Stäng fönster Eksjö kn, EVIGHETEN 2 HÄSSLEBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| HÄSSLEBY KYRKA, Hässleby kyrkogård | |
| 9/30/06 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKAN Hässleby kyrka är en landsortskyrka som uppfördes i den nyklassiska traditionen, men fick en mer modern och framåtblickande nyromansk stildräkt. De nyromanska stildragen uttrycks främst i kyrkans exteriör som är välbevarad - genom tornets spetsiga gavelparti, takfrisens rundbågeblinderingar och dörromfattningarnas avtrappade inramning. Materialval och utförande vid senare tiders underhållsåtgärder har gjorts i enlighet med ursprunget från 1859 vilket är av stort värde för byggnadens autenticitet. Interiören och inredningen präglas av flera olika tidsskikt vilket berättar om olika skeden i kyrkans historia. Färgsättningen som utgår från altartavlornas färger är en viktig del och håller ihop interiören idag. Från kyrkans äldsta historia är enskilda inventarier av mycket stort värde t ex Kristusfiguren från 1400-talet på norra långhusväggen, kistan med intarsiaarbetena i koret från 1500-talet, träfigurerna på predikstolen och delar av denna från 1600-talet. Av ursprungsinredningen från 1859 märks främst trädetaljer såsom bänkdörrar, läktarbröstning, pelare till orgelläktaren mm. Ursprungliga färger finns bevarade dels under nuvarande färgskikt och dels på utplockade delar som förvaras på tornkammaren. Från 1900-talet märks såväl den nya altaruppsatsen i nyrenässans från 1920-talet som de fyra målningarna i denna från 1960-talet utförda av Waldemar Lorentzon. Sammanfattning - Kyrkans exteriör är välbevarad och typisk för de tidiga kyrkor som uppfördes i historiserande stilarna under 1800-talets andra hälft. - Senare tiders underhåll av exteriör har gjorts i enhetlighet med ursprunget vilket är värdefullt för känslan av autenticitet. - Interiört präglas kyrkorummet främst av de två omgestaltande renoveringar som genomfördes under 1900-talet. Dess påverkade främst altaret och predikstolen. De olika tidsskikten i interiören berättar om förändringar i kyrkans historia - Altartavlorna från 1961 har varit styrande för kyrkorummets senare färgsättning som är viktig för hålla samman kyrkorummet till en enhet. - Ursprungliga delar från den nyromanska originalinredningen är få och kyrkorummets präglas idag av en mer neutralt klassiserande inredning med modernistiska inslag. Stilmässigt är interiören självständig från den nyromanska exteriören. - Äldre föremål tagna ur bruk och förvarade på vind och tornkammare har ett stort värde i berättandet om kyrkans historia som gudstjänstrum. KYRKOGÅRDEN Hässleby kyrkogård har medeltida ursprung. Den är utvidgad åt söder och öster i två omgångar, 1909 och 1970. Årsringarna är tydligt avläsbara genom nivåskillnader och bevarade mursträckningar. Kyrkogårdens äldre delar omges av en kallmur, den yngre av en fogad kalkstenmur. Ingångarna är försedda med smidda pargrindar och grindstolpar, de äldre med krönande gjutjärnskors. Trädkransar och alléer av lönn och lind förtätar kyrkogårdens atmosfär, särskilt i väster och inom 1909 års södra utvidgning. Kyrkogårdens norra utkragning är sedan gammalt utformad som en plantering och fredad från gravsättningar. Detta är ett särdrag. Kyrkogården har en genomgående stram utformning med rätvinkliga kvarter inom ett nät av grusgångar. Dessa grusgångar är en viktig del av kyrkogårdens atmosfär från det tidiga 1900-talet. Särskilt viktigt är detta p.g.a. det faktum att de en gång nästan allenarådande grusbäddarna till stor del slopats. Kyrkogårdens äldre del har en tydlig hierarkisk struktur. Enskilda gravar med påkostade resliga vårdar från förra sekelskiftet är placerade längs med de gamla kyrkogårdsmursträckningarna. Mellan- och efterkrigstidens lägre, breda vårdar återfinns i raka rader i den södra utvidgningen från 1909. Bland dessa enskilda köpegravar återfinns några av kyrkogårdens mest intressanta vårdar ur såväl konst- som personhistoriskt perspektiv. De fyra gravarna med bevarade järnstaket utgör ett omistligt inslag. Likaså bör man slå vakt om det tiotal grusbäddar med stenram som ännu finns kvar. En mängd titlar berättar om socknens kultur- och personhistoria samt Mariannelunds ställning som centrum för bl.a. trävaruindustri och handel. Kvarteren öster om kyrkan och längs östra muren har i varierande utsträckning prägel av allmänna linjen, där socknens mindre bemedlade gravlades i rad allt efter frånfälle. Denna karaktär är tydligast bevarad i kvarter C och K med dess rader av småvårdar samt de två områden med barngravar som finns. Det är viktigt att även denna del av historien bevaras. Gravplatsen till Hässleby sanatorium utgör en viktig vittnesbörd om kampen mot lungsoten under 1900-talets förra hälft. Bårhuset med vit puts och spåntäckt tak är ritat av Johannes Dahl 1943 och bildar fond till södra utvidgningens mittaxel. Byggnaden är i sin historiserande anda tidstypisk och smälter in väl. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar och gravrätter ändras. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla tider. Sammanfattning - Hässleby kyrkogård har medeltida ursprung. - Kyrkogårdsmurar och grindar med stolpar, trädrader, sorgeträd och regelmässigt planterade träd utgör väsentliga delar av kyrkogårdens utformning och bör vidmakthållas. En trädvårdsplan bör upprättas. - Alla grusgångar och grusbäddar bör bevaras som en omistlig del av kyrkogårdens karaktär. - Alla vårdar äldre än 1940 eller /och med titlar skall bevaras, liksom inramande anordningar som t ex järnstaket. - Nytillskott bör behandlas restriktivt på kyrkogårdens känsligare delar. Vårdar skall därvidlag anpassas efter de befintliga i möjligaste mån. |
