Stäng fönster Högsby kn, HÖGSBY 8:1 HÖGSBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| Högsby kyrka, HÖGSBY KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Gamla kyrkogården, kvarter L och O-Ä. Området rymmer de äldsta delarna av Högsbys kyrkogård som fortfarande står på sina ursprungliga platser. Platsen har använts för begravning ända sedan medeltiden. Inte många spår finns kvar av detta idag utan kunskap om hur kyrkogården såg ut då får hämtas från andra källor. De äldsta gravarna är från sent 1800-tal. Dagens utformning med grusgravar omgärdade på olika sätt är en 1900-talsföreteelse. Flera av våra kyrkogårdar i länet har tidigare sett ut som de äldsta delarna av Högsby kyrkogård men de allra flesta har senare under 1900-talet såtts in med gräs. Det gör Högby kyrkogårds äldsta delar till ett viktig exempel på det tidiga 1900-talets kyrkogårdsideal. Kvarteren har använts kontinuerligt ända fram i våra dagar och platser som lämnats åter till församlingen har tagits i bruk på nytt. Idag är endast några få gravplatser utan sten, vilket är ovanligt. Många av de grusgravsområden som finns bevarade har förvandlats till ett förstadium till en museal kyrkogård men i Högsby är grusgravsområdet i allra högsta grad en levande del av kyrkogården. Flera av gravvårdarna rymmer stora person – och lokalhistoriska värden. Här finns flera i Högsby välkända personer begravda. Många av dem har på olika sätt bidragit till samhällets utveckling. Titlarna på gravvårdarna berättar om samhällets sociala struktur och vilka olika verksamheter som förekommit i Högsby. Vårdarna av gjutjärn, gravstaketen av smide, vården ritad av bröderna Milles samt de båda sandstensvårdarna vilka idag är kyrkogården äldsta gravvårdar bör föras upp på församlingens inventarieförteckning. 1918 års utvidgning. Kvarter A-D, F-H, M och N. Liksom den äldre delen av kyrkogården hade 1918 års utvidgning karaktärsdrag som är typiska för sin tid. Några av dessa drag, de grusbelagda gravplatserna som omgärdades, har förändrats under 1900-talet, men ännu finns den tydliga uppdelningen mellan köpta och allmänna gravplatser kvar. Detta visar på den sociala skiktning som fanns i samhället trots försöken att utjämna dessa genom de enhetligare gravvårdarna. Idag har denna skillnad ett socialhistoriskt värde som berättar om äldre tiders begravningsskick. Även i detta område finns gravvårdar som har lokal- och personhistoriska värden. Dessa värden är dock inte lika tydligt avläsbara för en besökare bl a beroende på att det finns betydligt färre yrketitlar på gravvårdarna. 1953 års utvidgning. Kvarter 1, 2 och 3, samt urngravsområde. Utvidgningen från 1953 representerar det svenska folkhemmet på kyrkogården. Nu anläggs inte längre linjegravsområden, titlar är omoderna och få gravvårdar utmärker sig. Området har en enhetlig struktur vars målsättning främst är att utnyttja marken så effektivt som möjligt. Arkitektoniska ambitioner har fått ge vika för målsättningen att få så många gravplatser som möjligt. Den enda arkitektoniska utsmyckning som finns kvar är rygghäckarna och gravplatsernas ordnande i förhållande till dessa. De lokal- och personhistoriska värdena har blivit ännu svårare att direkt identifiera men finns naturligtvis fortfarande. 1984 års utvidgning Området har fått en för tiden typisk anläggningsform med mer varierad växtlighet och mer individuellt utformade gravvårdar. KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET På Högsby kyrkogård har människor begravts under lång tid. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner och synen på döden. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och yrkestitlar. De olika yrkestitlarna vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Högsby kyrkogård har sina rötter i medeltiden. Den äldsta kyrkogården låg söder om kyrkan utmed Emån. De första kända utvidgningarna gjordes under 1800-talet. Därefter har kyrkogårdens utvidgats 1918, 1953 och 1984. Samtliga utvidgningar har gjorts söder om kyrkan. Från slutet av 1800-talet har varje ny del av kyrkogården präglats av de stilideal som varit rådande då den tillkom. Den äldsta delen närmast kyrkan är belagd med grus och gravplatserna omgärdas på olika sätt. Gångarna är raka och breda. I de flesta gravkvarteren är gravplatserna ordnade i rader men i några av kvarteren närmast kyrkan visar en oregelbundenhet på att området använts för gravsättningar under lång tid. Området från 1918 har tre olika delar. Delar av dessa linjegravsområden bör bevaras eftersom de har berättar om en idag försvunnen gravsättningstradition. På området från 1953 har den folkhemstanken tagit över och alla gravplatser och gravvårdar har ungefär samma storlek. De båda sistnämnda områdena har helt eller delvis varit belagda med grus och under 1900-talet såtts in med gräs. Den senast tillkomna delen har en modern anläggningsform med ett varierat växtmaterial. Trots de förändringar som kyrkogården genomgått utgör Högsby kyrkogård idag ett gott exempel på hur kyrkogårdsanläggningar förändrats under 1900-talet. Kyrkogården har brukats under lång tid vilket gör att här finns flera olika typer av gravvårdar som varit vanliga på våra kyrkogårdar från slutet av 1800-talet och fram till idag. Här finns också ett mindre antal gravvårdar av äldre datum uppställda norr om kyrkan. I de äldre kvarteren utmärker sig de höga påkostade gravvårdarna av vilka många är omgärdade och gravplatserna belagda med grus. Särskilt utmärker sig de många buxbomhäckarna. Den stora mängden av buxbomshäckar är ovanlig i Kalmar län idag. Att omgärda gravplatser och belägga dem med grus var tidigare vanligt på våra kyrkogårdar men på Högsby kyrkogård är en ovanligt stor sammanhängande grusbelagd yta bevarad. Detta område har idag ett högt kulturhistorisk värde och bör därför bevaras. Smidesstaket och gravvårdar av gjutjärn samt gravvårdar från mitten av 1800-talet eller äldre ska införas på församlingens inventarieförteckning och vårdas av församlingen. I anslutning till kyrkan finns flera byggnader som berättar om platsens betydelse som centrum för administration och service i socknen. Än idag är denna miljö relativt väl sammanhållen. Kulturhistoriskt värdefulla och viktiga för upplevelsen av kyrkogården är kyrkan, trädkransen, kyrkogårdsmuren och grusgångarna liksom närliggande bebyggelse som sockensstugan. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: • Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens tydliga pedagogiska struktur som genom sina olika tidsskikt inte bara speglar olika skeden i Högsby kyrkogårds utveckling utan också kyrkogårdarnas utvecklingshistoria i allmänhet. • Av högt kulturhistorisk värde är det stora sammanhängande område med grusbelagda gravplatser, varav flertalet omgärdas av låga buxbomshäckar, som karaktäriserar kyrkogårdens äldsta delar. • Flera av gravvårdarna har ett person- eller lokalhistoriskt värde som berättar om Högsbys historia. • Kyrkan, kyrkogården och den omgivande bebyggelsen utgör tillsammans en värdefull kulturmiljö som vittnar om platsen betydelse som kyrkligt och administrativt centrum i bygden sedan medeltiden. |
