Stäng fönster Mark kn, ÖXNEVALLA KYRKA 1:1 ÖXNEVALLA KYRKA
Anläggning - Värdering
| ÖXNEVALLA KYRKA | |
| 12/6/05 |
| Motivering |
|---|
|
ÖXNEVALLA KYRKA ligger i sydvästra delen av Viskans dalgång, en dryg halvmil från Hallandsgränsen. Kyrkan är belägen i östra delen av Öxnevalla samhälle, på en grusås som avgränsar Istorpsslätten mot nordost. Församlingshemmet (1989) är beläget söder om kyrkan. Kyrkogården inhägnas av kallmurade stenmurar med smidesgrindar, kantad av en gles trädkrans. Nordväst om kyrkan finns ett vitputsat bårhus i sten, troligen uppfört under första hälften av 1800-talet. Kyrkan uppfördes 1825-28 på samma plats som en tidigare kyrka, som ödelades av brand. Den första stenkyrkan på platsen uppfördes 1615 och ombyggdes radikalt 1772 och fick ett torn 1788. Tornmurarna från denna kyrka återanvändes när den nuvarande kyrkan byggdes. Byggmästare var Pehr Nilsson från Erikstorp i Bollebygd, från den kända byggmästarsläkten i Sandhult. Tornet ombyggdes 1912 och fick då en takspira, karaktärsskapande för kyrkans exteriör. Sakristian i norr tillkom 1962. Kyrkorummet präglas av 1800-talets nyklassicistiska stilideal och den fasta inredningen, som tillkom under 1800-talets lopp, har bevarats tämligen intakt. Innertaket dekorerades med målningar 1831 i form av draperibård och takrosetter av J W Ståhlbom från Varberg och uppvisar stora likheter med det dekorationsmålade taket i Horreds kyrka, utfört av samme målarmästare vid ungefär samma tid. Orgelfasaden från 1892 är ett verk av Stockholmsarkitekten Fritz Eckert. Vid en renovering 1932 ombyggdes bänkinredningen med bibehållande av äldre bänkdörrar och -skärmar. Glasmålningar insattes i koret 1956 utförda efter kartong av konstnären Ernst Söderberg, Sköldinge. En ny dopfunt i Bohusgranit utfördes 1969 av skulptören Erik Nilsson, Harplinge, och ersatte en 1800-talsfunt i trä. Interiörens färgsättning är väl sammanhållen och trots 1900-talets förändringar är kyrkorummets nyklassicistiska karaktär till stora delar bevarad. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, grindar, trädkrans och grusade gångar. - Dekorationsmåleriet på innertaket. - Den välbevarade fasta inredningen; predikstol, altare, altaruppsats, altarring, psalmnummertavla, läktare och orgelfasad samt den fasta bänkinredningen - Glasmålningarna i koret. |
