Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Linköping kn, VRETA KLOSTER 1:9 VRETA KLOSTERS KYRKOGÅRD

 Anläggning - Värdering

VRETA KLOSTERS KYRKOGÅRD, VRETA KLOSTERS KYRKA
1/1/05
Motivering
BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN

Kulturhistorisk bedömning
Vreta klosters kyrkomiljö, med kyrka, klosterruiner, kungagravar, kyrkogård, prästgård mm
utgör en miljö av riksintresse för kulturmiljövården. I kyrkan och på kyrkogården finns
bevarade gravvårdar och miljöer som visar hur begravningstraditionen utvecklats från tidig
kristen tid fram till idag. Kyrkogården innehåller ett ovanligt stort inventar gravstenar från
äldre perioder, medeltid, 16, 17 och 1800-tal.

Den gamla kyrkogården är kraftigt förändrad till sin form under det sena 1900-talet men
innehåller fortfarande ett mycket stort antal äldre kulturhistoriskt och historiskt värdefulla
gravvårdar.

Den nya kyrkogården, från 1916 och 1922 utmärker sig främst genom den avancerade
parkgestaltning som skapades av arkitekten Erik Fant och som fortfarande präglar denna del
av anläggningen. Kyrkogården delas in i mindre rum av vegetation eller murar och de
naturliga höjdskillnaderna utnyttjas effektivt. Variation i intrycket skapas av vegetation och
ett utnyttjande av dynamik mellan stående och liggande vårdar samt vårdar av olika karaktär

1. GAMLA KYRKOGÅRDEN

Kulturhistorisk bedömning
Delvis kraftiga omändringar har förändrat miljön på den äldsta delen av kyrkogården. De
huvudsakliga kulturhistoriska värdena ligger därför i det stora antal kulturhistoriskt mycket
värdefulla gravvårdar som finns här.

På gravkartan från 1941 finns i stort sett enbart grusade gravar med stenram eller
häckomgärdning på kyrkogården, enda undantaget är linjegravsområdena i kvarter 15-3 och
16-4. Dessa är med två undantag alla borttagna. Trots att miljön alltså omskapats kraftigt
sedan gravkartan 1941, finns ett mycket stort antal ålderdomliga vårdar kvar på kyrkogården.
De är i hög utsträckning koncentrerade till kvarter 11-1 där de är glest spridda i hela kvarteret
och till kvarter 12-2a där de utgör mer än hälften av vårdarna. Enstaka äldre vårdar
förekommer dock på hela kyrkogården. Många av de äldre vårdarna är tillverkade lokalt och
av den lokala kalkstenen. Inte mindre än 64 vårdar är äldre än 1900 och den äldsta vården
som står på ursprunglig plats är en mycket välbevarad kalkstensvård från 1658.
7 vårdar på ursprunglig plats är resta under slutet av 1700-talet och tillhör därmed de
ursprungliga vårdar som restes efter kyrkogårdens omdaning 1790. Till dessa hör vården över
stenhuggaren Peter Hultsten och prosten Tiburtius Erici Tiburtius och hans maka. Tiburtius
var förutom prost i Vreta politiker och satt i Riksdagen för prästeståndet. Han var den som
föreslog och genomdrev den berömda ”kungliga namnstämpeln”, dvs att kung Adolf Fredriks
namnteckning ersattes av en stämpel som riksdagen själv kunde trycka på dokument utan att
kungen behövt se dem.

14 vårdar är från 1800-talets första hälft, en stor andel av dem från de första årtiondena på
seklet, vilket bör innebära att också dessa är de ursprungliga på sina respektive platser. Bland
dessa finns prosten i Vreta sedermera biskopen i Linköping och slutligen ärkebiskopen J A
Lindblom. Lindblom var bland annat ansvarig för omgestaltningen av kyrkogården på 1790-
talet. Han var också en radikal framtidsbiskop och under hans tid revs ett stort antal
medeltidskyrkor och ersattes med nya moderna byggnader i tidens anda.

