Stäng fönster Gullspång kn, HOVA PRÄSTBOL 3:2 HOVA PRÄSTGÅRD
Anläggning - Värdering
| HOVA PRÄSTGÅRD | |
| 3/7/07 |
| Motivering |
|---|
|
Av de utpekade värderingskriterierna är det byggnadshistoriska värdet kanske störst, genom byggnadens (huvudbyggnaden -kyrkoherdebostaden) ålder och stora andel bevarade ursprungsdetaljer. Då flera av dessa visar konstruktionslösningar från nybyggnadstiden tillkommer även ett stort byggnadsteknikhistoriskt värde. De förstärker också ovanstående värden då de ger byggnaden en hög grad av autenticitet. Huvudbyggnaden, flygeln och stallet/magasinet äger var och en för sig ett miljöskapande värde då de tillsammans utgör en välbevarad prästgårdsmiljö. Denna miljö, belägen invid kyrkan har vidare ett betydande samhällshistoriskt värde i och med kyrkans roll som bygdens andliga och administrativa centrum där exempelvis prästgårdens pastorsexpedition fram tills relativt nyligen spelat en viktig roll med sitt ansvar för folkbokföringen. Prästgården i Hova har fortfarande kvar sin ursprungsfunktion som kyrkoherdeboställe, detta tillför ett traditionsvärde och är något som i dessa dagar blir alltmer unikt. Genom sin representativitet för hur många prästgårdar tidigare sett ut, och med den sällsynthet en så välbevarad miljö som Hova prästgård utgör, förstärks samtliga ovanstående motiv ytterligare. Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Se nedanstående yttrande från Västergötlands museum (dåvarande Skaraborgs länsmuseum) för en utförligare beskrivning av byggnadshistoriska/ byggnadsteknikhistoriska värden: "Det kulturhistoriska värdet hos Hovas kyrkoherdeboställe kännetecknas främst av följande faktorer, som alla berör själva byggnaden (händelser i huset, dess inbyggare, ev. prominenta besökare mm lämnas i detta sammanhang därhän) Huset är ett av de äldsta bostadshusen i Hova. Platsen har under lång tid varit kyrkoherdeboställe, alltjämt med tydlig geografisk anknytning till sockenkyrkan. Undantaget frontespisen och den öppna verandan är byggnaden osedvanligt ringa förändrad sedan byggnadstiden. Att huset bevarar övervägande delen av sin ursprungliga ytterpanel, vilket synes vara fallet, är synnerligen ovanligt och ur kulturhistorisk synvinkel mycket värdefullt. Samma kan sägas om det jämförelsevis rika beståndet av ursprungliga dörrar och bröstpaneler, vilka tillsammans svarar för det delvis bestående intrycket av 1700-tal i interiörerna. Förekomsten av autentiska byggnads-detaljer från husets nybyggnadstid har avgörande betydelse för det kulturhistoriska värdet, särskilt som merparten av de jämngamla prästgårdarna (i fd Skaraborgs län) i allmänhet har utsatts för genomgripande förändringar som medfört att likvärdiga byggnadsdelar försvunnit.Vid besiktning av källarna kunde konstateras att byggnadens grundläggning, liksom bottenbjälklagets konstruktion och uppläggning med näver som kapillärbrytande skikt till synes överallt var ursprunglig från byggnadstiden, helt intakt och i mycket gott skick. Kyrkoherdebostaden är sammanfattningsvis ett utmärkt och jämförelsevis välbevarat exempel på en byggnadstyp som kännetecknade det sena 1700-talets boställen och mindre herrgårdar.Den inventering av Skaraborgs läns prästgårdar som genomfördes 1986 gav vid handen att mycket få, om ens någon, av de besökta prästgårdarna av jämförbar ålder kunde uppvisa en liknande bevarandegrad av äldre byggnadsdetaljer som Hova kyrkoherdeboställe. Prästgården åsattes också högsta klass vid en bedömning av det kulturhistoriska värdet, såväl med avseende på prästgårdsmiljön i förhållande till kyrkan, som med avseende på byggnaden såsom exempel på sin tids byggnadskonst." Citat ur: "Ang. renovering av prästgården i Hova sn, Gullspångs kn, Västergötland." av Thomas Carlquist, Skaraborgs länsmuseum 1998-04-07. |
