Stäng fönster Skellefteå kn, BYGDSILJUM 33:1 BYGDSILJUMS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Bygdsiljums kyrka, BYGDSILJUMS KYRKA | |
| 9/16/11 |
| Motivering |
|---|
|
Bygdsiljums kyrka är starkt förändrad sedan byggnadstiden 1921–22. Utvändigt är det nästan bara långhuset med dess spetsigt avslutade fönster som är någorlunda ursprungligt. Alla de förändringar som kyrkan har genomgått under årens lopp har resulterat i en byggnad som är en blandning av olika tider. Utvändigt hade den varken från början eller nu någon självklar stilmässig hemvist, utan var snarast ett resultat av 1920-talets tillbakablickande blandstilar. Förutom fönsterformernas gotiska former såg man från början möjligen drag av nationalromantik i takryttaren och den liggande panelen. Idag präglas kyrkan främst av 1950-talets ombyggnad, som innebar en större dragning mot klassicism. Främst märks det i det nya vindfånget med markerad fronton samt stiliserade pilastrar och bjälklag, men också till viss del i den stående locklist-panelen. Tornet är en blandning av stilar, såväl gotik som nationalromantik och klassicism. Interiören är till och med ännu mer förändrad än exteriören, och i huvudsak skedde även det 1952−1954. Den ursprungliga interiören med mörk sekelskifteskaraktär revs till stor del ut då och kyrkorummet fick en ljusare 1950-talskaraktär. Under 1960-talet fortsatte interiören förnyas i modernistisk riktning och under 1970-talet tillkom material som ytterligare minskat kyrkans autenticitet. Bygdsiljums kyrka bör därför snarare betraktas som en funktionell gudstjänstlokal än ett omistligt kulturarv. Församlingen nämner att akustiken är bra och att det är lätt att anordna musikarrangemang i kyrkan. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkomiljön och byggnaderna Kyrkan är representativ för gruppen enklare kyrkobyggnader som har uppförts på frivillig väg och har, i synnerhet efter att det ursprungliga klocktornet revs 1952, en bönhusliknande karaktär. Klocktornet från 1952 förstärker miljöns sakrala prägel och har ett miljö-skapande värde. Liksom kyrkobyggnaden har tornet arkitektoniska karaktärs-drag som är hämtade från olika stilepoker och framstår som äldre än det egentligen är. Altarskåpet är ursprungligt från kyrkans byggnadstid och representativt för Gerda Höglunds konstnärskap. Hon var flitigt anlitad av Övre Norrlands församlingar. Även predikstolen och de spetsbågiga fönstren är från kyrkans byggnadstid. Kyrkan är kraftigt och kontinuerligt ombyggd, men till några av kvaliteterna i kyrkorummet hör takarmaturerna och lampetterna i tennplåt som tillkom på 1950-talet samt trägolvet med bevarad rundning och viss patina. |
