Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Kungälv kn, KASTELLEGÅRDEN 1:1 KASTELLEGÅRDEN

 Anläggning - Värdering

KASTELLEGÅRDEN
1/28/21
Motivering
Kulturhistorisk värdebeskrivning
Kastellegårdens kungsgård representerar en viktig del av kulturarvet, sett ur ett såväl lokalt,
regionalt, nationellt som skandinaviskt perspektiv. Fastigheten med gårdsbebyggelse,
åkermark och hagmark utgör en välbevarad historisk enhet med lång hävd.
De svenska kungsgårdarna som helhet fyller en viktig funktion i berättandet av vår
samhällshistoria. Såväl ekonomiska, politiska, agrara som sociala aspekter förklaras genom
gårdarna. Kastellegårdens läge i gränstrakten mellan Norge, Danmark och Sverige belyser
det strategiska läget gården haft i det geopolitiska spelet länderna emellan.
Den tidigaste kungsgården kan med säkerhet härledas till minst 900-tal, men sannolikt har
gården sitt ursprung i slutet av äldre järnålder. Bebyggelse på platsen kan spåras till yngre
stenålder.
Staden Kungahälla hade en dokumenterat stark kunglig närvaro och utgjorde ett nordiskt
maktcentrum under hela sin tid. Kung Sigurd Jorsalafar befäste staden med ett träkastell och
vallgravar. Inom staden fanns inte mindre än två kloster och fyra kyrkor vilket understryker
platsens värde. På Ragnhildsholmen på andra sidan älven finns de bevarade ruinerna av
ringmursborgen Mäklaborg.
Staden Kungahälla uppfördes omkring år 1080 vid älvstranden på platsen för den nuvarande
Kastellegården. Staden hade en mycket stark kunglig närvaro och utgjorde ett tydligt
maktcentrum i gränstrakten under hela sin tid fram till 1612. Att en så betydelsefull stad har
funnits inom ägorna är näst intill unikt. Klosterkullen och vallgraven är bevarade från den
tiden.
Berättelserna om de många kungamöten som ägt rum vid Kungahälla understryker platsens
värde som utpost i gränslandet mellan Sverige, Norge och Danmark. Gårdens långa historia
berättar om den kungliga maktens utveckling i Norden, vilket slutligen mynnade ut i de
nordiska stater vi har idag.
I området för Kastellegårdens ägor kan inte mindre än tre olika lägen för kungsgårdar och
borgar hittas. Området har länge varit ett maktcentrum ur ekonomisk och politisk synpunkt.
Markerna till stormansgården, kastellet i Kungahälla och Ragnhildsborg ingår fortfarande i
fastigheten vilket är av ett särskilt stort värde.
Gården speglar genom sin funktion som översteboställe inom Indelningsverket en viktig del
av den svenska samhällshistorien. Omkring hälften av kungsgårdarna har under en viss tid
fungerat som löneboställen inom ramen för Indelningsverket. Detta var ett led i utvecklingen
av det svenska förvaltningssystem som Karl XI genomförde under slutet av 1600-talet. Syftet
var att skapa en slagkraftig arme med hjälp av allmogen.
Kastellegården fungerade som löneboställe under Indelningsverket mellan åren 1693 och
1821. Under perioden rationaliserades jordbruket på gården. Marker röjdes, dikades och
slogs samman till större effektivare enheter. Ett stort antal nya torp och flera av gårdens
byggnader uppfördes också under denna tid. Tiden under Indelningsverket har i hög grad satt
sin prägel på Kastellegården.