Bland de övriga tidiga 1800-talsvårdarna finns också en tillhörig Växjöbiskopen O L
Wallqvists, död 1800.

Till skillnad från 1941 då gravkartan visar att endast gravarna på allmänna linjen inte var
grusade finns idag endast en enstaka grusad grav kvar i kvarter 12-2a, denna är också inramad
av ett järnstaket. Till de mera ovanliga gravvårdarna hör 4 träkors. 1 gravkulle och 2
avancerade järnkors, det ena importerat från Österrike. Till de udda vårdarna hör också en
obelisk och en hög bautasten.

Ett stort antal värdar är liggande, dessa är ofta samlade familjevis. I övrigt är de flesta
vårdarna relativt höga och smala, även de yngre. Ett mycket stort inslag av vårdar av kalksten
finns allmänt, vilket ger även yngre vårdar ett ålderdomligt utseende.
Längst norrut i kvarter 14-2c finns de yngre gravarna tillhöriga den grevliga ätten Douglas
från Stjärnorp vilkas äldre gravar finns i det Douglaska gravkapellet. De består av en rad
liggande kalkstenshällar samt en triangulär vård över greve Gustaf Otto Douglas, död 1830.
Gravvårdarnas titlar och ibland ortnamnen visar att kyrkogården kan betraktas som en
nationell kyrkogård. Inslaget högre akademiker är mycket stort särskilt i kvarter 15-3 och
ortnamnen visar att även om gravar med anknytning till länet dominerar stort finns det även
inslag av folk från olika delar av landet utan direkt anknytning till Vreta som ändå valt denna
kyrkogård.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter 11 eller 1
Gravplats nr 1-62

Kulturhistorisk bedömning
Kvarteret är ett gammalt köpegravskvarter som blivit kraftigt förändrat efter 1941. Endast 1
av de tidigare dominerande stora grusade stenramsgravarna finns kvar.
Ett mycket stort antal äldre kulturhistoriskt mycket värdefulla gravvårdar, nästan uteslutande
av lokal kalksten finns dock kvar inom kvarteret. Dessa bör vara tillverkade lokalt, sannolikt
vid Hultsten den yngres verkstad. 3 vårdar är från 1700-talet. En av dessa är rest över
stenhuggaren Peter Hultsten av hans bror som hade samma yrke. Hultsten har bland annat
tillverkat södra grindens stolpar och hans vård är av stort lokalhistoriskt värde.
Prosten och Linköpingsbiskopen/ärkebiskopen Lindbloms gravvård är av mycket stort
kulturhistoriskt intresse
Många vårdar har titlar med anknytning till rättsväsendet, kyrkan och lantbruket och är
lokalhistoriskt värdefulla.

Kvarter 12 tidigare 2a
Gravplats nr 1-16

Kulturhistorisk bedömning
Litet kvarter på en öppen gräsmatta öster om koret. Kvarteret är kraftigt förändrat sedan 1941
och alla stenramar utom en är borttagna. Flertalet vårdar är mycket ålderdomliga och
kulturhistoriskt värdefulla. Bland dessa finns vårdarna efter prosten Tiburtius, som anlade
trädgården vid prästgården och hans hustru. Båda från 1700-talet. Tiburtius var prost i Vreta
och den som anade den första trädgården och planterade de första träden på kyrkogården. Han
var också riksdagsman för prästeståndet och den som låg bakom kung Adolf Fredriks
berömda ”namnstänpel”.

Kvarter 13 eller 2b
Gravplats nr 1-32

Kulturhistorisk bedömning
Kvarteret är ett gammalt köpegravskvarter som blivit kraftigt förändrat efter 1941. Endast 1
av de tidigare dominerande stora grusade stenramsgravarna finns kvar. Däremot har ett stort
antal av de äldre vårdarna sparats. Sammantaget finns 10 vårdar från 1800-talet bevarade.
Kvarterets höga status markeras av den stora dominans som titlar med oftast högre
akademiska titlar har.
Flera gravplatser har gravvårdar i långa serier från samma familj. Andra är avsatta för
utsocknes högre akademiker som valt sin gravplats här.
Två av Linköpings biskopar Magnus Lehman, död 1808 och Erik Aurelius, död 1935 är
begravda här.

