Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Ängelholm kn, ÄNGELHOLM 2:68 REBBELBERGA KYRKA

 Anläggning - Värdering

Rebbelberga kyrka, REBBELBERGA KYRKA
11/14/16
Motivering
Kulturhistorisk karaktärisering för Rebbelberga kyrkoanläggning
Rebbelberga ligger i norra delen av Ängelholm. Den omgivande bebyggelsen ligger nära kyrkan och är en blandning av nya skolor, flerfamiljshus och villor och några äldre gatehus och gårdar. Den gamla bykärnan är inte längre tydligt synbar.

Kyrkogårdens omgärdning av stenmurar och trädkrans är betydelsefull och karaktärsskapande. Hängaskarna och den stora eken är viktiga vårdträd. Den äldsta delen är splittrad med flera gräsbesådda delar blandat med omgärdning av sten, buxbom och smide. Mellandelen karaktäriseras av singelgravar med buxbom och rygghäckar. Den senast anlagda delen innehåller minneslund och urnlund.

Den gamla kyrkan uppfördes troligtvis på 1100-talet. Allt utom tornet revs och en ny kyrka byggdes 1867, ritad av okänd upphovsman. Kyrkan byggdes under ett skede med intensivt kyrkobyggande, under 1860-talet nybyggdes 37 kyrkor i Skåne. 1800-talskyrkans absid revs 1934 och ett nytt kor byggdes. Kyrkan är vitputsad och har tegeltak. Fönster- och dörrrnischer är spetsbågiga med slätputsade omfattningar. Trappstegsgavlar finns på både torn, långhus och kor.
Kyrkan är byggd i en blandstil som blev vanlig under 1800-talets andra hälft. Trappstegsgavlarna ska referera till den gamla kyrkans byggnadstraditioner och det medeltida tornet. Domkyrkoarkitekt Brunius var sannolikt betydelsefull för spridningen av nybyggda trappstegsgavlar. Exteriören är en blandning av medeltiden i tornet, 1800 i långhus, 1900-tal i koret och takteglet och 2000-tal i portar. Med sina
vita trappstegsgavlar är kyrkan dock sinnebilden av en skånsk landsortskyrka.

Kyrkorummet är ljust med stora gjutjärnsfönster från byggnadsåret utan innerfönster som ger nära kontakt mellan ute och inne. De vita valven från 1867 vill efterlikna de medeltida valven. Inspirerade av Brunius som förordade valv försågs många nybyggda kyrkor i Skåne med valv, till skillnad från övriga landet. Anders Haf som var byggmästare till kyrkan var upplärd av Brunius. Den slutna gråmarmorerade
bänkinredningen och kalkstensgolvet ger ett ljust intryck. Interiören i kyrkorummet har delar från 1800, 1900 och 2000-tal. Alla inventarier är förändrade på något sätt. Den ekådrade altaruppsatsen är ritad av Theodor Wåhlin, den förändrades förmodligen 1934 då skranket mot sakristian togs bort.
Vid renoveringen 2003 togs tidstypiskt bänkar bort och en del av utrymmet under orgelläktaren byggdes in till förråd. Detta är gjort på ett bra sätt med täckmålade brädor i tak och väggar.

Tornet och dess trapphus har en ålderdomlig karaktär. I tornets andra våning förvaras stenar med huggna reliefbilder i kritsten som funnits i den gamla kyrkan. Eventuellt skulle dessa kunna visas i vapenhuset.
I tornets översta våning är takstolar synliga som eventuellt är återanvända medeltida takstolar vilka är byggnadshistoriskt värdefulla.
Bland inventarierna märks en dopfunt i trä från 1700-talet vilket numera är mindre vanligt.
Kyrkans äldsta inventarie är ett krucifix från 1100-talet, detta förvaras dock på Lunds historiska museum.