Under början av 1900-talet, när antalet torpare under gården hade minskat, anställdes
arbetskraft istället inom statarsystemet och Kastellegården hade flera anställda statare. De
bevarade byggnaderna på Berget och Skansen uppfördes som statarbostäder och används
ännu idag som bostäder. Byggnaderna har ett stort värde, spåren efter statarna fyller en
pedagogisk funktion då de berättar en viktig del av den svenska samhällshistorien.
Kungsgården har oavsett nationstillhörighet och skiftande förvaltning haft en kontinuitet av
jordbruksverksamhet. Det kontinuerliga jordbruket, som har varit en bas i gårdens ekonomi
så långt tillbaka vi kan följa har ett avgörande värde för anläggningen som helhet. Trots att så
skiftande intressen och aktörer har drivit gården har jordbruket bestått. De bevarade
ekonomibyggnaderna, varav flera magasin från tidigt 1800-tal, är tillsammans med den
alltjämt brukade marken exponenter för jordbruket.
Markerna i dalgången har sannolikt alltid hört till kungsgården, det vill säga troligen
brukades marken redan av den järnålderstida kungsgården eller storgården. Sedan dess har
dalgången brukats kontinuerligt. Att Storängen tros ha ett ursprung som jordbruksmark till en
kungsgård under järnåldern och ända fram till nutid är värdefullt. Delar av den forna
Storängen är ännu en del av ägorna, vilket utgör ett mycket stort värde i sig. Storängen var
dock tidigare mycket mer utbredd, samhället Ytterby har vuxit fram och expanderat på
ängsmarken.
Fastigheten utgör ännu, trots tidigare avstyckningar, en avläsbar enhet som förklarar
skeenden från järnålder till idag. Byggnader, ruiner efter byggnader, markens disposition och
innehåll utgör värdefulla delar. Huvudbyggnaden utgör en viktig exponent för tiden som
militärt boställe. Flygelbyggnaderna som tangerar gårdsplanen kan härledas till det tidigaste
lönebostället. Trots att den äldre huvudbyggnaden inte finns bevarad, berättar flyglarna om
den tidiga gårdens disponering.
Miljön nere vid älvstranden med det Stora Magasinet, Pannbyggnaden och Potatiskällaren
intill bryggan utgör en helhetsmiljö som speglar den aktivitet som har funnit vid Nordre älv.
Magasinsbyggnaden visar på gårdens långa tid som jordbruksfastighet. Dessutom utgör
byggnaden exponent för den historiskt sett långa period, då älven utgjort huvudled för
kommunikationer även inom jordbruket. Jordkällaren förklarar äldre tiders ekonomi med
självhushåll. Läget intill den forna trädgården vittnar om produktionen av frukt och bär.
Bevarade torp och statarhus utgör exponenter för en samhällshistoriskt viktig period i svensk
historia.
Fastigheten har också ett omväxlande landskap som är rikt på värdefulla naturmiljöer.
Fastigheten är en del av det större naturreservatet Göta och Nordre älvs dalgång som
bildades 1974 med syfte att bevara de värdefulla naturmiljöerna och den biologiska
mångfalden. Naturreservatet omfattar hela fastigheten undantaget Storängen. Det
omväxlande landskapet utmed älvstranden rymmer betesmarker, fuktängar, kärr och
lövlundar. Kastellegården ingår också i flera utpekade områden av riksintresse som helt eller
delvis överlappar varandra.
Genom äldre vägar, bevarade stenmurar och alléer kan landskapets tidiga disponering följas.
Vägen norrifrån kan sannolikt härledas till staden Kungahällas tillkomst på 1080-talet, vilket
utgör ett särskilt värde i sig. Trots att staden inte finns kvar, är vägsträckningen avläsbar.

Genom en av de äldre trädraderna på gårdsplanen är den gamla trädgårdens form ännu
avläsbar, trots att marken idag är införlivad i den större hagen. Den bevarade vallgraven
inom gårdstomten har ett särskilt värde som exponent för staden Kungahälla. Vallgraven
utgör troligen en del av den äldre hamnen och stadsgränsen mot sydväst. Även Klosterkullen
utgör exponent för staden Kungahälla. På platsen uppfördes det äldre träkastellet som senare
har gett den nuvarande gården sitt namn.