Kvarter 14 tidigare 2c
Gravplats nr 1-98

Kulturhistorisk bedömning
I likhet med de flesta kvarteren på den äldsta kyrkogården är kvarteret till stora delar
omformat i sen tid, varför de kulturmiljömässiga värdena är relativt begränsade. Däremot
innehåller kvarteret ett stort antal gravvårdar av högt kulturhistoriskt värde. Bland dessa
kyrkogårdens äldsta gravvård på ursprunglig plats? Denna är från 1658.
Nära ätten Douglas gravkapell ligger en rad med yngre gravar tillhörande ätten, de har alla ett
likartat utförande i liggande kalksten. De har genom sitt samband med gravkapellet, ättens
betydelse i trakten och genom att flera av dem varit enskilt framträdande stort kulturhistoriskt
värde.

Gravvårdar från 1658-2002. 8 vårdar, huvudsakligen koncentrerade till kvarterets östra del är
från tiden före 1900. De enda av dessa som är äldre än 1850 är den tidigare nämnda 1600-
talsvården samt Gustaf Otto Douglas triangulära gravvård från 1830. En särställning bland de
äldre vårdarna intas av biskopen J J Hedréns gravvård som står på en gräskulle och är i form
av ett enklare gotiskt fönster och Rikard Brings och Charlotta Westins gravvårdar som är låga
marmorkors.

Övriga gravvårdar är alla likartade, relativt smala och höga, även de nyare. På Percy
Dalhammers gravvård längst i söder omtalas en drunkningsolycka på Roxen 1946.
Gravvårdarnas titlar visar stor social blandning från grevar och biskopar till rena hantverks
eller kroppsarbetartitlar. Sammanlagt har 48 gravvårdar titlar av olika slag.

Kvarter 15 tidigare 3
Gravplats nr 1-312

Kulturhistorisk bedömning
Kvarter 15-3 präglas av gravkapellet i nordväst och den omgivande häcken, vilken ger
kvarteret en prägel av ett stängt rum. Kvarteret är kraftigt förändrat sedan 1941 och det stora
antal grusade gravar som redovisas på gravkartan är alla borta. Den tydliga skillnad mellan
enklare linjegravar i kvarterets inre och köpegravar i det yttre är också borta. Däremot har
större delen av gravvårdarna i det yttre behållits, medan de i det inre ersatts. Här dominerar
istället relativt anonyma låga breda vårdar från senare delen av 1900-talet. Titlar på
gravvårdar är relativt få och de med anknytning till lantbruket dominerar stort. Genomgående
är kvarteret präglat av lägre status än kvarteren längre norrut på den gamla kyrkogården.
Höga kulturhistoriska värden ligger främst i gravkapellet och kvarterets inramning, samt i
enstaka gravvårdar. Mycket högt värden finns i den enstaka bevarade vården av lokal kalksten
från 1809.

Kvarter 16 tidigare 4
Gravplats nr 1-111

Kulturhistorisk bedömning
Kvarteret präglas efter en omläggning ca 1960 av raka gravrader med rygghäckar. Mycket
höga kulturhistoriska värden finns framförallt i enstaka gravvårdar som de två
smidesjärnskorsen och de två vårdarna från 1800-talet.

Kvarter 32 tidigare 4 linje
Gravplats nr 1-103

Kulturhistorisk bedömning
Kvarter 32-4 linje är ett uttalat gammalt linjekvarter insprängt i kvarter 16-4. Linjekaratären
bevaras i 8 kvarvarande liggande små vårdar från 1930-1950 kompletterade med två träkors. I
övrigt har alla vårdar bytts ut mot små moderna motsvarande.

