Stäng fönster Gotland kn, DALHEM DUNGÅRDE 1:23 M.FL. HESSELBY OCH TULE JÄRNVÄGSSTATIONER
Anläggning - Värdering
| HESSELBY OCH TULE JÄRNVÄGSSTATIONER | |
| 2/22/23 |
| Motivering |
|---|
|
I fråga om verkstaden (7) och vagnhallens (8) placering inom byggnadsminnets skyddsområde, bedömer Länsstyrelsen att föreningens ansökan ska godkännas. Verkstaden (7) är exteriört visserligen anpassad till omgivningen, men är inte en ursprunglig del av stationsmiljön. Byggnaden flyttades dit omkring 1974 i samband med museijärnvägens tillkomst, för att fylla praktiska behov. Att den moderna byggnaden vagnhallen (8) ligger inom skyddsområdet har inget ändamålsenligt syfte för byggnadsminnet utan framstår som opraktiskt i förvaltningen av fastigheten och för museijärnvägens verksamhet. Vi bedömer därför att de nuvarande förhållandena för byggnaderna 7 och 8 inte står i rimligt förhållande till deras betydelse för byggnadsminnet. Byggnadsminnet jämkas i detta avseende på så sätt att byggnad 7 utgår och att skyddsområdet minskas så att byggnad 8 placeras utanför detta. När det gäller andelsfrysen vid parkeringen invid stationsområdet vid Hesselby i Dalhem, avslås ansökan. Länsstyrelsen bedömer att byggnaden inte har någon egentlig koppling till själva järnvägs- och stationsmiljön. Dess placering i ett halvoffentligt sockencentrum vid stationen bedöms ha ett lika stort samband med den för detta lanthandeln på angränsande fastighet. Byggnaden är exteriört relativt välbevarad med vissa tillägg, men invändigt är den ombyggd till snickarverkstad. Länsstyrelsen bedömer att byggnaden i sig själv inte har de värden som motiverar en byggnadsminnesförklaring. Länsstyrelsen anser, precis som föreningen Gotlandståget, att andelsfrysen visserligen är ett intressant och typiskt exempel på samhälls- och landsbygdsutvecklingen vid mitten av 1900-talet. På den tiden förbättrades kosthållningen genom ett mer allmänt införande av frysförvaring av matvaror. Över hela landet tillkom andelsfrysföreningar och byggnader för andelsfrysar med frysfack uppfördes. På Gotlands landsbygd blev socknen ett lagom stort upptagningsområde. Utvecklingen ledde senare till att hushållen skaffade frysbox eller -skåp i de egna hemmen och de lokala andels- eller sockenfrysarna förlorade i betydelse. Ett antal sådana frysbyggnader finns ännu kvar, varav de flesta har fått nya funktioner. På Gotland finns sedan tidigare byggnadsminnet Visby Remmaren 14 på Norderklint, med ett äldre uthus som en period har inrymt andelsfrysfack. När det gäller att utöka byggnadsminnet med jordkällaren (12) vid Tule i Halla, anser vi att byggnaden är en del av det ursprungliga byggnadsbeståndet i stationsmiljön och som redan ligger inom byggnadsminnets skyddsområde. Att skyddsbestämmelserna även ska omfatta jordkällaren innebär en mer konsekvent syn på miljön som en helhet. Källa: Beslut om jämkning och utökning, länsstyrelsen Gotlands län, 2023-02-22, dnr 432-4463-2022 |
