Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Svenljunga kn, REDSLARED 2:30 REDSLAREDS KYRKA

 Anläggning - Värdering

REDSLAREDS KYRKA
5/19/05
Motivering
REDSLAREDS KYRKA ligger på en låg höjd och är väl synlig i det omgivande öppna och småkuperade odlingslandskapet. Strax väster om kyrkoanläggningen ligger sockenstugan från 1700-talet samt en ekonomi-byggnad från år 1920. Kyrkplatsen har åtminstone funnits sedan 1600-talet, men kan enligt vissa källor vara medeltida. Tillsammans med sockenstugan bildar kyrkan en miljö som vittnar om historisk kontinuitet och som är utvärderad som en av Svenljunga kommuns värdefulla kulturmiljöer.

Kyrkogården, som anlades med kallmur strax efter kyrkans omdanande år 1818, har en rektangulär, något konisk form. Trädkransen av lönnar på insidan av muren utgör ett viktigt miljöskapande inslag. På östra halvan av kyrkogården är marken i höjd med murens överkant vilket ger intrycket av att kyrkan delvis är anlagd på en terrass. Gravplatsen karakteriseras främst av sammanhållna gräsytor med företrädesvis låga gravvårdar samt enstaka grusgångar.

Redslareds kyrka härstammar från år 1818 då den befintliga 1600-talskyrkan i sten förlängdes och breddades och sakristian tillkom. Kyrkan fick sitt nuvarande utseende år 1858, då långhuset förlängdes på nytt och ett torn vidbyggdes i väster. I samband med denna åtgärd, som utfördes av byggmästaren Andreas Pehrsson från den kända kyrkobyggarsläkten i Sandhult, revs med största sannolikhet de sista resterna av 1600-talsmurverket. Tidstypiskt präglas kyrkans nyklassicistiska exteriör sedan dess av stramhet med få dekorativa detaljer, vit puts och stora rundbågiga fönster.

Invändigt har kyrkorummet fått nya tillägg i flera omgångar vilket lett till att det stilmässigt är något splittrat. Orgelfasaden är från 1884, bänkinredningen troligen från 1903 och den nationalromantiska dopfunten från 1919. Den kvarvarande nyklassicistiska inredningen från 1818, altaret och predikstolen, bidrar emellertid stort till rummets karaktär liksom läktaren från 1858. Konstnären John Hedaeus bidrag i form av altarmålningen och de bemålade korfönstren har också stor betydelse för rummets prägel. John Hedaeus har tillverkat altartavlor till nästan samtliga kyrkor i Svenljunga kyrkliga samfällighet, vilket är personhistoriskt intressant. Färgsättningen, som håller samman kyrkorummet i viss mån, tillkom i samband med 1949 års renovering. I vapenhuset har få förändringar skett och båda trapporna har bevarats.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Sockenstugan.
- Kyrkogårdens trädkrans, grusade gångar och smidesgrind.
- Kyrkans föga förändrade exteriör sedan tornets vidbyggande 1858 är en god representant för den stilrena nyklassicistiska sockenkyrkotypen.
- Altaret, predikstolen, läktarbröstet och orgelfasaden.
- Konstnären John Hedaeus verk i kyrkorummet
- Altartavlan och de bemålade korfönstren
- Trapporna i vapenhuset