Stäng fönster Eslöv kn, ÖSTRA STRÖ 31:1 ÖSTRA STRÖ KYRKA
Anläggning - Värdering
| ÖSTRA STRÖ KYRKA | |
| 3/27/17 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Östra Strö kyrkoanläggning Östra Strö kyrka är belägen på en liten höjd strax söder om kyrkbyn, med utsikt över ett svagt kuperat odlingslandskap. Kyrkan uppfördes under romansk tid, troligen 1100-talet, med långhus samt lägre kor och halvrund absid i öster. Flera källor menar att ett brett västtorn tillkom under medeltiden, möjligen redan vid uppförandet. Konkreta belägg för detta påstående tycks dock saknas. Däremot vet man att kyrkan hade fristående brädklädd klockstapel vid mitten av 1700-talet, vilket snarare tyder på att torn då saknades. Trots flertalet om- och tillbyggnader genom åren är kyrkan byns i särklass äldsta byggnad och står som sådan symbol för sockengemenskapen och den långa kontinuiteten på platsen. Kyrkans exteriör präglas idag av det fullbreda västtorn som byggdes 1794 samt korsarmarna i norr och söder från 1865, då sannolikt även de stora rundbågiga fönstren på äldre byggnadsdelar adderades. Korsarmarnas tillkomst är direkt kopplade till 1800-talets befolkningsökning och vittnar på så vis om ett demografiskt omvälvande skede i samhällshistorien. Av den medeltida kyrkan kvarstår endast kor med absid samt långhusets östra gavel. Möjligen kan även delar av det romanska murverket finnas kvar i långhusets västra hörn i anslutning till tornet. De medeltida murverken utgör viktiga källor till kunskap om äldre tiders byggnadstekniker. Även interiört präglas kyrkan av ombyggnaden 1865, där korsarmarna med dess samtida slutna bänkinredning utgör lejonparten av kyrkorummet. Därtill är Erik Lundbergs restaurering från 1930 den årsring som karaktäriserar kyrkorummet mest, med förändringar kring altaret i en upphöjd del av långhuset, ny golvnivå i tornrummet samt ny färgsättning där 1800-talets kvader- och dekorationsmålningar målades över enligt tidens ideal. Erik Lundberg, arkitekt och konsthistoriker, räknas till en av 1900-talets främsta restaureringsarkitekter. Restaureringen av Östra Strö kyrka bör ha varit ett av hans första större restaureringsuppdrag, vilket medför särskilt intresse ur arkitekturhistoriskt perspektiv. Vid samma restaurering frilades korets och absidens senmedeltida kalkmålningar, som utöver sitt konsthistoriska värde starkt bidrar till upplevelsen av kyrkans enda kvarstående medeltida byggnadsdelar. Lundbergs altarskåp, som är tillverkat något år innan funktionalismen får sitt genomslag i Sverige, drar åt ett enklare modernistiskt formspråk och är på så vis en arkitekturhistorisk intressant detalj som förebådar en stil som kom att bli normativt för ny kyrkoinredning under resten av 1900-talet. I altarskåpet ingår en alabasterrelief som är ett 1500-talsarbete av holländskt ursprung och som beskrivits som ett av de främsta i sitt slag i landet. Dopfunten från ca 1200 är möjligen samtida med kyrkans uppförande och därmed dess äldsta bevarade inventarium. Predikstolen från sent 1500-tal och den nyklassicistiska orgelfasaden från tidigt 1900-tal är ytterligare delar av den fasta inredningen med höga kulturhistoriska värden som samtidigt är uttryck för andra tidsperioder i kyrkans historia än de som karaktäriserar själva kyrkobyggnaden. Östra Strös kyrkogård följer en typisk utveckling för äldre skånska kyrkoanläggningar, med den äldsta delen placerad i kyrkans närhet och utvidgningar under sent 1800-tal samt vid mitten av 1900-talet. I de två äldre delarna dominerar idealen kring sekelskiftet 1900, med högresta gravstenar som obelisker, bautastenar och brutna kolonner, där gravplatserna omges av lågklippta buxbomshäckar, stenramar eller smidesstaket. Den nyare delen från 1957 karaktäriseras istället av stenar i låg skala, gräsbeläggning samt gravar som saknar annan inramning än en rygghäck av formklippt tuja. |