2. 1916 ÅRS UTVIDGNING

Kulturhistorisk bedömning
Kyrkogården utvidgades 1916 med ett triangulärt format område öster om den gamla
kyrkogården. Den yttre begränsningen var den dåvarande sträckningen på Ledbergsvägen.
Den nya kyrkogården utformades av arkitekten Erik Fant. Planen tog fasta på områdets form
med två långsmala områden i nordsydlig och östvästlig riktning. Ett långsmalt kvarter (A)
anlades utmed den gamla östmuren och ett något bredare i östvästlig riktning (F-K). Där de
båda möttes längst i nordväst anlades ett fyrkantigt kvarter med en öppen gräsplan i mitten
och tårpilar runt. Medan kvarter A förblev öppet planterades träd runt hela den öst-västligt
orienterade delen. På den lägre liggande marken mellan de båda spetsarnas ändar anlades
kvarter D och J kring en triangulär damm med springbrunn.
Kyrkogården ligger inom kalkstensmurar och har en uttalad parkkaraktär vilken uppnås med
hjälp av växelverkan mellan alléer, strategiskt planterade träd, öppna gräsytor och en
vattenspegel. De olika elementen bryter ned den stora helheten i mindre intimare rum.
Parkmiljön är mycket välbevarad och innehåller mycket höga kulturvärden.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter 17 eller Långkvarteret tidigare kvarter A
Kvarteret saknar gravkarta och är löpnumrerat 1-100

Kulturhistorisk bedömning
Kvarteret är en viktig del av den ursprungliga nya kyrkogården och består av en öppen
gräsmatta i mitten med liggande vårdar och en rad med stående vårdar utmed kvarterets
utkanter. Vårdarna längs med utkanten är oftast höga och smala . Indelningen mellan de olika
vårdarna är strikt och konsekvent genomförd och utgör det viktigaste elementet i kvarterets
särskilda karaktär.

Kvarteret omgärdas helt av kalkstensmurar som reglerar höjdskillnaden mot den gamla
kyrkogården som ligger högre och resten av den nya kyrkogården som ligger lägre. Kvarteret
för därmed karaktären av en längsmal terrass.
Kvarteret innehåller ett ovanligt stort antal vårdar med titlar av olika slag, varav flera anknyter
till det lokala näringslivet.

Kvarter 19 eller D

Kulturhistorisk bedömning
Litet kvarter med få vårdar bevarade från anläggningstiden. De två som finns kvar har högt
kulturhistoriskt värde liksom det specialdesignade träkorset. Miljön är väl avgränsad från den
övriga kyrkogården. Den lilla tillgängliga ytan ligger lågt och domineras av den plogformiga
berberishäcken.

Kvarter 20 tidigare E
Gravplatserna är onumrerade på gravkartan.

Kulturhistorisk bedömning
Kvarteret är helt och hållet anlagt och designat som enskild begravningsplats för ortens
främsta industrifamiljer. De gravar som ligger utanför de stora monumenten är främst över
personer med anknytning till dessa. Kvarterets fysiska miljö med trädplantering och öppen
gräsmatta och de stora gravmonumenten över historiskt viktiga personer i ortens historia är av
mycket högt kulturhistoriskt värd.

Kvarter 21 eller F
Gravplats 1-19

Kulturhistorisk bedömning
Kvarteret är en del av Erik Fants anläggning från 1916 vars grundelement, dynamiken mellan
de stående och liggande vårdarna samt trädraden som har en motsvarighet i kvarteren 22-G
och 23-H, är bevarad. Fants anläggning har som helhet ett högt kulturhistoriskt värde.
Högt kulturhistoriskt värde i enstaka gravvårdar.

