Stäng fönster Vallentuna kn, VALLENTUNA PRÄSTGÅRD 6:2 VALLENTUNA KYRKA
Anläggning - Värdering
| VALLENTUNA KYRKA | |
| 1/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
Kyrkomiljön har en mycket förtätad stämning i den äldre delen med bogårdsmuren och trädkransen som inramning till kyrkans gråstensmurar. Läget på höjden ger fri sikt åt alla håll och kyrkomiljön avtecknar sig som en silhuett mot himlen. Kyrkogårdens utvidgning i västsluttning är mindre synlig från vissa håll. Minneslundens vattentrappa tar vara på höjdskillnaden och tillför, genom det porlande vattnet, en livgivande ljudupplevelse. Vallentuna kyrkas storlek, tornet och den utvändigt påkostade utformningen markerar kyrkans särställning i häradet under medeltiden. De långa tidsperspektiven är avläsbara i murverket med stenmästarnas runinskrifter och senare igensatta muröppningar. I södra korsarmen och koret, tillbyggda efter branden 1856, har murverkets karaktär anpassats till det gamla. En profilerad taklist i tegel runt kyrkan och takens koppartäckning håller visuellt ihop de olika byggnadsdelarna. Detta gäller även de höga, rundbågiga öppningarna med dekorativt formade gjutjärnsfönster. Gravkoret för ätterna Klingspor, Clerck, Lagerfelt och Gyllenborg, uppfört 1680, tilläts, vid 1930-talets restaurering, åter få framträda i sin sexkantiga form och avviker med sin putsade fasad. Kyrkorummets arkitektur med höga tunnvalv och frikostigt ljusinsläpp genom stora gjutjärnsfönster tillhör 1850-talets återuppbyggnad efter branden. En genomgripande inre och yttre förändring på 1930-talet, ledd av arkitekten Evert Milles, favoriserade medeltiden och innebar att kyrkan rensades från onödiga prydnader. Det sena 1900-talet har inneburit tillägg och förändringar dels utifrån funktionella och tekniska krav, dels utifrån liturgiska krav på flexibel möblering i kor och dopkapell. Samtidigt har en återgång skett till färgsättningen från perioden före 1930-talets restaurering. Av den fasta inredningen är två nummertavlor med rikt skulpterade och förgyllda ramar från 1700-talet äldst. Altarkorset med törnekrona, predikstolen, orgelfasaden och läktarbarriären med snidade och förgyllda musikemblem samt bänkarna tillhör 1800-talets inredning efter branden. Södra korsarmen har fått sin bänkinredning från 1935 samt dopfunt och altare från 1990-talets restaurering. Inventarier som präglar kyrkorummet är tre större och sex mindre begravningsvapen från 1600-talet samt två stora begravningsvapen från 1700-talet. De tillhör bygdens och kyrkans historia liksom en mässhake i guldbrokad från 1600-talet. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: · kyrkans och kyrkogårdens öppna läge · kyrkans aldrig putsade gråstensmurar · medeltida murverk i västtorn, långhus och norra korsarmen, f d sakristia · tornets tunnvalv från äldsta byggnadstiden · runinskrifter från byggnadstiden i tornets nordvästra hörnkedja och spår i gråstensmurverket efter äldre muröppningar · kyrkorummets harmoni i tunnvalv och bågformiga muröppningar · gjutjärnsbågarnas form och ljusflödet genom glaset · Vallentunakalendariet från 1198 · äldre inventarier som förvaras i övre tornrummet · runsten på kyrkogården tillhörande Jarlabanke med runristningar på båda sidor och äldsta belägget för "hundare". |
