Stäng fönster Borås kn, ARMBORSTET 5 M.FL. TRANDAREDS KYRKA
Anläggning - Värdering
| TRANDAREDS KYRKA | |
| 3/13/03 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Trandareds kyrka inryms i ett flerbostadshus i en stadsdel i Borås från 1950-talet, som är tidstypiskt utformad utifrån grannskapsidealet med karaktärsfulla lamellhus. I miljön finns ett mindre butikscentrum, kommundelskontoret och på en trädklädd höjd bakom kvarteret en klockstapel från 1960. KYRKOANLÄGGNINGEN - Lamellhuset som Trandareds kyrka inryms i byggdes 1959 och har fyra våningar, horisontalt uppdelat med djupa balkonger längs hela fasaden och flerfärgad, putsad fasad. Kyrkan är sammanbyggd med församlingslokaler på bottenplan i 1 ½ våning. Kyrkokomplexets fasad urskiljer sig tydligt i exteriören genom att väggen lutar inåt upptill och har avvikande fasadmaterial, tegel, och fönsterpartier. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan ritades av arkitekt Pelle Nilsson och invigdes 1959. Den torde vara en av få kyrkor i Sverige som är inrymda i ett flerbostadshus och har därför ett högt byggnadshistoriskt värde. Här är kyrkan verkligen placerad bland folket, en bokstavligen integrerad stadsdelskyrka, eftersträvat vid tiden. Dock är placeringen främst ett resultat av det då rådande byggförbudet mot kyrkor och församlingshem och det starka engagemanget att driva igenom planerna från samtliga inblandade. Dessa faktorer ger ett samhällshistoriskt värde. Arkitektoniskt urskiljer sig kyrkan på ett tidstypiskt vis och markeras, förutom enligt ovanstående, även av ett dekorativt, labyrintartat fönstergaller av betong. Entrén och kyrkorummet bär ett utseende från en ombyggnad under 1980-talet. Invändigt har kyrkorummet en dynamisk, asymmetrisk form med både lutande yttervägg och tak, signifikativt för tiden, vilket ger ett arkitektoniskt värde. Kyrkan och församlingslokalerna blev renoverade genomgripande under 1980-talet. De nya ytskikten, bänkinredningen och armaturen samverkar förtjänstfullt med rummet och den ursprungliga altartavlan, dopfunten och altaret. Tidens moderna liturgiska strävan med prästen nära församlingen för nära gemenskap är här väl uttryckt. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan som en bokstavligen integrerad del av en stadsdel utformad efter grannskapsidealet med välbevarad modernistisk arkitektur. - Klockstapelns vårdande och bevarande. - Kyrkans tämligen unika belägenhet i ett flerbostadshus, vilket kan ha ett byggnadshistoriskt värde även ur nationellt perspektiv. - Kyrkans tydliga och tidstypiska exponering via avvikande material och lutning i exteriören är viktig för kulturhistoriska värden kopplade till arkitekturen. - Fasadens labyrintliknande fönstergaller som dekorativ och ursprunglig detalj. - Interiörens ursprungliga rumsbildning och pelare. - Ursprunglig bevarad inredning och inventarier. - Inredning och inventarier från ombyggnaden på 1980-talet. - Interiörens utformning baserad på modern liturgi. |
