Stäng fönster Vellinge kn, MELLAN-GREVIE 30:1 MELLAN-GREVIE KYRKA
Anläggning - Värdering
| mellan-grevie kyrka, MELLAN-GREVIE KYRKA | |
| 6/24/19 |
| Motivering |
|---|
|
Kyrkan ligger mitt i byn, i ett tätt sammanhang med gårdar, gathus, före detta prästgården och skolor längs den slingrande kyrkovägen. Byn med stort kulturhistoriskt värde har bevarat en ålderdomlig struktur med få nybyggnader. Socknen tillhör de mindre i Skåne och kyrkorna ligger tätt. Kyrkogården är liten och har kvar sin utbredning sedan 1862. Södra sidan karaktäriseras av typiskt sydskånskt sekelskiftesideal kring 1900 med buxbomsomgärdade gravplatser med singel och högresta stenar. Här finns ett stort inslag av vintergröna växter. Väster och norr om kyrkan är mestadels grässådda partier. Gråstensmuren är betydelsefull för intrycket. Södra sidans mur har hög ålder, då kyrkogården inte utvidgats åt det hållet. Kyrkans byggmästare är begravd på kyrkogården. Mellan-Grevie nuvarande kyrka ersatte en medeltida kyrka. Kyrkan är byggd under en intensiv kyrkobyggnadstid. Anledningen till nybyggnader var befolkningstillväxten men även att samhället förändrades i grunden genom enskiftet, politiska reformer, industrialiseringen, järnvägens tillkomst och splittring mellan statskyrkan och fritänkare. En ny kyrka sågs som en statussymbol för ordning och skönhet och maktsymbol för statskyrkan. En annan bidragande orsak till kyrkobyggen var att biskop Flensburg ofta ansåg medeltidskyrkorna undermåliga. Den förhärskande stilen under 1880-1910 var nygotiken som beskrevs av Helgo Zettervall i ”Allmänna anvisningar”. Genom denna skrift blev nygotiken svenska kyrkans arkitekturstil. Mellan-Grevie kyrka från 1893 ritades av Salomon Sörensen. Han var stadsarkitekt i Malmö och har ritat fem kyrkor i Skåne varav tre i Vellinge-Månstorps församling. Kyrkan i nygotisk stil är byggd i tidstypiskt rött maskinslaget tegel och har cementgjutna portaler och masverksfönster med gjutjärnsbågar. Dörrarna är smyckade med kraftfulla dekorativa järnbeslag som är typiska för nygotiken. Mellan-Grevie kyrka skiljer ut sig bland de många nygotiska kyrkorna i området genom en annorlunda plan och en asymmetrisk placering av byggnadsdelarna med ett sidoställt torn, orgelläktare i norr och med vapenhus i söder. Kyrkan är en förnyelse av nygotiken. Att kyrkan är byggd i slutet av nygotiken märks också i dess mer kompakta och ”satta” form som förebådar nationalromantiken. Kyrkan visar på den nya tid som kom med järnvägen och industrialiseringen då ornament kunde gjutas prefabricerade i cement, skiffer och viktoriaplattor kunde fraktas på järnvägen. På så vis påverkade industrialiseringen inte bara tekniken utan också gestaltningen. Kyrkan är exteriört välbevarad. Det är positivt att kyrkan har kvar sitt mönsterlagda skiffertak. Täckplåtarna på taket är dock stora och klumpigt utförda, dessutom flagnar färgen. Vid nästa renovering bör plåtarna utföras på mer ursprungligt sätt med nättare plåtar och platsmålas. Kyrkorummet är mycket förändrat sedan det uppfördes men dess grundstruktur och planlösning är intakt. De största ändringarna skedde på 1930-40 talen och 2002. Väggarna vitmålades på 1930-talet och all dekormålning försvann samt något senare fick inredningen ny färgsättning. Altaruppsatsen ser väldigt liten ut på den stora vita östväggen, den var tänkt att vara infälld mellan nygotiska målningar. Det är stora kontraster mellan den dova färgskalan på altaruppsatsen och det stora rosettfönstret med starkt färgat glas. 2002 togs alla bänkarna bort och nytt tegelgolv lades i hela långhuset. Kyrkorummet flödar av ljus med fönster i alla väderstreck men framförallt från det stora vackra fönstret i väster där det vanligtvis finns ett torn och en orgel. Rummet är vitt på väggar och valv medan det vackra flambrända sexkantiga tegelgolvet är varmt gult. Golvet anknyter till det tidigare golvet och det nya tegelgolvet är välvalt. Värdefullt är att ursprungligt golv är bevarat i kor och vapenhus, liksom att de gjutna läktar- och korbarriärerna är bevarade. Rummet har mycket ljus och rymd med det höga valvet och att det är så sparsamt möblerat. Kyrkorummet kan användas för många olika funktioner utöver gudstjänst. Rummet har förlorat en del av sitt kulturhistoriska värde när bänkarna togs bort men vunnit i rymd, bekvämlighet och flexibilitet för ny liturgi. Att tegelgolvet ligger i hela långhuset minskar det splittrande intrycket jämfört med om bänkarna varit borttagna med trägolvet kvar. Den tidigare prästen Ernst Frostin har satt många avtryck i kyrkan med målningar på dopfunt, predikstol och i sakristian. Han var en mycket engagerad präst som skrivit flera böcker om traktens kyrkor. Som en länk till den äldre kyrkan finns bevarat bland annat en klocka från 1600-talet, ljuskrona och äldre altartavla. |
