Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Falkenberg kn, LJUNGBY PRÄSTGÅRD 4:1 LJUNGBY KYRKA

 Anläggning - Värdering

LJUNGBY KYRKA
10/24/06
Motivering
LJUNGBY KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats i södra delen av Ljungby, nordost om Falkenberg, och ingår i Ätradalens riksintresseområde för kulturmiljövården. I miljön ingår pastorsexpedition och församlingshem direkt sydväst om kyrkan. Kyrkan kringgärdas av en kallmurad skalmur av sten kantad av trädrader med ingångar med smidesgrindar. I anläggningen ingår ett bisättningskapell (1962) som sedan 1984 fungerar som vaktmästarkontor.

Den vitputsade stenkyrkan uppfördes 1871-73 i nyklassicistisk stil efter ritningar av arkitekten Ludvig Hedin, och invigdes 1875. Kyrkan byggdes av Boråsbyggmästaren L H Arvidsson och ersatte en äldre föregångare som förstörts i brand 1869. Kyrkan har rektangulärt långhus, polygonalt korutsprång i öster och torn krönt av en lanternin i väster. Kyrkan rappades utvändigt och vitmålades först 1886-87. Ytterportarna kläddes med kopparplåt 1959. Kyrkobyggnaden är, trots de omfattande interiöra förändringar som skedde 1953, såväl exteriört som interiört en god representant för nyklassicismens stilideal.

Till den ursprungliga inredningen hör predikstolen och altaruppsatsen från 1873, troligen tillverkade av kyrkans byggmästare eller hans medarbetare. Altarkorset ersattes 1928 med ett krucifix flankerat av knäböjande änglar, tillverkat av bildhuggaren Axel Andersson från Morup. Orgeln tillkom först 1881 byggd av orgelbyggare Molander i Göteborg med fasad i nyklassicistisk stil, ritad av kyrkans arkitekt Ludvig Hedin. Kyrkorummet målades först 1886 och väggarna fick då kvaderstensimitation. Dopfunten av gotländsk kalksten är daterad till 1200-talet och är en s k ciboriefunt. Cuppan står på en senare huggen fot från 1955. I kyrkorummet finns även kyrkans nygotiska dopfunt i sten från 1896.

Kyrkorummet präglas till stor del av en genomgripande omgestaltning från 1953 under ledning av stadsarkitekten i Halmstad, Fredrik Wetterqvist. Interiörens ursprungliga historicerande blandstil fick en delvis nyklassicistisk tidsprägel genom att tredingstaket ersattes med ett nytt i valvform, ny bänkinredning insattes samt av att öppningen bakom altaret igensattes. Takets putsade yta dekorerades med en fris målad av konstnären Yngve Lundström, som också utförde målningarna på läktarbröstningen tillsammans med konstnären Gösta Frisk. Den senare dekorerade predikstolskorgen med målningar föreställande de fyra evangelisterna. Bildhuggaren Knut Gustafsson från Kungsbacka snidade dekorationerna som pryder predikstolens överdel. Lundström marmorerade även bänkinredningen. Nummertavlorna nytillverkades efter Wetterqvists ritningar. Läktarunderbyggnader tillkom 1973.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkogårdens murar, smidesgrindar och trädrader.
- Den sedan byggnadstiden föga förändrade exteriören.
- Den fasta inredningen.
- Takfrisen av Yngve Lundström och målningarna på läktarbröstningen.
- Dopfuntarna