Stäng fönster Högsby kn, LÅNGEMÅLA 2:39 LÅNGEMÅLA KYRKA
Anläggning - Värdering
| Långemåla kyrka, LÅNGEMÅLA KYRKA | |
| 1/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A och B Kvarter A och B är små kvarter som sannolikt anlades som köpegravskvarter i början av 1900-talet. Kvarteren har brukats kontinuerligt sedan dess vilket ger en blandning där gammalt och nytt möts. En del vårdar har plockats bort och flera gravplaster är tomma. Längs vallmuren i söder står en rad vårdar från första hälften av 1900-talet. Dessa bör långsiktigt bevaras som en länk till kyrkogårdens historia. Kvarter C, D, E och F I kvarteren finns både mer påkostade familjegravvårdar från slutet av 1800-och början av 1900-talen men också enkla linjegravar från 1930-talet, i kvarter C. Kvarteren har brukats kontinuerligt sedan slutet av 1800-talet och äldre vårdar har plockats bort och nya har tillkommit vilket ger en blandning där gammalt och nytt möts. De äldre kvarvarande gravvårdarna från slutet av 1800-talet och 1900-talets första decennier, vården med bevarat staket samt linjegravvårdarna berättar kvarterets historia. Spåren i form av de äldre gravvårdarna, och den ännu grusbelagda gravplatsen med smidesstaket bör bevaras. Smidesstaketet ska föras in på församlingens inventarieförteckning. Kvarter G och H I kvarteren fanns redan när den tidigare kyrkans stod på platsen påkostade familjegravar. Det vittnar till exempel ”lantmannen” N. Engströms familjegrav bland annat om. Kvarteret har sedan brukats under hela 1900-talet och äldre gravplatser har utgått och ersatts av nya begravningar vilket skapat en stor variation av gravvårdar. Grusgraven vilken omgärdas av en låg buxbomshäck samt de övriga vårdarna från 1800-talet, som finns kvar i området utgör en viktig länk till kyrkogårdens historia och bör därför långsiktigt bevaras på plats. Kvarter J-P, R och S Kvarteren omfattar det område som anlades som kyrkogård på 1950-talet. Den form anläggningen då fick är bevarad. De viktigaste karaktärsskapande dragen är det regelbundna gångsystemet, de noga avgränsade gravkvarteren, växtligheten i form av tujahäckar, lindträd och rygghäckar av cotoneaster och buxbom samt de genomgående låga gravvårdarna. I det fortsatta bruket av kyrkogården är det viktigt att värna dessa karaktärsdrag. De tidigaste gravvårdarna i området är linjegravvårdarna. De berättar om en tidigare vanlig gravform och bär socialhistoriska värden. KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Långemåla kyrkogård och kyrka är placerade på en höjd i västra delen av samhället. Precis utanför kyrkogårdsmuren i norr finns Högsby kommuns största gravfält från järnåldern kallat ”Evigheten”. Kyrkogården är omgiven av bebyggelse som traditionellt hör till kyrkan. I närmiljön finns bårhuset, skolan och kyrkstallar. På kyrkogård har människor begravts sedan 1500-talet men inga synliga spår är bevarade från den tiden. Kyrkogården präglas av de stora förändringar som gjorts under 1900-talets sista decennier. En vandring över kyrkogården berättar om olika synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enskilda gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/by-/gårdsnamn och titlar. På Långemåla kyrkogård är hemmansägare och lantbrukare den vanligaste titeln. Kyrkvärden, trädgårdsmästaren, banvakten, häradsdomaren, skräddarmästaren, prosten, kronjägaren, stadsbudet, murarmästaren, soldaten och banmästaren vittnar alla om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Ortnamn finns angivet på det stora flertalet vårdar. Kyrkogården omgärdas av en vallmur och en splittrad trädkrans, vilka båda är viktiga för upplevelsen av platsen. Kyrkogården breder ut sig söder och väster om kyrkan. En tidigare kyrka i trä låg i nuvarande sydvästra hörnet av kyrkogården. Kyrkan som nu finns på platsen uppfördes år 1832. Större delen av den nuvarande kyrkogården anlades i samband med att kyrkan stod klar. I början av 1950-talet gjordes en utvidgning åt väster och 1997 iordningställdes en minneslund mitt i området. På kyrkogårdens södra del finns endast två grusgravar bevarade som en rest från en tid då större delen av kyrkogården var belagd med grus. Grusgravarna bör även fortsättningsvis bevaras. Linjegravar går att följa på två ställen på kyrkogården. De berättar om sociala skillnader i socknen och har ett socialhistoriskt värde. I de många enstaka vårdarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata. Det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt eller stilhistoriskt värde. På Långemåla kyrkogård finns ett antal vårdar från mitten av 1800-talet som långsiktigt bör bevaras på plats. Det gäller även det smidesstaket om omger en av gravplatserna. Vårdar från 1800-talets mitt och äldre samt smidesstaketet skall föras in på församlingens inventarieförteckning. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar byts ut och att gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika kyrkogårdsdelarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: • Långemåla kyrkgård tillsammans med kyrka, bårhus, vallmur och trädkrans utgör en värdefull kulturmiljö. • Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling. |
