Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Alingsås kn, BJÖRKENÄS 1:1 ANTENS KAPELL

 Anläggning - Värdering

ANTENS KAPELL
11/17/04
Motivering
KYRKOMILJÖN - Antens kyrka har ett solitärt läge på en skogskulle vid landsvägen utan anslutande bebyggelse i den del av socknen som hade längst till moderkyrkan. Miljön har en kulturhistoriskt intressant bakgrund med en gammal färdväg som korsar kyrkogården och kyrkkullen som har varit en offerplats vid randen av det otillgängliga, höglänta skogsområdet Risveden. I anslutning till anläggningen står kyrkans två ekonomibyggnader, en från 1960-talet och en från 1990-talet. Den senares mörkbruna färg överensstämmer med idealet för träbyggnader vid tillkomsten för kyrkan och snickerierna har estetiska ambitioner i figursågningar på panel och fönsterfoder, vilket är ovanligt för denna typ av byggnader.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Anläggningen från 1915 har en intressant administrativ historia, då den vid tillkomsten var delad mellan Göteborgs och Skara stift, tillika Östads och Långareds socknar. Gudstjänsterna fördelades mellan stiftens företrädare. Kyrkogården hörde till Göteborgs stift. Den gamla färdvägen delar anläggningen och har fått till fördelaktig följd att kyrkan är placerad utan omgivande gravar i öster med separat kyrkogård i väster. Växtligheten runt kyrkan är som ett koncentrat en svenskhet i nationalromantisk anda; lind, gran, björk, bok och syren. Ett miljöskapande inslag är ett undanskymt placerat avträde med en trappa i slänten. Den ursprungliga grinden står kvar i söder, men har kompletterats med nya, helt avvikande profana grindar strax intill samt i norr och väster. Kyrkogården är i kontrast till omgivningen kal med enkelt grusat gångsystem. Många gravvårdar har jugendformer.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Antens kyrka, ritad av arkitekt Johan Jerlén, uppfördes 1914-15 i rent nationalromantisk stil. Tillkomsten visar på företeelsen vid tiden att lokala krafter i socknars perifera delar lyckades få till stånd kapell- och kyrkobyggnader. Ungefär 15 sådana kyrkor och kapell finns i Västergötland. Kyrkan är helt intakt utvändigt och invändigt är endast mindre förändringar gjorda. Viktiga komponenter är de äkta, traditionella redovisade materialen sammanfogade på traditionellt vis. Verandorna är ett typiskt nationellt romantiskt inslag och väsentliga stilelement, liksom de småspröjsade fönstren. Det lilla klocktornet är en vanlig företeelse i trakten men i övrigt är kyrkan här till karaktär och fasadmaterial en särling. Invändigt är den synliga takstolen och de öppna bänkarna de främsta stilbärarna. Särpräglat för denna kyrka är det draperiförsedda koret, den fristående, ljusa läktaren och predikstolens placering på östväggen med intakt uppgång från sakristian. Dekoren på läktarbröstningen är ovanlig. Arkitekten har som återkommande tema använt sig av sneddade hörn upptill på öppningar. Den gamla tavlan från Östads kyrka vittnar om Antens kyrkas gemensamma ursprung med denna socken. Renoveringar har vidtagits på 1940- och 1990-talen utan att den ursprungliga prägeln gått förlorad. Riksantikvarieämbetet har tillmätt kyrkan ett högt kulturhistoriskt värde.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Den moderna ekonomibyggnaden.
- Den gamla färdvägens sträckning över anläggningen.
- Användningen av inhemska trädslag på anläggningen.
- Originalgrinden.
- Kyrkan är en ensam representant i trakten för nationalromantikens
tegelarkitektur.
- Klocktorn i form av takryttare är typiskt för trakten.
- De symmetriska verandorna.
- Kyrkans exteriör är intakt sedan uppförandet.
- Kyrkans välbevarade interiör.
- Öppningarnas upptill sneddade hörn.