Stäng fönster Eslöv kn, GÅRDSTÅNGA 23:1 GÅRDSTÅNGA KYRKA
Anläggning - Värdering
| GÅRDSTÅNGA KYRKA | |
| 5/9/17 |
| Motivering |
|---|
|
Gårdstånga by är belägen i det lätt kuperade öppna odlingslandskapet intill den slingrande Kävlingeån, som historiskt varit en viktig transportled från havet in i landet. Arkeologiska lämningar visar att området brukats av människor sedan stenåldern, och en obruten kontinuitet av bebyggelse finns dokumenterad sedan vendel- eller vikingatid. Dagens kyrka uppfördes under romansk tid men platsen invid Kävlingeåns norra strand antas ha använts som kultplats tidigare än så. Under medeltiden utgjorde Gårdstånga kungalev för Frosta härad och förmodas ha haft kungsgård och därmed funktionen som administrativt centrum för området. 1619 uppfördes Skånes första ålderdomshem, Viderups hospital, strax nordväst om kyrkan, vilket placerar Gårdstånga i en socialhistorisk kontext. Kyrkan är placerad i den glest bebyggda östra delen av den långsträckta byn och speglar tillsammans med den närbelägna prästgården och skolan ett typiskt äldre skånskt sockencentrum. Gårdstånga kyrka uppfördes vid slutet av 1100-talet efter typiskt romanskt mönster med långhus, lägre och smalare kor samt en avslutande halvrund absid i öster. Liksom många andra skånska medeltidskyrkor valvslogs kyrkorummet under 1400-talet. Senare, troligen kring medeltidens slut, tillfogades ett vapenhus framför sydportalen. Tornets bottenvåning tillkom sannolikt redan under senmedeltiden men färdigställdes först under början 1600-talet. Ungefär samtidigt lät Anna Brahe, innehavare av Hviderups och Löberöds slott, uppföra gravkoret i barockstil vid kyrkans norra sida för sin make riks- och fältmarskalken Steen Maltesen Sehested som avlidit på Kalmar slott 1611. Redan 1609 hade hon anlitat den namnkunnige bildhuggaren Jacob Kremberg från Lund som kom att arbeta med en ny inredning för kyrkan i närmare 20 år. Gravkoret har med sin karaktäristiska böljande form i begynnande barockstil och stenarbeten med stramare renässansuttryck betydande arkitekturhistoriska värden. Gravoret visar även på hur godsen genom patronatsrätten historiskt sett ofta haft stor betydelse för hur kyrkorna utvecklats. Kyrkans förhållande till patronus är i Gårdstånga som mest påtaglig i kyrkorummet som domineras av Krembergs 1600-talsinredning i mörk ek. Inredningen anses vara en av de främsta och mest kompletta renässansinredningarna i Norden, och har som sådan kulturhistoriska värden av nationell betydelse. Till inredningen hör altaruppsats, predikstol med dörr och baldakin, dopfunt med handdukshållare och baldakin, korskrank samt läktarbarriär och bänkinredning. Predikstolen har utpekats som Krembergs enskilt främsta verk. Även det Sehestedska epitafiet av sandsten, kalksten och marmor har tillskrivits Kremberg. En betydande del i kyrkorummets särprägel sitter även i valvens schablonmåleri, vars utformning tillskrivits den namnkunnige dekormålaren Svante Thulin som också utfört målningar i Domkyrkan och Allhelgonakyrkan i Lund. Från den lätt sluttande kyrkogården syns de vidsträckta vyerna över slättlandskapet söder om kyrkan och den alldeles intill kyrkogården slingrande ån. Området på kyrkogårdens högsta del i nordöstra hörn har en uppvuxen karaktär med högresta gravvårdar, typiska för sekelskiftet 1900, i huvudsak resta över släkten Ramel. Partier med äldre högresta vårdar från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal finns på ett flertal partier på kyrkogården och flera har infattningar av låga stenramar eller järnstaket. Andra delar präglas istället av de ideal som rådde vid mitten av 1900-talet med formklippta rygghäckar i symmetriska och grästäckta kvarter. Kyrkogårdens många titel- eller gårdsnamnsförsedda gravvårdar ger viktig information om sockens historia och de människor som en gång levde där. |
