Stäng fönster Vellinge kn, INGELSTAD 29:1 VÄSTRA INGELSTADS KYRKA
Anläggning - Värdering
| västra ingelstads kyrka, VÄSTRA INGELSTADS KYRKA | |
| 11/22/19 |
| Motivering |
|---|
|
Kyrkan ligger i en kyrkby som utvecklats kraftigt under 1900-talet och fortsatt expansion är planerad. Rester av den gamla bondbyn med gatuhus finns delvis kvar längs Bygatan som är den forna landsvägen med medeltida ursprung. Kyrkan ligger på en höjd vid Bygatan. Kyrkogården är delvis muromgärdad med trädkrans och dekorativ gjutjärnsgrind. Äldre och nyaste delen är klart urskiljbara. Gamla kyrkogården är tyvärr helt grässådd och alla inramningar runt gravplatserna är borttagna. Kyrkogården innehåller flera gravstenar av kalksten från början av 1800-talet i empirestil och olika högresta sekelskiftes granitstenar fram till idag. Här finns även gårdsgravar knutna till enskilda gårdar. Den nya delen från början av 1900-talet karaktäriseras av sekelskiftesideal med inramade gravplatser med buxbom eller stenramar och är belagda med singel. Minneslunden är vackert utformad med damm och litet vattenfall. Kyrkan har spår av många tidsåldrar. Delar av långhuset är medeltida från 1100-talet. Kyrkan har östförlängts med kor och gravkammare på 1500-talet, med ett torn på 1800-talet samt vapenhus på 1300-talet. Spår av det romanska murverket är synligt med ett igensatt fönster ovan valven och hörnkedjan där långhuset tidigare avslutades. Kyrkan har påverkats på flera sätt av innehavarna på Månstorps gods i fråga om tillbyggnader, gåvor och gravar. Tillbyggda vapenhus i söder har många kyrkor i Skåne haft, men vanligtvis har vapenhusen rivits när ett torn byggts och ingången flyttats dit. Men i Västra Ingelstad finns det kvar. Östförlängning under senmedeltiden har skett i ett 40-tal kyrkor i Skåne. De är koncentrerade till sydvästra Skåne. Tillbyggnaden i Västra Ingelstad initierades förmodligen av Anne Rudsdotter på Månstorps gods. Hon ville bli begravd under altaret och det behövdes ett bredare kor för det nya altarskåpet. Gravkammare har funnits i flera kyrkor men det är mycket ovanligt att de finns kvar, fortfarande är vilorum och går att besöka som i Västra Ingelstad. Östgaveln byggdes om vid en gravläggning till en påkostad skånsk barockgavel som var populärt vid 1500/1600 skiftet. Även Maglarps, Genarps och Västra Tommarps kyrka har liknande gavlar. I Västra Ingelstad är gaveln personanknuten till Christence Viffert på Månstorp. Hon och hennes man är även porträtterade på en sten inne i koret. Kyrkorummet är långt och smalt. Det är välvt med låga kryssvalv från 1400-talet i långhuset med ojämn yta i kapporna. Ljuset är dämpat från fönstren. Tegelgolvet och bänkarna har en varm röd färg. Bänkdörrarna har motivmålningar från 1700-talet vilket är ovanligt, bland annat med motiv från trakten med Månstorps gavlar. Även läktaren har tidstypiska 1700-talsmålningar. Koret domineras av altarskåpet från Antwerpen från 1520-talet och är kyrkans värdefullaste inventarie. Altarskåp har funnit i många kyrkor men få är bevarade. Det finns 16 bevarade medeltida altarskåp i Skåne, enligt Lena Liepe. Av dessa är Västra Ingelstads altarskåp ett av Skånes mest praktfulla och välgjorda. Det är det enda skåpet från Nederländerna i Skåne. Vanligare är att altarskåpen kom från Nordtyskland eller var inhemska. Skåpets olika bildscener är uppbyggda i flera skikt med stark djupverkan. De många figurerna är mycket detaljerat och omsorgsfullt utformade med individuella ansiktsdrag, fint målade och med eleganta dräkter. Gestalterna agerar och gestikulerar. Altarskåpet har mycket stort kulturhistoriskt värde och är unikt i Skåne. |
