Stäng fönster Osby kn, ÖRKENEDS KYRKA 1:1 ÖRKENEDS KYRKA
Anläggning - Värdering
| örkeneds kyrka, ÖRKENEDS KYRKA | |
| 4/20/20 |
| Motivering |
|---|
|
Örkeneds kyrka ligger i Skånes nordöstra gränstrakter och delar både landskapet och bebyggelsekulturen med Blekinges norra delar och Smålands södra delar. Om-rådet blev sent koloniserat och var ett perifert område långt fram i medeltiden. Liksom i delar av Småland och Blekinge fanns till en början endast mindre kapell som först under 1700- och 1800-talen kompletterades, eller ersattes, med nya sten-kyrkor. Behovet av nya kyrkor var i övrigt mycket lågt i Skåne från 1500-talet och först mot slutet av 1700-talet börjar det att klagas på platsbrist inne i kyrkorna. Örkeneds kapell var vid denna tid tillbyggt i flera etapper med små möjligheter att göra ytterligare utvidgningar för att få fler bänkplatser. Under 1700-talets andra hälft nyuppfördes endast fem kyrkor i Skåne, nämligen Öveds kyrka, Sofia Alber-tina i Landskrona, Börringe, Näsums och Örkeneds kyrkor. De två första ritades av Carl Hårleman medan Tempelman sannolikt ritade både Börringe och Ör-keneds kyrkor. Näsums kyrka revs under 1800-talet och ersattes av en ny kyrka och Börringe kyrka har byggts om under senare tid. Örkeneds kyrka är därmed en vik-tig och rätt så ensam representant för 1700-talet kyrkobyggande i Skåne. Kring 1700-talets mitt börjar man reglera det offentliga byggandet genom krav på granskning av alla nybyggnader i Överintendentsämbetet och godkännande av Kunglig Maj:t. Detta leder till en stilistisk likriktning av arkitekturen, framför allt i nyklassicerande stil, på bekostnad av regionala byggnadstraditioner. Den nyklas-siska stilepoken utmärker i Sveriges kyrkobyggnader uppförda kring 1760-1860. Förutom klassicerande drag som kopierades från de romerska och grekiska mo-numenten präglas formspråket under sent 1700-tal av den kvardröjande rokokons mjuka former, som exempelvis ses i portalöppningen till Örkeneds kyrka. Till samma epok hör exempelvis även Gryts kyrkas grevekor uppförd i mycket stilsä-ker senrokoko. Vid slutet av 1700-talet övergår rokokon i den eleganta och mer stramt symmetriska sengustavianska stilen vilket har ett tydligt uttryck i Örkeneds kyrkas tornspira. Även Börringe kyrka gavs en tidstypisk tornspira vilken senare ersattes av ett enkelt pyramidformat tak. Ljus och rymd är något som prioriteras under den nyklassiska epoken vilket märks inne i Örkeneds kyrka genom det höga trävalvet och de stora ljusöppningarna. Utvändigt har kyrkan genomgått en del förändringar sedan den uppfördes men den bevarar ändå sina övergripande karaktärsdrag. Exempelvis är yttertaken om-lagda samt fönsterbågarna utbytta. Viss förvanskning har också skett av västporta-len. Stommen, såsom tornspiran och kyrkans taklag, är dock till stora delar intakta. Invändigt har golv och färgsättning till viss del gjorts om men det övervägande intrycket av kyrkans interiör är att den är välbevarad och att ändringar är gjorda med hänsyn till den ursprungliga karaktären. Färgskalan är enhetligt hållen i ljust grå toner och guld. Snickerierna håller hög kvalitet vilket är typiskt både för tiden men också för trakten, norra Skåne och Blekinges skogsbygder. Inbyggnader un-der läktaren är hållna i 1700-talets tidsanda som passar väl in i miljön. I kyrksalen har bänkinredningen bevarats vilken utgör en viktig beståndsdel i kyrkorummet då mycket fokus låg på antalet bänkplatser vid denna tid. Bänkinredningen är nå-got äldre än kyrkan men har anpassats genom sin färgsättning till kyrkorummet. Salkyrkans huvuddrag är att koret är integrerat med långhuset vilket medger full sikt mot altaret och altaruppsatsen. Det stora kyrkorummet krävde en monumen-tal altaruppsats vilken nytillverkades för den nya kyrkan. Denna typ av altarupp-sats med stor altartavla tillkommer i många kyrkor som byggdes om och nybygg-des enligt nyklassicismens ideal. Symmetrin är uttalad även i koret med ingångar till sakristian på båda sidorna om altaret, nummertavlor, präst- och klockarebänk. Bland kyrkans värden bör också nämnas predikstolen och dopfunten från den gamla kyrkan samt de många ljuskronorna. Kyrkogårdens stomme såsom kyrkogårdsmur och trädkrans, grindpartier och gångstråk är ännu viktiga för upplevelsen av kyrkogården. Gravkvarteren består till stora delar av gräsgravplatser av enkel karaktär. Endast ett fåtal grusgravplatser finns kvar på gamla kyrkogårdsdelen. Gravvårdarna är övervägande av diabas från trakten vilket utgör ett viktigt karaktärsdrag. Miljön kring kyrkan och kyrko-gården har en viss småstadskaraktär med inslag av äldre bebyggelse. |
