Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mark kn, SÄTILA 29:1 SÄTILA KYRKA

 Anläggning - Värdering

SÄTILA KYRKA
2/22/06
Motivering
SÄTILA KYRKA är belägen på en ås vid den långsträckta sjön Lygnerns norra strand. På andra sidan landsvägen, nordväst om kyrkan, ligger prästgården från 1833 som har ett stort värde för kyrkomiljön.

Kyrkogården inhägnas av kallmurade naturstensmurar med en stiglucka med tre ingångar nordväst om kyrkan samt smidesgrindar, i väster flankerade av runda vitputsade grindstolpar. Kyrkogården har terrasserats och utvidgats flera gånger under 1900-talet. Söder om kyrkan ligger ett vitputsat bårhus (1970).

Den vitputsade stenkyrkan har sannolikt medeltida delar bevarade i sitt murverk. Planformen dock har ändrats under århundradena. Långhuset förlängdes rejält 1725 och stentornet i väster tillkom 1822. Vid en större om- och tillbyggnad år 1900 under ledning av arkitekten Agi Lindegren, fick kyrkan sin nuvarande utformning med korsarmar, tornspira och takryttare. Exteriört har kyrkan en sparsmakad nyklassicistisk utformning.

De äldsta delarna i den nuvarande kyrkans inredning; predikstolen, altaret och läktarbröstningens mittersta utsmyckning samt de fyra ljusbärande änglarna i koret utfördes på 1690-talet av bildhuggaren Gustaf Kihlman. Den äldre västra delen av taket dekorerades med karaktärsskapande målningar 1731 av den relativt okände kyrkomålaren Johan Lund från Göteborg, till stor del på bräder från ett äldre tak med målningar från 1702 av mästaren Anders Falck. Ovanligt nog är även läktarens undersida bemålad. Altaruppsatsen bär årtalet 1684 men utsmyckningen i form av apostlarna Markus och Lukas med sina symboler och den krönande Kristus med segerfanan lär ha utförts av bildhuggaren Johan Joakim Beckman från Göteborg år 1762. Samma år tillkom kyrkans första orgel, ett verk av orgelbyggare Jonas Wistenius i Linköping. Orgelfasadens bildhuggeriarbeten utfördes av samme bildhuggare.

Vid ombyggnaden år 1900 dekorerades de nya innertaken med målningar av konstnären Wilhelm Dahlbom i fri anslutning till 1700-talsmålningarna. Detta sammanföll med att de rikt bemålade innertaken som karakteriserar landskapets kyrkor före 1800-talet nu vid sekelskiftet 1900 började återkomma.

Vid en renovering 1965-66 fick koret ett kalkstensgolv, bänkinredningen ombyggdes och läktarunderbyggnader tillkom. Arkitekten Gunnar Hoving ritade en ny dopfunt som utfördes i italiensk marmor. Trots denna renovering präglas kyrkans interiör huvudsakligen av det sena 1600- och 1700-talets omdaningar och tillskott samt av den genomgripande ombyggnaden år 1900.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkogårdens allé, terrasseringar, stenmurar, stiglucka och grindpartier.
- Kyrkans framträdande läge i landskapet och byn.
- Delvis bevarat medeltida murverk utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Kyrkans välbevarade exteriör sedan ombyggnaden år 1900.
- Den välbevarade barockinteriören.
- Dekorationsmålningarna på tak, väggar, inredning och inventarier samt läktarens undersida.
- Den fasta inredningen och inventarier från 1600- och 1700-talet.