Stäng fönster Trelleborg kn, VÄSTRA TORP 9:21 LILLA ISIE KYRKA
Anläggning - Värdering
| Lilla isie kyrka, LILLA ISIE KYRKA | |
| 12/20/18 |
| Motivering |
|---|
|
Västra Torp är omgiven av jordbruksmark med gårdar. Inne i byn finns kringbyggda gårdar och några gatehus längs byvägen. Gårdarna omger delvis den forna byplatsen. En mur med dekorativa gjutjärnsgrindar och en trädkrans av lind omgärdar kyrkogården. De stora träden och järngrindarna är betydelsefulla inslag i miljön. Kyrkogården karaktäriseras på halva kyrkogården av sent 1800-tals ideal med buxbomsomgärdade gravplatser med singel enligt typiskt sydskånskt mönster. Halva kyrkogården är grässådd med bara enstaka stenar och ger ett ödsligt intryck. Kyrkogården har inga senare tillägg som minneslund eller askgravplatser. Av personhistoriskt intresse är gravstenen till skulptören Anders Olson som utfört många offentliga verk i skånska städer. Kyrkan är byggd 1858 och ersatte en medeltida kyrka som låg en bit bort. Befolkningen hade ökat kraftigt och kyrkan byggdes i början av en intensiv nybyggnadsperiod. Under 1860-talet nybyggdes 37 kyrkor i Skåne. Enligt praxis byggdes kyrkorna så att 2/3 av församlingen skulle få plats. Kyrkan är en långhuskyrka med halvrund absid i öster och kvadratiskt torn i väster. Fasaderna är vitputsade med dekorativa rundbågsfriser, taken är belagda med gult tegel, fönstren är tvådelade, rundbågiga, av gjutjärn. Kyrkans exteriör är i stort oförändrad liksom de flesta kyrkor från denna tid. Kyrkan är tidstypisk och en av många i rundbågestil från denna tid i Skåne. Kyrkan ritades av byggmästare Magnus Cederholm som ofta var anlitad av C G Brunius. Vid denna tid dominerade de nyklassicistiska kyrkorna i övriga landet men i Skåne var Brunius inflytande starkt. Cederholm ritade en kyrka i Brunius anda med slagna tegelvalv och rundad absid med rundbågsfriser i medeltidsinspirerad stil. (Brunius hade dock velat ha friserna oputsade.) Många kyrkor byggdes med enkla träinnertak men i Skåne fick många kyrkor valv under Brunius inflytande om ekonomin medgav. Kyrkorummet är ljust och karaktäriseras av låga vita kryssvalv, vita väggar och stora gjutjärnsfönster. Fokus riktas mot altaruppsatsen. Interiören speglar olika tidsskikt och där olika stilar smälter samman. Nyklassicism, nygotik och rundbåge samsas. Predikstol, altare, altarring och altarskrank är från kyrkans byggnads år 1858 och i gemensam stil men med ny ljus färgsättning i vitt, grått, och guld som även återfinns på den nyklassicistiska orgelfasaden från 1879. Förändringarna är nytt golv och nya öppna ljusblå bänkar från 1910 och underbyggd läktare 1982. Golvet är Viktoriaplattor som är typiskt för sekelskiftet 1800/1900 och är vanligt i nygotiska kyrkor. Läktarunderbyggnaden är diskret gjord och smälter in. Altartavlan tillkom 1884 och är målad av M E Winge som var professor på Konstakademin. Han har även målat altartavlorna i kyrkorna i till exempel Kvidinge, St Pauli i Malmö och Fleninge. Kyrkans äldsta inventarium är den medeltida fyrkantiga dopfunten av enkelt snitt men värde på grund av ålder och som länk till den gamla kyrkan. Även kyrkklockorna kommer från den gamla kyrkan. |
