Stäng fönster Gotland kn, FÅRÖ BUTLEKS 1:22 FÅRÖ FYRPLATS
Anläggning - Värdering
| FÅRÖ FYRPLATS | |
| 1/18/22 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk värdebeskrivning Uppbyggnaden av Fårö fyr visar på dåtidens hantverkstraditioner och byggnadstekniker men även på Lotsverkets status. Fyrplatsen berättar än idag om tidigare boendeförhållanden och livet vid fyren som innebar att fritid och arbete gick hand i hand. Fyrplatsen inrymmer tydligt avläsbara tillskott och förändringar som bl.a. återspeglar hur boendestandard och levnadsvillkor på platsen har förändrats och utvecklats. Platsens historiska utveckling speglas tydligt i tillkomsten av nya byggnader som alla besitter en viktig del i det kulturhistoriska värdet. Fårö fyrplats kulturhistoriska värdena är kopplade till platsens funktion som fyrplats vilken utgörs av en näst intill komplett fyrmiljö som visar på hur livet på fyrplatsen fungerat. Alla bevarade byggnader återspeglar kopplingen till arbetet med att sköta fyrljuset. Bostadsbebyggelsen är mycket typiskt utförd och består i likhet med många andra fyrplatser av rödmålade träbyggnader med vita knutar och fönster. Bostadshusen har generellt en mycket välbevarad planlösning och med ett flertal ursprungliga detaljer och snickerier, men också tydliga inslag från 1940-talets renovering då bl.a. kök byttes ut. Flertalet uthusbyggnader uppfördes också i trä och gavs slamfärgsmålade fasader medan bodlängan utgör en lokal avvikelse eftersom den är uppförd i kalksten och vitkalkad. Det samma gäller fotogenboden som är uppförd helt i betong med en för fyrplatser unik sexkantig form. Generellt är alla uthusbyggnader mycket välbevarade och flertalet av dem är i originalutförande sedan uppförandet under 1800-talets andra hälft, vilket får betraktas som unikt. Den fyrtekniska utvecklingen under senare delen av 1800-talet, med flera innovativa uppfinningar, tydliggörs på Fårö inte minst genom att hela fyrtornets övre del höjdes 1891 för att rymma en ny stor linsapparat. Linsapparaten ersattes dock med en ny mindre lins på 1970-talet. Det kulturhistoriska värdet har påverkats i och med bytet. Bytet till en mindre lins är dock också ett steg i den fyrtekniska utvecklingen och utgör därmed en viktig årsring. Förändringarna i fyrtekniken tydliggörs också genom de olika uthusbyggnader som uppförts och ändrats i takt med att framför allt utvecklingen av bränsle för att driva fyren förändrades. Dessa funktioner är avläsbara på Fårö och ger en tydlig bild över hur driften av fyrljuset förändrats. Den första bodlängan inrymde bl. a. förråd för rovolja och vid övergången till fotogen på 1880-talet uppfördes den unika sexkantiga fotogenboden i betong. Även mistsignaleringens tekniska framsteg – från de enkla kanonerna till mistsignalering och tyfoner – är avläsbara i bebyggelsen. Här uppfördes tidigt kruthus för förvaring av krut till kanonerna, sedermera byggdes ett knallsignaleringshus och så sent som 1948 uppfördes ett mistmaskinhus för motordriven mistmaskin. Detta gör det möjligt att förstå fyrplatsens historiska betydelse och den tekniska utvecklingen ger ett stort pedagogiskt värde. Fårö fyr utgörs av en natur- och kulturhistoriskt speciell plats och fyren har ett symbolvärde för Fåröborna och utgör ett viktigt sjömärke för handelssjöfarten och fiskerinäringen. Miljön som helhet bidrar till stämningsskapande och skönhetsmässiga upplevelser. Samma egenskaper hos miljön ger även möjligheter att förstå miljöns bakgrund och fortsatta utveckling som statligt byggnadsminne, vilket utgör ett kulturhistoriskt värde. |
