Stäng fönster Åtvidaberg kn, HERRSÄTTER 1:1 HERRSÄTERS KUNGSGÅRD
Anläggning - Värdering
| HERRESÄTERS FD MAJORSBOSTÄLLE, Herrsäters kungsgård | |
| 5/11/21 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk värdbeskrivning Herrsäters kungsgård representerar en viktig del av kulturarvet, sett ur ett såväl lokalt, regionalt som nationellt perspektiv. Fastigheten med gårdsbebyggelse, åkermark och hagmark utgör en välbevarad historisk enhet med lång hävd. Herrsäter innehåller flera kulturhistoriska värden och värdefulla kulturpräglade landskap. Herrsäters gård med dess ägor beskriver väl begreppet kungsgårdar och kan ses som representativ för dess funktion i samhället under lång tid. Ända sedan 1300-talet har Herrsäter varit del av ett maktspel mellan kronan och adeln och kan bidra till berättelsen om bildandet av den svenska staten. Under stormaktstidens militära expansion fungerade Herrsäter som säte och administrativ plats för befäl och bidrog till försörjning för både befäl och manskap. Den långa kontinuiteten av maktcentrum på Herrsäter leder ända till 1800-talets slut och är tydligt läsbar i kulturmarken och bebyggelsemiljön. Odlingsmark och landskapsutbredning är i stort sett stabil sedan 1600-talet trots förändringar i brukningsmetoder. Herrsäters marker bär på tydliga spår av jordbrukets utveckling från stormaktstiden till idag. Nuvarande utformning av Herrsäters gårdscentrum är huvudsakligen tillkommen i början av 1800-talet och den utgör ett värdefullt exempel på Indelningsverkets byggnadskultur. Huvudbyggnadens placering, med utblick över sjön och strukturen med flygelbyggnader och gårdsplan framför, är ett exempel på en högre ståndsmiljö ursprungligen tillkommen vid slutet av 1600-talet. Dagens huvudbyggnad från 1819 har uppförts efter en typritning från samma år med slående trogenhet. Huset är mycket välbevarat och kännetecknande för utvecklingen av officersboställen under tidigt 1800-tal. Huvudbyggnaden är uppförd på en grund och källare från en äldre byggnad, troligtvis en tidigare manbyggnad från 1600-talets slut. Det äldsta bevarade huset på gården är flygeln från 1690-1700 som tillhör den äldre helhetsmiljön. Huset är bevarat i sin placering, fasad samt proportioner och skapar tillsammans med huvudbyggnaden en antydan om 1600-talets kringbyggda gårdsplan. Övrig gårdsbebyggelse beskriver den agrara utvecklingen som skett sedan 1800-talets mitt. Framförallt syns detta i ladugårdens stomme, takkonstruktion, varierande konstruktionssätt, detaljer samt rumsindelning. Ladugården har dessutom en tillbyggd rundloge från 1911 som är typiskt östgötsk och utgör ett värde i den lokala agrara historieskrivningen. Arbetarbostaden Villans utformning med taket, takkuporna och fönstersättningen är i sin helhet ursprunglig och har ett stort kulturhistoriskt värde. De två likadana entréerna visar tydligt på byggnadens tidigare användning som arbetarbostad med två separata lägenheter. Av den kringliggande bebyggelse som finns kvar på nuvarande ägor finns tre torp av kulturhistoriskt värde; Krabbkullen, Hagtorp och Hyltan. Markanvändningen är i det närmaste oförändrat sedan 1600-talets slut, utbredningen av brukad och obrukad mark är den samma. Skogens utbredning har förändrats mycket lite, men sammansättningen har skiftat och visar tydligt på skogsbrukets förändring i modern tid. Vägdragning och infrastruktur på platsen är i stort sett oförändrad sedan 1691. Jordbruksmarkerna på Herrsäter är ett levande landskap som förändrats förhållandevis lite under århundradena. Den goda åkermarken kring gårdscentrum är troligtvis anledningen till gårdens placering. Marken har brukats under mycket lång tid, Den större sammanhållna åkermarken har under 1800-talet kompletterats med mindre åkertegar där torp etablerats. När ekonomin dominerades av naturahushållning utgjorde jordbruksprodukter en stor del av statens inkomst. Under Indelningsverkets tid bidrog jordbruket till stor del försörjningen av armén med både råvaror och underlag för rekrytering. Herrsäter berättar om Indelningsverkets vardag. Skogsområdenas utbredning är i det närmaste oförändrat sedan 1600-talets slut. Historiska kartor och handlingar beskriver skogsbruket som bedrivits på platsen sedan 1600-talet och bär på information om dåtidens synsätt på skogen som resurs, även skogen bidrar på så vis till berättelsen om Indelningsverkets funktion och organisationsverkets vardag. |
