Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Nynäshamn kn, TORÖ KYRKA 4:1 TORÖ KYRKA

 Anläggning - Värdering

TORÖ KYRKA
1/10/08
Motivering
Skärgårdsmiljön omkring Torö kyrka förblev länge en fattig, avlägsen och isolerad bygd. Torö anges på 1300-talet tillhöra Fållnäs gods och Sorunda socken men egendomen kom senare under godset Herrhamra; vars herrgård på Toröns södra sida har anor från mitten av 1500-talet. Ön har endast ett fåtal bevarade äldre byggnader. Från 1600-talet återstår Landsorts fyr, byggd 1689 samt Östra Oxnö gård och Torö kyrka. Herrhamra nuvarande herrgårdsbyggnad härrör från början av 1800-talet. Torö, Svärdsö och Oxnö med några mindre öar utgjorde ännu på 1870-talet Torö kapellförsamling i Sorunda pastorat, vilken uppgavs ha då 460 invånare.

Torö kom från och med 1600-talet att framför allt präglas av lots- och fyrplatsen på Öja. Omkring 1650 fick Torö egen kaplan men kapellbyggnaden omnämns först 1694, då som ”nerrött och färdig att byggias ånyo”. Kort därefter uppfördes en ny kyrkobyggnad på den gamla grunden. När ryssarna på 1710-talet angrep skärgården hade Torö två kapell. Ett fanns vid Storby, på nuvarande kyrkas plats, det andra omnämns på 1660-talet som ett mindre kapell vid Herrhamra herrgård på öns södra del. En följd av detta är öns två kyrkogårdar. Lotskyrkogården vid Herrhamra är troligen samtida med det forna kapellet och anlades under1600-talet.

Kapellbyggnaden, vid Storby, skadades men brändes inte ned vid rysshärjningarna 1719. Den renoverades senare under 1700-talet och upprustades därefter under 1800- och 1900-talen. Kyrkobyggnaden från slutet av 1600-talet hade ursprungligen ett mycket enkelt utförande. I samband med 1740-talet upprustningen genomgick den en rad förändringar och förbättringar. Timmerväggarna fodrades ut- och invändigt med panel och byggnaden fick ett nytt tak med lanternin och spåntäckning. Även inredningen förnyades till större del. Senare på 1820-talet fick byggnaden nya fönster och 1849 genomfördes åtgärderna som till betydande del gav byggnaden sin nuvarande yttre karaktär; panelen ersattes med putsrevetering. År 1880 insattes höga rundbågiga fönster och nya dörrar medan takspånet ersattes med papp. Invändigt ersattes de slutna bänkkvarteren med nuvarande öppna bänkar. Slutligen fick taket plåttäckning 1895. Dessa åtgärder ändrade den yttre karaktären väsentligt och gav kyrkobyggnaden sin nuvarande karaktär, vilken inspireras av klassicismen. Invändigt genomfördes en genomgripande renovering på 1930-talet, vilken ännu präglar kyrkorummet. Klockstapeln sydväst om kyrkan tillkom så sent som 1940.