Stäng fönster Halmstad kn, SÖNDRUM 3:16 M.FL. SÖNDRUMS KYRKA
Anläggning - Värdering
| SÖNDRUMS KYRKA | |
| 3/6/07 |
| Motivering |
|---|
|
SÖNDRUMS KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats i västra utkanten av Halmstad. Kyrkans läge ansluter till bostadsområdet Eketånga, på gränsen mellan stad och landsbygd. Söder om kyrkan ligger prästgården (1971) samt pastorsexpedition och församlingshem (1970-tal). Strax sydost om kyrkan återfinns en skolanläggning med den f d "kyrkskolan" av tegel samt yngre skolbyggnader. Kyrkogården kringgärdas av en gräsbevuxen kallmurad skalmur av natursten, kantad av en äldre trädkrans. I väster finns en vitputsad stiglucka (1952) med ett spåntäckt tälttak och i söder en smidesgrind. I samband med kyrkogårdsutvidgningen 1939 uppfördes efter arkitekten Harald Wadsjös ritningar bisättningsrum och redskapsbod med fasader av natursten och grästäckta plantak. Den murade vitputsade stenkyrkan är murad i skalmursteknik och utgörs av ett rektangulärt långhus med smalare, rakslutet kor. Större delen av mursträckningarna är medeltida. Kyrkan utvidgades västerut under senmedeltiden, troligen vid 1300-talets mitt. Sakristian invid koret i norr tillkom 1934 och vapenhuset i nordväst uppfördes 1979. Ett äldre trätorn (1728) invid västgaveln ersattes 1820 med ett stentorn i jämnbredd med långhuset, efter ritningar av målarmästare Peter Hallberg i Halmstad. Tornets arkitektur med spånklädd klockvåning och hög spira efterliknar det äldre trätornets. Tornets bredd sammanhänger med att det i bottenvåningen inreddes med bänkar samt läktare. I den västra tornfasaden märks särskilt portalen av stenpilastrar med rundbågigt överstycke samt de mindre gjutjärnsfönstren från 1870-talet. Kyrkorummet har sedan tillkomsttiden genomgått många förändringar och inredning och inventarier härrör från olika århundraden. Kyrkans tegelvalv med dekorerade valvribbor bidrar dock starkt till kyrkorummets medeltida karaktär. Valven dateras genom en kalkmålad inskrift, framtagen 1979, till år 1428. Predikstolen i renässansstil härrör från 1600-talets början och har under 1900-talet minskats något och flyttats till sin nuvarande plats. De förgyllda texterna och den nuvarande färgsättningen gjordes av konservator Eric Sköld 1939. I koret finns en större altartavla från 1787 av Pehr Hörberg föreställande korsnedtagningen. Från 1700-talet härrör troligen bänkdörrarna med blomstermåleri i korets s k klockarebänk, samt skulpturerna på läktarbröstningen (2001) som suttit på en tidigare orgelfasad. De rundbågiga fönsteröppningarna fick sin nuvarande form under 1800-talet och då tillkom också psalmnummertavlan i empire (1836). Vid en renovering 1939 efter förslag av arkitekten Harald Wadsjö inlades ett kalkstensgolv i kyrkan och på den norra väggen påträffades målade konsekrationskors. Efter Wadsjös ritningar tillverkades 1944 dopfunten av Söndrumsgranit. Orgeln med ny fasad insattes 1960 och en ny altarring tillverkades 1984 efter äldre förebild. Kyrkans öppna bänkinredning tillkom 1979. Sakristian är ovanligt rikt utsmyckad och utformad under ledning av Harald Wadsjö, som också ritade inredningen. Dess inbyggda absid är dekorerad med kalkmålningar och en rund glasmålning av konstnären Erik Abrahamsson. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stenmurar, bisättningsrum, stiglucka, grindar, trädrader och grusade gångar. - Det spåntäckta tornkrönet med 1700-talskaraktär. - Det medeltida murverket och valvslagningen utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - De senmedeltida kalkmålningarna. - Predikstolen från 1600-talet. - Inventarierna från 1700-talet. - Altartavlan från 1787 av Pehr Hörberg. - Sakristian från 1934 med väggmålningar och glasmålning (Erik Abrahamsson) samt arkitektritad inredning (Harald Wadsjö). |
