Stäng fönster Mörbylånga kn, VICKLEBY KYRKA 1:1 VICKLEBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| VICKLEBY KYRKA | |
| 6/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter/områden Kvarter A och D, samt gravplatserna utmed kyrkogårdsmuren. Delar av dessa kvarter har medeltida ursprung och har således en mycket lång kontinuitet av att nyttjas för begravningar. Av den medeltida kyrkogården finns idag inte längre några spår. Kvarter A och D fick, liksom kyrkogården i övrigt, mycket av sin nuvarande struktur i samband med omdaningen år 1885. I kvarter A och D samt utmed kyrkogårdsmuren återfinns många köpegravar med påkostade vårdar. Det finns ett socialhistoriskt värde i att skillnaden mellan köpta och allmänna gravar fortfarande är synlig i strukturen. Av de enskilda vårdarna finns ett fåtal som är från före sent 1800-tal. Dessa vårdar innebär en länk bakåt i tiden och visar på kyrkogårdens långa kontinuitet. Många av de enskilda köpegravvårdarna har både konstnärliga och hantverksmässiga kvaliteter. På många av dem förekommer titlar som berättar om socknens näringsliv från 1800-talet och framåt. Vid många av vårdarna har det funnits omgärdningar i form av häckar och staket. Några staket finns fortfarande kvar och de bör bevaras och föras upp på församlingens inventarieförteckning. Kvarter B Kvarteret har medeltida ursprung men dess karaktär idag är främst ett resultat av omdaningen till linjegravsområde år 1885 och omläggningen omkring 1950. I kvarteret finns endast ett fåtal större och mer påkostade vårdar. Därigenom skiljer sig kvarteret från köpegravsområdena. Kvarterets utformning, både gällande struktur och enskilda vårdar är typiska för tiden kring mitten av 1900-talet. De många kalkstensvårdarna bär på både hantverksmässiga och lokalhistoriska värden. Kvarter C Den norra sidan av kyrkan togs i anspråk för begravningar först i slutet av 1800-talet. Fortfarande är mycket av strukturen från 1885 års omdaning bevarad. För att bevara denna struktur bör gravvårdarna även i det fortsatta bruket av kyrkogården ha kvar samma riktning som idag. Denna är ett spår efter hur numera igensådda gångar har varit orienterade. De små gravvårdarna från slutet av 1800-talet har ett socialhistoriskt värde i förhållande till de större vårdarna i köpegravskvarteren A och D. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Vickleby kyrkogård och kyrka ligger uppe på landborgen öster om bygatan och prästgården nere i den bördiga dalen. Kyrkogården omger kyrkan i alla väderstreck med störst utsträckning mot söder och väster. Redan på medeltiden låg kyrkan och kyrkogården här. Den äldsta kartan från 1641 visar kyrkogården som en kvadrat som omger en liten tornförsedd kyrka. Genom utvidgningar under 1700- och 1800-talen fick kyrkogården den form den har idag. Kyrkogårdsmuren lades om på 1880-talet och den har fortfarande spår av klivstättor på två ställen. Grinden i öster är från samma tid som muren medan de övriga är mer sentida. Det planterades en trädkrans runt kyrkogården så tidigt som 1769. Dagens trädkrans är uppskattningsvis planterad någon gång under 1900-talets första decennier. Till den lummiga karaktären bidrar även de vackra träden väster om kyrkogården. Till kyrkomiljön hör förutom kyrkan och kyrkogården även det gamla bårhuset som ligger öster om landsvägen.. På Vickleby kyrkogård har sockenborna begravts sedan medeltiden. Dagens kyrkogård visar i sin struktur många drag från omdaningen som gjordes 1885. En vandring över kyrkogården kan berätta om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner och synen på döden. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/by-/gårdsnamn och yrkestitlar. Yrkestitlarna berättar om verksamheter och utkomstmöjligheter som funnits i socknen. Här kan bland annat socknens näringsliv med i huvudsak yrken inom jordbruket men även sjöfarten återfinnas. Vicklebys status som centrum för många konstnärer och formgivare går också att avläsa genom gravvårdarna. Kyrkogårdens västra partier samt runt kyrkogårdsmuren har idag störst andel äldre vårdar på ursprunglig plats. Här präglas intrycket av det relativt stora antalet höga gravvårdar från tiden kring sekelskiftet 1900. Den struktur som hörde samman med vårdarna; kringgärdande häckar, grusade gravplaner och gångar är dock i stort sett helt borta - ett resultat av det sena 1900-talets rationalisering. I mycket liten utsträckning finns äldre, enkla och små vårdar bevarade, vilka var vanliga på linjegravområden. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. |
