Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Upplands Väsby kn, EDSBY 1:2 M.FL. EDS KYRKA

 Anläggning - Värdering

EDS KYRKA
11/9/04
Motivering
Eds kyrka omges av kyrkogården, utvidgad vid ett flertal tillfällen. Kyrkogården omsluts av stenmurar från olika tider, och pryds med äldre lövträd, framförallt på dess södra och äldre del. Kyrkomiljön präglas stort av den västra sluttningen, indelad med flera terrasseringar efter omgestaltningen 1921. Det är den sluttande marken liksom läget mitt framför kyrkans entré som gör området så i ögonfallande.

I dag karaktäriseras kyrkans exteriör, trots det tillbyggda vapenhuset, av den prägel den fick i samband med renoveringen 1768-69. Då omgestaltades kyrkan i överensstämmelse med 1700-talets klassicistiska ideal.

Även invändigt har 1700-talets syn på ett kyrkorums och en kyrkobyggnads lämpliga karaktär påverkat byggnaden. Detta understryks genom den då utförda inredningen med altarpredikstol, bänkinredning och läktare, liksom de högsträckta och rundbågiga fönstren.

Genom Sigurd Curmans restaurering år 1917-18, återinfördes dock medeltiden i kyrkorummet. Till detta bidrog främst de framtagna kalkmålningarna liksom det medeltida triumfkrucifixet. Curman komponerade ett kyrkorum där kyrkans medeltida element och 1700-talets inredning fick utgöra en helhet, men på ett sätt som rummet historiskt aldrig tidigare sett ut.

Curman hävdade att en byggnads individuella egenart borde vara utgångspunkt för renoveringar. Samtidigt inspirerades han av nationalromantiska idealföreställningar om det svenska kyrkorummets typ, präglade av bl a medeltiden. Detta kunde leda till att vissa tidsskikt i en byggnads historia kunde avlägsnas till förmån för andra. Curmans principer för byggnadsvård blev vägledande för lång tid framåt. Eds kyrkas interiör utgör idag ett tydligt exempel på den restaureringsideologi Curman stod för.


Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:

· den fasta inredningen från 1700-talet är utförd med mycket hög kvalitet, inte minst altarpredikstolen av Jean Eric Rehn
· det medeltida murverket, valv liksom medeltida kalkmålningar. Troligen finns medeltida takstolar från 1300-talet bevarade ovan sakristian
· Sigurd Curmans restaurering 1917-18 och de tillägg och förändringar som gjordes i kyrkorummet utgör idag en helhet som tydligt avspeglar tidens restaureringsideologi.