Stäng fönster Varberg kn, GRIMETON 9:7 M.FL. GRIMETONS KYRKA
Anläggning - Värdering
| GRIMETONS KYRKA | |
| 12/7/06 |
| Motivering |
|---|
|
GRIMETONS KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats i Grimetons kyrkby, drygt en mil öster om Varberg. Ett stycke öster om kyrkan ligger godset Torstorp, vars ägare under lång tid innehade patronatsrätt. Grimeton utgör riksintresse för kulturmiljövården med ett odlingslandskap som präglas av tiden efter laga skiftet, ett stort antal delvis unika förhistoriska gravanläggningar, storgårdar med välbevarad klassicistisk bebyggelse samt kyrkbyn. I kyrkomiljön ingår församlingshem inrymt i en äldre skolbyggnad (1865), prästgård (1868) samt prästänkebostad (1800-tal). Till anläggningen hör bårhus (1980-tal) och vaktmästarkontor (1990-tal). Kyrkogården kringgärdas av en låg kallmurad skalmur som genombryts av smidesgrindar och som kantas av trädrader. Kyrkogården har en rundad form åt sydost och genomkorsas av grusade gångar. Trädalléer finns i öster och söder. En senare tillkommen kyrkogård ansluter i norr och inhägnas även den av en stenmur med smidesgrindar. Kyrkans äldre byggnadshistoria är oviss. Medeltida murverk ingår sannolikt i kyrkans västra del. Enligt uppgift skall kyrkan ha ombyggts 1674. År 1800 utvidgades kyrkan österut genom att korsarmar och ett nytt kor byggdes efter ritningar av Olof Tempelman. Tornet tillkom 1919, efter ritningar av Axel Lindegren. Den nuvarande stenkyrkan består av ett rektangulärt långhus med halvrunt korutsprång i öster, breda tvärarmar i långhusets östra del samt torn i väster som kröns av en högrest kopparklädd kupolhuv med sluten lanternin. De vitputsade murarna genombryts av stora rundbågiga fönsteröppningar. Västportalen har en naturstensomfattning med rundbågeformat överstycke med kvaderstensdekoration och korsarmsgavlarna har klassicerande portalomfattningar. Korsarmar och långhus täcks av tegeltäckta sadeltak. Exteriören präglas helt av ombyggnaden år 1800 samt 1919 års torntillbyggnad. Kyrkorummets interiör präglas av 1800-talets ombyggnad samt av 1919 års fasta inredning. Långhusväggarna är vitputsade och murarnas ojämna struktur är väl synlig. Taket utgörs av ett trätunnvalv med målade takrosetter. Golvet i kyrkorummet utgörs av mönsterlagt tegel. Den fasta inredningen härrör i huvudsak från renoveringen 1919 efter Axel Lindegrens ritningar; altaret, altarringen, korskranket, sakristieskranket och bänkinredningen. I altaruppsatsen från 1919 sitter en 1700-talsmålning som anses vara en van Dyck-kopia av H S Sommer. Den nuvarande färgsättningen tillkom 1995-96. Bland kyrkans äldre inventarier märks ett parti av en äldre läktarbröstning på den norra väggen och predikstolen från 1700-talet. Ett par av evangelisterna skurna i trä härrör från en äldre altaruppsats. Basunängeln är från 1700-talet och orgelfasaden härstammar från en äldre orgel från 1835. Dopfunten av ek är tillverkad av en lokal snickare. I samband med renoveringen 1995-96 insattes en medeltida dopfunt i vapenhuset. Läktarunderbyggnaderna är från senare tid. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, smidesgrindar, trädrader, alléer och grusade gångar. - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Kyrkans sedan 1919 välbevarade exteriör. - Den fasta inredningen från 1919. - Äldre inventarier - Den medeltida dopfunten. |