Kvarter 22 eller G
Gravplats nr 1-18

Kulturhistorisk bedömning
Kvarteret är en del av Erik Fants anläggning från 1916 vars grundelement, dynamiken mellan
de stående och liggande vårdarna samt trädraden som har en motsvarighet i kvarteren 21-F
och 23-H, är bevarad. Fants anläggning har som helhet ett högt kulturhistoriskt värde.
Högt kulturhistoriskt värde i enstaka gravvårdar.

Kvarter 23 eller H
Gravplats nr 1-18

Kulturhistorisk bedömning
Kvarteret är en del av Erik Fants anläggning från 1916 vars grundelement, dynamiken mellan
de stående och liggande vårdarna samt trädraden som har en motsvarighet i kvarteren 21-F
och 22-G, är bevarad. Fants anläggning har som helhet ett högt kulturhistoriskt värde.
Högt kulturhistoriskt värde i enstaka gravvårdar.

Kvarter 24 eller J
Kvarteret saknar gravkarta och är löpnumrerat 1-135.

Kulturhistorisk bedömning
Kvarter J-24 är ett relativt litet huvudsakligen moderniserat kvarter skapat kring en triangulär
springbrunn/damm. Höga kulturvärden finns i miljön kring brunnen samt i enstaka enskilda
vårdar. Huvudsakligen järnkorsen samt de tre ursprungliga vårdarna.

Kvarter 25 eller K
Gravplats nr 1-77. Onumrerade liggande vårdar inne i kvarteret löpnumrerade.

Kulturhistorisk bedömning
Kvarteret är en del av Erik Fants anläggning från 1916, detta är särskilt tydligt i den västra
delen som ansluter till kvarter 20-E. I det inre har en del av denna karaktär förlorats då
häckomgärdeningen kring de enskilda gravarna tagits bort och ersatts av enkla rygghäckar.
Titlarna på gravstenarna antyder en tydlig statusskillnad på den västra raden (grosshandlare,
lasarettsläkare) och den övriga delen där arbetare/hantverkare är begravda.

3. 1922 ÅRS UTVIDGNING
Kvarter 26 eller L
Gravplats nr 1-150. I det inre finns onumrerade gravplatser som givits löpnummer

Kulturhistorisk bedömning
Kvarteret avviker idag kraftigt från Eriks Fants anläggning från 1922 och har givits ett helt
eget annorlunda formspråk med hjälp av häckar och träd. Omformningen torde ha skett på
1950-talet eftersom i stort sett alla vårdar är tillkomna då. Miljön är tilltalande och har ett
kulturhistoriskt värde i sig, liksom den helgjutna 1950-talsmiljö som kvarterets vårdar
representerar.

Vårdar med titlar har generellt högt kulturhistoriskt värde, här finns en uppseendeväckande
stor andel kroppsarbetare bland de gravlagda.

4. 1969 ÅRS UTVIDGNING

Kulturhistorisk bedömning
1969-års kyrkogårdsutvidging är en ung kyrkogård där formen ännu inte satt sig och där stora
utrymmen ännu ej är tagna i bruk.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter 27 eller M
Gravvårdarna numreade efter löpnummersystem.

Kulturhistorisk bedömning
Helt modernt kvarter med låga breda vårdar med få titlar arrangerat på en öppen gräsmatta
med rygghäckar. Kvarteret är ett typexempel på det sena 1900-talets begravningskick.

Kvarter 28 eller N
Gravvårdarna är numrerade efter löpnummersystem. För västra delen av kvarteret
finns gravkarta.

Kulturhistorisk bedömning
Helt modernt kvarter med låga breda vårdar med få titlar arrangerat på en öppen gräsmatta
med rygghäckar. Kvarteret är ett typexempel på det sena 1900-talets begravningskick.


Kvarter 29 eller O
Gravvårdarna är numrerade efter löpnummersystem

Kulturhistorisk bedömning
Helt modernt kvarter med låga breda vårdar med få titlar arrangerat på en öppen gräsmatta
med rygghäckar. Kvarteret är ett typexempel på det sena 1900-talets begravningskick.