Stäng fönster Landskrona kn, SPÄTTAN 1 BORSTAHUSENS KAPELL
Anläggning - Värdering
| Borstahusens kapell, BORSTAHUSENS KAPELL | |
| 6/26/16 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Borstahusens kyrkoanläggning Borstahusen har utvecklats som ett fiskeläge med en tydlig bebyggelsestruktur, som kan föras till tre byggnadsetapper från 1800-talets början fram till 1900-talets första decennier. Närmiljön är välbevarad både på byggnads- och stadsplanenivå, med husen tätt samlade kring tre större gator och med små gatt ner mot hamnen. Om fiskets stora betydelse påminner även stejlebackarna, som transformerats till grönytor och parkeringar mellan husen. Ur den i övrigt låga bebyggelsen reser sig skolhuset från 1875 med påbyggnad från 1901. Detta bildar tillsammans med kapellet intill en varsamt moderniserad kulturmiljö. Den förmedlar kunskap om Borstahusens historia och livet i samhället, som idag har utvecklats till en stadsdel i Landskrona. Församlingshemmet, som byggdes 1869 som byns första skola, ingår i Borstahusens andra byggnadsetapp, som växte fram kring Övre gatan under 1800-talets andra hälft. Huset är typiskt för Borstahusens hus från denna tid, med ventilerad stengrund, murar av handslaget tegel från de närbelägna bruken, flera skorstenar och en trappa framför ytterdörren. Både fönster, ytterdörrar och taktegel är kvar i original. Huset ligger i liv med den kullerstenssatta gatan bakom ett spjälstaket. Insidan är däremot helt förnyad, anpassad för dagens församlingsliv med enkla material och en tålig inredning. Kapellet från 1979, ritat av den lokale arkitekten Arne Magnusson, förenar senmodernistiska drag med skånsk tradition. Husets form och uttryck ansluter till den lågskaliga omgivningen med sadeltak och tegelväggar. Traditionella drag märks i anslutningarna mellan murar och tak, de blyspröjsade fönsterglasen och bruket av gesimser, medan materialvalen mer vittnar om sin tid. Maskinslaget tegel, klinker, brädgjuten betong och panelklädda väggar var vanliga under 70- och 80-talen. Tidstypiskt är också hur fönstren, till skillnad från de i församlingshemmet, sitter djupt indragna i fasaderna. Invändigt har kapellet en enkel och vänlig gestaltning, med ett fullt tillgängligt kyrkorum utan nivåskillnader. Både altarbord, dopfunt och stolar är flyttbara vilket gör kyrkorummet mycket flexibelt. Predikstol och altarring saknas idag, vilket antyder vår tids liturgi, där prästen i högre grad befinner sig mitt i församlingen. Altartavlan är ett enkelt konstverk i skarp kolorit. Svenska kyrkans historia i Borstahusen går 100 år tillbaka, då man startade med gudstjänster i skolan. Avgörande för kyrkans framväxt var det sociala livet med söndagsskola, syförening och kör. Församlingsmedlemmarna har genom åren bidragit med många föremål och textilier till kyrkan, bl.a. den väggbonad som hänger i kapellet. Om fiskets historiska betydelse för området påminner flera båtmodeller som skänkts till församlingen, däribland votivskeppet som hänger i kapelltaket. |
