Stäng fönster Lessebo kn, LJUDERS PRÄSTGÅRD 1:13 LJUDERS KYRKA
Anläggning - Värdering
| LJUDERS KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A Det mest karakteristiska med kvarter A är ”rummen” avgränsande med rygghäckar. Kvarteret ligger upphöjt med små trappor upp till ”rummen”. När det gäller gravvårdar finns många olika typer från 1800-talet och framåt. Den blandade karaktären gör att kvarteret är mindre känsligt för nya gravvårdar och dessa behöver inte ha någon standardiserad form. Kvarter B Kvarter B är det enda kvarteret där varje grav är omgärdad av en låg häck. Trots kvarterets litenhet har det en tydlig karaktär. Gravarna ligger längs en av huvudgångarna och förr var det tydligt att dessa gravar var bland de som skulle vara pampiga och skulle visas upp. Alla gravar är familjegravar och gravvårdarna är vanligtvis större än den gängse storleken av typen. I de fall som någon gravsten byts ut bör den ersättas med någon som passar in i stilen. Ett annat förslag är att återanvända äldre gravstenar. Kvarter C, D, F och G Inom de här fyra kvarteren, som alla är belägna på sydsidan av kyrkogården finns en mängd olika gravvårdstyper, både i sten och av järn. En del har särpräglad utformning, medan andra är mer typiska för sin tid. Många av gravvårdarna är kulturhistoriskt värdefulla och angelägna att bevara för framtiden. Bland de som särskilt kan nämns är grusgraven i kvarter D, graven med gjutjärnsstaket i kvarter F och på de gravvårdar där titeln svenskamerikanen är ingraverat. Övriga bevarandevärda gravvårdar är många till antalet att en uppräkning här blir svår att göra. Då kvarteret är av så pass blandad karaktär, kan nya gravstenar ha en valfri form och storlek. Huvudsaken är att helhetsbilden ger ett harmoniskt intryck och att de nya gravvårdarna inte skiljer sig alldeles för mycket från de befintliga. Kvarter E (Urnlund) Urnlunden är uppbyggd på ett arkitektoniskt sätt med olikformade rabatter. Alla gravstenar är av liggande typ. Nya gravstenar ska följa de bestämmelser som finns gällande kvarteret. Kvarter H och I Trots att det finns olika sorters gravvårdar i kvarteren är dessa mer enhetliga än övriga kvarter på kyrkogården. Nästan alla gravvårdarna är av lägre typ. I dessa mer enhetliga kvarter är det inte var och en av gravstenarna som uppbär ett stort kulturhistorisk värde, utan det är hela kvarteret som ska ses som en enhet. Därför är det viktigt att nya gravvårdar inte skiljer ut sig från mängden så mycket, utan man ska sträva efter att hålla sig till ungefär samma storlekar, formspråk och material som finns representerat i kvarteret. Sammanfattning Kyrkogården sträcker sig i en väst-östlig riktning med kyrkan som uppfördes 1842-44, förvaltningsbyggnaden och bårhuset i norr. Gravkapellet (Bårhuset) invigdes 1951. Kyrkogården omges av en kallmurad stenmur med ingångar i väster och söder, utmed utsidan av muren löper en trädkrans med lindar. Den senaste utvidgningen skedde åt öster 1960, där ett större område togs i anspråk. Då höjdskillnaden här är ansenlig avgränsas kyrkogården av en hög mur mot Ljuderssjön. Den nya delen av kyrkogården invigdes 1960. Ett urngravsområde iordningställdes omkring 1975 intill långhusets sydvästra sida. En asklund tillkom 2005 strax nordväst om tornet med damm och rinnande vatten. Inom kort avses en minneslund inrättas i anslutning till asklunden. Ett kors uppsattes 1997 intill nuvarande asklund som minne över den gamla kyrkan I de äldre kvarteren finns en uppsjö av olika gravvårdstyper, varierande både gällande form, storlek, stenmaterial och ålder. Ett flertal högresta gravstenar i diabas förekommer, liksom låga, breda som oftast tidigare haft en stenram i anslutning runt om. Andra vanliga varianter är små hällar och låga rektangulära gravstenar. På den nya kyrkogårdsdelen i öster är gravvårdarna enhetliga, oftast låga rektangulära. I urnlunden är alla gravstenar liggande, antingen som små hällar eller små naturstenar. Det mest karakteristiska med kvarter A är ”rummen” avgränsande med rygghäckar. När det gäller gravvårdar finns många olika typer från 1800-talet och framåt. Kvarter B är det enda kvarteret där varje grav är omgärdad av en låg häck. Trots kvarterets litenhet har det en tydlig karaktär. Gravarna var påkostade och ligger längs en av huvudgångarna, för att vara tydligt exponerade. De fyra kvarteren (C, D, F och G) finns en mängd olika gravvårdstyper, både i sten och av järn. En del har särpräglad utformning, medan andra är mer typiska för sin tid. Många av gravvårdarna är kulturhistoriskt värdefulla och angelägna att bevara för framtiden. som exempelvis grusgraven i kvarter D, graven med gjutjärnsstaket i kvarter F och de gravvårdar där titeln svenskamerikanen är ingraverat. Då kvarteren A-D och F är av så pass blandad karaktär, kan nya gravstenar ha en valfri form och storlek. Huvudsaken är att helhetsbilden ger ett harmoniskt intryck och att de nya gravvårdarna inte skiljer sig alldeles för mycket från de befintliga och passar in i stilen. Ett förslag är att återanvända äldre gravstenar. Nya gravstenar ska följa de bestämmelser som finns gällande urnlunden. I kvarter I och H är nästan alla gravvårdarna av lägre typ. I dessa mer enhetliga kvarter är det inte var och en av gravstenarna som uppbär ett stort kulturhistorisk värde, utan det är hela kvarteret som ska ses som en enhet. Därför är det viktigt att nya gravvårdar inte skiljer ut sig från mängden så mycket, utan man ska sträva efter att hålla sig till ungefär samma storlekar, formspråk och material som finns representerat i kvarteret. |
