumanläggning byggdes även en kyrka, vilket innebar att miljonprogrammet kom att bli den mest omfattande kyrkobyggnadsepoken i landet sedan missionstiden. Bebyggelsen kring Linero Centrum karaktäriseras av trevånings lamellhus i betong, vilka placerats i det sluttande topografin åt söder med vida utsikt över jordbrukslandskapet sydost om staden. Stadsdelscentret, vars byggnader uppfördes med gråvit kalksandsten (mexisten), ritades liksom den kringliggande bebyggelsen av Sten Samuelsson och Åke Martinsson. Samuelsson var professor i arkitektur vid Lund Tekniska Högskola och drev tillsammans med arkitektkollegan Fritz Jenecke det framgångsrika arkitektkontoret Jaenecke-Samuelson Arkitektkontor. Det intensiva byggandet av nya kyrkor innebar även ett brott mot den traditionella kyrkoarkitekturen så som den gestalts i närmare tusen år med torn, långhus och kor. Experimentlustan var stor hos såväl teologerna som församlingarna och inte minst hos arkitekterna. Samuelsson hade redan ett kyrkbygge bakom sig i staden: Helgeandskyrkan på Klostergården uppförd 1968, en skarpskuren monolit präglad av mörkt helsingborgstegel med ett dunkelt och närmast mystiskt kyrkorum. Trots att det enbart skiljer fem år mellan Helgeandskyrkan och Sankt Knuts kyrka är uttrycket ett helt annat på Linero än på Klostergården. I Sankt Knut karaktäriseras kyrkorummet av genomlyst transparens mellan såväl det intima kyrktorget utanför som med atriumträdgården bakom den glasade altarväggen i väster. I motsats till Helgeandskyrkans tio ton tunga marmoraltare och murade predikstol gjordes i Sankt Knuts kyrka de inventarier som vanligtvis benämns som fasta istället mobila, tillverkade i trä. Avsikten var att de lätt skulle kunna flyttas för att bäst anpassas till en varierad verksamhet med såväl sakrala som profana aktiviteter. Den välbevarade interiören med ursprungligt altare, ambo, dopfunt i trä osv har såväl arkitekturhistoriska som liturgiska värden. Exteriören kännetecknas av sin uppåtsträvande triangulära form som står i arkitektonisk kontrast mot servicecentrets övriga byggnader som är horisontalt betonade. De arkitektoniska förebilderna hämtade arkitekterna från Finland, som exempelvis Kaija och Heikki Siréns kapell i Otnäs från 1957. Formen är sällsynt i svenska kyrkohistorien vilket bidrar till det arkitekturhistoriska värdet. |
