Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Sollefteå kn, HELGUM 2:13 HELGUMS KYRKA

 Anläggning - Värdering

HELGUMS KYRKA
12/31/06
Motivering
Helgums kyrka, idag en traditionell långhuskyrka med västtorn och lägre sakristia i öster, ligger i skogsbygden, naturskönt placerad i älvdalens bördiga landskap på samma plats där en äldre kyrka föregått den nuvarande.

Ursprungligen uppförd undet slutet av 1700-talet, till formen och färgen som en släkting till de mindre brukskyrkorna i trä, ex.vis Graninge kyrka, men också till ex.vis Borgsjö kyrka, bär den idag exteriört mycket litet vittnesbörd om den tiden. Genom förlängning mot väster och påbyggnad med torn vid 1800-talets mitt, samtidigt som färgen nu ändrats till helt vit, ingår den numera i en klassicistisk tradition från Tessin, Hårleman och Tempelman. Det klassicerande draget är mycket nedtonat, inte så officiellt och överlastat.

Interiört har den dock genom sina tunga murar och höga volym med välvt trätak bibehållit visst 1700-tal, men karaktäriseras starkare av 1800-talets förändringar med utökad storlek, altaruppsats med korväggsmålning, läktarbyggnad och tornbyggnad med vapenhus. 1939-års restaurering med ny sluten bänkinredning, antikglas i ytterfönstren, nya innerbågar och vindfång i södra entrén; och 1980-års läktarunderbyggnad underordnar sig väl med historicerande inriktning. Den samställda färgsättningen i grönt och grått undgår dysterhet både genom rummets volym och lättas av de 1980 insatta glaslampetterna. Många skickligt utförda 1800-tals snickerier, liksom målningar och föremål från senare tid bidrar till en intressant och harmonisk helhet.

Att särskilt tänka på:

* Kyrkans natursköna belägenhet i kontakt med Faxälven med ett öppet åkerlandskap omkring kyrkotomten
* Kyrkotomtens trästaket, som är mycket ovanligt till sin karaktär inom stiftet
* Kyrkans rena, nätta och enkla klassicism exteriört, som bör bibehållas i sitt uttryck utan störande tillägg
* De många skickligt utförda fasta 1800-tals snickerierna med predikstol, altaruppsats, altarmålning, altarring, läktare med barriär, som tillsammans med korets- och predisktolens vägg-och takmålning, starkt bidrar till interiörens atmosfär
* 1900-talets restaurerings- och ombyggnadsinslag, som så väl underordnar sig kyrkans äldre inredning, är en tradition att följa
* Erik Fants originalarmaturer från 1939 bör bibehållas i sin helhet

Källor och Litteratur:
Johansson, K. Helgums kyrka, en vägledning. Örnsköldsvik 1982
Sundin, P. Helgums kyrka. Härnösandsposten 16/6 1945
Sveriges Kyrkor. Volym 221. Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4. Härjedalen Jämtland Medelpad Ångermanland. Riksantikvarieämbetet.
Telhammar, I. Ådalens kyrkor. Bjästa 1982