Stäng fönster Helsingborg kn, ARHOLMA 2 RYDEBÄCKS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Rydebäcks kyrka, RYDEBÄCKSKYRKAN | |
| 12/4/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Rydebäcks kyrkoanläggning Rydebäck är ett samhälle vid kusten som bildats på grund av tegeltillverkning som startade på 1600-talet, lera fanns i området och teglet var lätt att skeppa därifrån. På 1960 byggdes samhället ut till en stor villaförort på tidigare jordbruksmark. På senare år har samhället utvecklats med tågstation, service och flerfamiljshus i närheten av stationen. Rester av tegelbrukssamhället nära havet finns kvar i form av arbetarbostäderna och Rydebäcks gård vars ekonomibyggnader omvandlats till publika funktioner som restaurang och hotell. Kyrkan ligger mycket strategiskt i centrum vid torget där det hela tiden rör sig människor. Flerfamiljshus, byggda efter kyrkans tillkomst, omger torget. Anläggningen innehåller tidstypiskt både kyrka och församlingslokaler. Församlingshemmet och en amfiteaterliknande utomhuskyrka byggdes 1980 och ritades av Tamas Frigyesi. Kyrkan byggdes 1995 och ritades av Bertil Mernsten. Kyrkans formspråk karaktäriseras av den runda formen som står i kontrast till församlingshemmets räta linjer. Kyrkan har referenser till rundkyrkorna på Bornholm där arkitekten hämtat inspiration. Kyrkans form har likheter med den spiralvridna snäckformen. Snäckan associerar till det närbelägna havet men är även en pilgrimssymbol. Ingången är mellan de förskjutet rundade väggarna och murarna växer i höjd. Kyrkans utseende har stora likheter med Sankt Lukas kyrka i Skövde, byggd 1970, som har en liknande snäckform. Det gula teglet i många skiftande färgnyanser och med breda bruksfogar är dominerande överallt både exteriört och interiört. Kyrkans murar är släta utan gesimser eller utkragningar. Teglet är hålkälstegel, tegelstenens kant har en inbuktning vilket innebär att den synliga delen av teglet blir smal och fogarna blir breda. Teglet kom från Kanik tegelbruk vid Lund som numera är nerlagt. Teglets dominans i byggnaderna har historisk koppling till Rydebäck som gammal tegelbruksort medan de breda fogarna har en modernistisk framtoning. Fönstren är mörkgrå aluminiumpartier. Kyrkorummets interiör karaktäriseras av den ovanliga runda formen med det gulskiftande teglet från golv till tak och takets bjälkar som i solfjäderform vrider sig runt en pelare. Det är ett samlande och omfamnande rum. Alla ser bra då stolarna är på olika nivåer likt en amfiteater med altaret på lägsta delen. Akustiken är bra. Det stora dolda ljusinsläppet belyser väggen bakom altaret. Altare, dopfunt och ambo är samstämmigt och omsorgsfullt utformade i ek och kalksten. Altargobelängen av Camilla Skorup är en genomsiktlig vävnad med inslag av koppartråd och påsytt siden. Gobelängens koppartrådar skimrar och skiftar skepnad beroende på ljus. Gobelängen är konstnärligt skicklig och dess abstrakta mönster skapar egna associationer. Vävnadens genomsiktlighet plus dess milda och gyllene färgtoner gör att den samspelar med tegelväggen. Skorup har gjort ett flertal offentliga utsmyckningar. Trots att kyrkan är rund och kunde varit möblerad enligt circumstancesprincipen är dess inre möblering anordnad enligt via sacre med en mittgång mot altaret. Under 1960-talet var det bruna Helsingborgsteglet i stränga kubiska former arkitekternas favoritmaterial för kyrkor. Rydebäcks kyrka som är byggd 30 år senare har ett ljusare och mjukare formspråk. Tillkommande teknik i form av högtalare, filmduk och lösa sladdar blir tyvärr mycket synliga i ett sparsmakat sakralt rum. Församlingshemmet karaktäriseras av raka linjer med fasader av brunt tegel med tryckta fogar, fönsterband av vita aluminiumfönster och ett kraftigt utkragande tak. Avvattningen är fyrkantsrännor vilket är ovanligt. Invändigt karaktäriseras korridoren av gedigna material som tegelväggar, vackert tegelgolv och med takljus. Övriga utrymmen i församlingshemmet har mer standardiserade material och detaljer. |
