Stäng fönster Vellinge kn, GESSIE 2:12 GESSIE KYRKA
Anläggning - Värdering
| gessie kyrka, GESSIE KYRKA | |
| 7/5/19 |
| Motivering |
|---|
|
Gessie nuvarande kyrka ersatte en medeltida kyrka på en annan plats. Kyrkan är byggd under en intensiv kyrkobyggnadstid. Främsta anledningen till nybyggnader var den stora befolkningstillväxten men även att samhället förändrades i grunden genom enskiftet, politiska reformer, industrialiseringen, järnvägens tillkomst och splittring mellan statskyrkan och fritänkare. En ny kyrka sågs som en statussymbol för ordning och skönhet och maktsymbol för stadskyrkan. Den förhärskande stilen under 1880-1910 var nygotiken som beskrevs i ”Allmänna anvisningar”. Genom denna skrift blev nygotiken svenska kyrkans arkitekturstil. Gessie kyrka invigdes 1888 och ritades av ingenjör A W Lundberg. Han var även under en period stadsarkitekt i Visby och senare direktör på Skånska Cementgjuteriet i Lomma. Förmodligen tillverkades delar av kyrkans byggnadsdetaljer såsom gjutna kapitäl och masverk där. Andra byggnadsdelar importerades från Tyskland. Kyrkan är en typisk representant för ”den normativa nygotiken” mellan ca 1875-1895 och är en av många nygotiska kyrkor i trakten. Kyrkan har många av nygotikens kännetecken som höjdsträvan, murar av rött maskinslaget tegel med horisontella band av mörkt tegel, strävpelare och gjutet masverk i korfönstren. Profiltegel är använt runt fönster och dörrar. Dörrarna är smyckade med kraftfulla dekorativa järnbeslag som är typiska för nygotiken. Kyrkan är dock liten och enkel i jämförelse med nygotiska ”katedraler” som Allhelgonakyrkan i Lund och Asmundtorp. Nygotiken ansågs vid denna tid som den bästa arkitekturstilen för att förmedla det teologiska budskapet. I inredningen var det viktigt att betona alla detaljers kyrkliga karaktär i motsats till profant och skapa ett rum som var andaktsväckande och upplyftande. Eftersom nygotiken var den dominerande stilen vid denna tid finns det flera nygotiska kyrkor i närheten. A.W. Lundberg har även ritat kyrkorna i Fuglie och Tygelsjö. Kyrkan visar på den nya tid som kom med järnvägen och industrialiseringen då ornament kunde gjutas prefabricerade i cement och flera byggnadsdetaljer kunde fraktas från Tyskland. På så vis påverkade industrialiseringen inte bara tekniken utan också gestaltningen. Exteriören är ganska välbevarad förutom byte av takmaterial och yttre skyddsfönster. Aluminiumfönstren från 2017 skyddar målningarna och förbättrar klimatet men förändrar exteriören. Att de nya ytterfönstrens horisontella indelning i långhuset inte livar med glasmålningarnas plattjärn är en miss. Kyrkorummet är tämligen välbevarat i nygotisk stil, däremot är färgsättningen ny. Nygotikens dekorationer har inte stått högt i kurs under 1900-talet och väggar och valv är vita i Gessie, förutom korvalvet. Kyrkan skiljer sig från många andra nygotiska kyrkor genom främst två saker. Dels att det finns glasmålningar i alla fönster och dels de speciella golven i långhus och kor. Långhusets plattor har mönster med optisk effekt och korgolvet har flera olika detaljerade mönster. Golvplattorna från Villeroy och Boch i Tyskland har mönster som skiljer sig från de vanligare cementplattorna i nygotiska kyrkor. Glasfönster av F.X Zettler finns i flera kyrkor, bland annat även i Tygelsjö och Fuglie kyrkor som Lundberg ritade. Men glasmålningarna ger kyrkorummet en ytterligare dimension jämfört med många andra enklare nygotiska kyrkor. Interiört upplevs Fuglie med sina oputsade tegelväggar helt annorlunda och är mer ”rätt” enligt ”Allmänna anvisningar” där materialen skulle visas som de var. De många nygotiska kyrkorna hade tidigare dåligt anseende och ofta har okänsliga renoveringar inneburit vitmålade väggar och inventarierna övermålade i ljus färg. Bland de bäst bevarade kyrkorummen i nygotiska kyrkor finns bland annat Allhelgonakyrkan i Lund, Asmundtorp, Fuglie och Tygelsjö. Den gamla kyrkogården, på platsen för den medeltida kyrkan, är välbevarad och typiskt skånsk enligt sent 1800-tals ideal med gravplatser med buxbomsinramning och singel samt lummig med trädkrans. Kyrkogården är tät med flera stenar från 1800-tal och även äldre kalkstensvårdar. |
