Stäng fönster Vellinge kn, ÖSTRA GREVIE 42:1 ÖSTRA GREVIE KYRKA
Anläggning - Värdering
| östra grevie kyrka, ÖSTRA GREVIE KYRKA | |
| 7/10/19 |
| Motivering |
|---|
|
Östra-Grevie samhälle har flera olika karaktärer. Längs vägen intill kyrkan ligger flera äldre låga vitputsade gatehus. När järnvägen kom till byn i slutet av 1800-talet byggdes ett stationssamhälle med hus i rött tegel. Östra Grevie har utökats med nybyggda villaområden och expanderar, bland annat tack vare den nya järnvägen från 2015. Strax nordväst om kyrkan planeras för nya bostadsområden. Kyrkan ligger på en höjd och kyrkogården omges av häckar, murar och delvis av trädkrans. Kyrkogården karaktäriseras delvis av sekelskiftesideal kring 1900 med buxbomsomgärdade gravplatser och högresta stenar men flera delar är grässådda med gravstenar direkt i gräs. Utbyggnaden av kyrkogården är tydligt avläsbar med bårhuset i gränsen mellan äldre och nyare del. Den senare delen har låga gravstenar placerade längs rygghäckar men även här är gravplatserna buxbomsomgärdade. Nytillskottet är askgravplatser nordväst om kyrkan. Östra Grevie nuvarande kyrka ersatte en medeltida kyrka. Kyrkan är byggd under en intensiv kyrkobyggnadstid. En anledning till nybyggnader var den stora befolkningstillväxten men även att samhället förändrades i grunden genom enskiftet, politiska reformer, industrialiseringen, järnvägens tillkomst och splittring mellan statskyrkan och fritänkare. En ny kyrka sågs som en statussymbol för ordning och skönhet och maktsymbol för stadskyrkan. Den förhärskande stilen under 1880-1910 var nygotiken som beskrevs i ”Allmänna anvisningar”. Genom denna skrift blev nygotiken svenska kyrkans arkitekturstil. Östra Grevie kyrka från 1897 ritades av arkitekt Salomon Sörensen. Han har ritat fem kyrkor i Skåne varav tre i Vellinge-Månstorp församling. Östra Grevie och Mellan- Grevie är i nygotisk stil där Mellan-Grevies plan är mer ovanlig och nyskapande medan Östra-Grevie tillhör den mer vanligt förekommande nygotiska kyrkan. Murarna är av rött maskinslaget tegel med horisontella band av cement. Gjutjärnsfönstren har profilerade cementomfattningar och västportalen är konstfullt utformad. Dörrarna är smyckade med kraftfulla dekorativa järnbeslag som är typiska för nygotiken. Kyrkan är dock enkel i jämförelse med nygotiska ”katedraler” som de i Lund och Asmundtorp. Nygotiken ansågs vid denna tid som den bästa arkitekturstilen för att förmedla det teologiska budskapet. I inredningen var det viktigt att betona alla detaljers kyrkliga karaktär i motsats till profant och skapa ett rum som var andaktsväckande och upplyftande. Exteriören är välbevarad liksom de flesta kyrkor från denna tid förutom att takets skiffer är bytt till koppar och kuporna på tornet är borttagna. Kyrkan visar på den nya tid som kom med järnvägen och industrialiseringen då ornament kunde gjutas prefabricerade i cement. På så vis påverkade industrialiseringen inte bara tekniken utan också gestaltningen. Kyrkan präglas av sitt ursprungsår 1897 samt stora förändringar på 1950-talet. Kyrkorummet är ljust och välvt med ett vackert träinnertak. Det mesta av den originalinredning som Salomon Sörensen ritade till kyrkan finns kvar som t ex orgelfasad, läktare, dopfunt, predikstol samt bänkgavlarna. De har ett gemensamt och sammanhållet formspråk men ny färgsättning. På golvet i mittgången finns det tidstypiska ursprungliga golvet kvar med åttkantiga färgade cementplattor vilket är positivt. Rummet förändrades på 1950-talet när all färgrik dekormålning försvann till förmån för vitt på väggar, tak och valv. Den tidigare ekådrade inredningen målades grå och vit vilket ändrade intrycket av kyrkan, och bröt mot den traditionella nygotiska bilden. Den ursprungliga Salomon Molanderorgeln är av musikaliskt och kulturhistoriskt värde och bör renoveras, enligt orgelinventeringen. Fokus riktas mot kyrkans nygotiska altaruppsats från 1897 som har en altartavla från 1970 av Einar Forseth. Det är en kraftig stilbrytning mellan uppsats och målningar men också befriande positivt att Jesus inte är korsfäst utan skildrad ljus och inplacerad i kyrkans omgivningar. Triptyken är målad i ljusblått och gult med många små färgstreck. Einar Forseth är mest känd för sin stora mosaik av Mälardrottningen i Gyllene salen i Stadshuset i Stockholm. Han har målat i flera kyrkor och gjort glasfönster. Ofta tolkar han bibliska motiv och placerar in dem i nutiden och i kyrkans närmiljö. Nutiden representeras här av en traktor och närmiljön av Bolmers högar och det odlade backlandskapet. Livets gång visas med barnen och det äldre paret. Vid Jesus sidor. |
