Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Vänersborg kn, KYRKPLANEN 1 VÄNERSBORGS KYRKA

 Anläggning - Värdering

VÄNERSBORGS KYRKA
5/16/03
Motivering
KYRKOMILJÖN - Vänersborgs kyrka är centralt placerad i rutnätsstaden i en så kallad kulturaxel med torget och Residenset i väster samt parken Plantaget med tätväxande, högstammiga lövträd. Axeln förlängs åt öster med skola och museum. Gator omger kyrkan på alla sidor och småskalig stadsbebyggelse av varierande ålder med trä- eller tegelfasader.

KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkotomten upphörde att vara begravningsplats 1834 och gravvårdarna är avlägsnade. Kyrkogårdens gamla lindar står i alléer längs gångarna och den grästäckta tomten är ohägnad, vilket gör att den löper samman med parken i väster.


KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan är en stor hallkyrka i gustaviansk stil från 1784, ritad av Kungl. Överintendentsämbetets arkitekt Thure G. Wennberg. Tornet uppfördes 1800 men tak och lanternin fick sin nuvarande form 1867. Sakristian och de runda fönstren är från 1925 och ramperna i söder tillkom 1972, men i övrigt är fasaden präglad av tillkomsttiden. Interiören är däremot kraftigt ändrad efter flera renoveringar: 1865 då koret omgestaltades helt, 1925 då sidoläktarna togs bort och taket dekorerades, samt 1972 då bland annat läktarunderbyggnader och nya bänkar tillkom. Symmetrin är bevarad. Den ursprungliga predikstolen (flyttad), altaruppsatsen och troligen även nummertavlorna är ritade av J. E. Rehn och bevarade. Orgelfasaden ritades av O. Tempelman. Tillsammans med pelarna ger de det nyklassicistiska tidsskiktet en stilmässig dominans över tillskotten från 1925; altare, altartavla, altarring och läktarbarriär. Inredningens upphovsmän ger också ett person- och konst historiskt värde. Den medeltida klockan och de gamla gravhällarna visar på den historiska kontinuiteten från kyrkans olika föregångare. I sakristian finns korfönstren från 1902 bevarade och i tornet förvaras originalporten.


ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:

- Kyrkotomtens gamla alléer och naturliga övergång till Plantaget.

- Kyrkan som en av två representanter för gustavianska kyrkor i kontraktet.

- Exteriörens prägel från uppförandet.

- I. Tengboms sakristia är ett exempel på en väl anpassad tillbyggnad av en

kyrka.

- Kopparplåten på torntaket har ovanligt hög ålder.

- Skifferbeläggningen på taket är ett regionalt särdrag.

- Interiörens prägel av den ursprungliga utformningen i plan, symmetri,

takutformning och volym, inklusive pelarna.

- Interiörens olika tidsskikt med element från varierande stilar visar på

kyrkorummets utveckling och ger ett processvärde.

- Bevarad ursprunglig inredning och inventarier, inklusive originalport.

- Den medeltida klockan med sitt ursprungliga upphängningsbeslag.

- Takmålningarna, även i sakristian, inredning samt inventarier från 1920-talet.

- Korfönstren från 1902 berättar att koret hade fönster tidigare.