Stäng fönster Flen kn, HYLTINGE KYRKA 1:1 M.FL. HYLTINGE KYRKA
Anläggning - Värdering
| HYLTINGE KYRKA | |
| 10/27/06 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Hyltinge kyrka är uppförd i en jordbruksbygd med herrgårdar, sockenkyrka, fornlämningar och vägar med förhistoriska anor. Sparrholms slott har under lång tid satt sin prägel på området kring kyrkan, vilket bland annat avspeglas i det omgivande herrgårdslandskapet med allékantade vägar och torpbebyggelse. Omedelbart väster om kyrkogårdsmuren ligger den f d socken- och fattigstugan, vilken uppfördes i mitten av 1780-talet. KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården består av en äldre del kring kyrkan och en 1892 genomförd utvidgning på kyrkans norra sida i sluttningen ned mot Kyrkån. Den äldre och den yngre delen sammanbinds av en kallmurad granittrappa med svartmålade järnräcken på vardera sidan. På Kyrkåns norra sida ligger den övre kyrkogården från 1915 med ett gravkapell uppfört 1920. Den äldre delen av kyrkogården närmast omkring kyrkan omges av en kallmurad terrassmur. Öster om kyrkan ansluter en kallmurad bogårdsmur, vilken omsluter den nedre delen av kyrkogården i öster, norr och väster. Den övre kyrkogården omges av en hög granhäck. Utvidgningen från 1892 har i huvudsak gravvårdar från sent 1800-tal till 1900-talets första hälft. Enstaka gravvårdar är utförda med gjutjärnsstaket eller sargar av granit och har grusade ytor. Kyrkogårdens grusgångar är på flera ställen igenlagda/igenväxta med gräs. Söder om kyrkan finns ett gravkor över familjerna Lewenhaupt och Wachtmeister. Gravkoret är enligt uppgift ritat av arkitekten Ivar Tengbom. KYRKAN - Hyltinge kyrka består av ett medeltida långhus som år 1803 byggdes till med ett torn över långhusets västra del, ett gravkor i öster och en sakristia i norr. Sakristians västra mur är medeltida. Kyrkans nuvarande dörr- och fönsteröppningar tillkom också vid ombyggnaden 1803. Långhusets medeltida murar är uppförda av natursten. Byggnadsdelarna från 1803 är uppförda av rött tegel. Fasaderna är spritputsade, utom på koret där fasaderna är slätputsade. I nivå med fönstervalvens anfang indelas fasaderna horisontellt av en enkel, slätputsad gördelgesims. Fasaderna avslutas under takfoten av en profilerad, slätputsad huvudgesims. Dörr- och fönsteromfattningar är slätputsade. Yttertaken täcks av skivtäckt, ståndfalsad, svartmålad plåt. Långhuset och möjligen även sakristian uppfördes troligen under 1300-talet. Under medeltidens senare del uppfördes ett vapenhus vid kyrkans sydportal. Vapenhuset revs under 1700-talet. Fram till ombyggnaden 1803 bestod kyrkan av ett långhus med kor och en sakristia i norr. Den omfattande ombyggnaden år 1803 innebär att kyrkan upplevs som helt igenom nyuppförd kyrka från tiden. På kyrkans murar är, såväl exteriört som interiört, äldre byggnadsdelar och byggnadsetapper markerade i putsen. I kyrkans helgjutna 1800-talsgestaltning framstår markeringarna som svårförståeliga och relativt oförklarliga. Upplevelsen av kyrkans interiör präglas från passagen genom vapenhuset av 1957 års restaurering efter arkitekt Rolf Bergs förslag. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkans exteriör präglas av ombyggnaden 1803 och är ett välbevarat exempel på en kyrkobyggnad från tiden. Kyrkan har kvar medeltida murverk i långhuset och i sakristians västra vägg, den medeltida sakristians östra vägg. På norra långhusmuren ses även grunden för den medeltida sakristians västra vägg. Restaureringen av kyrkans interiör år 1957 upplevdes troligen av samtiden som mycket hårdhänt. Idag, femtio år senare, bör denna restaurering framhävas för sina egna inneboende värden. De delar som tillfogades kyrkan vid restaureringen är väl genomtänkta från minsta detalj till helheten och representerar en höjdpunkt i 1900-talets hantverksskicklighet. Väggen mellan vapenhuset och långhuset, med trappor upp till läktare och torn, samt den i betong gjutna orgelläktarens pelare och plan upplevs som ett väl fungerande och intressant element i det relativt enkla och avskalade kyrkorummet. Av kyrkans inventarier är den delvis bevarade altarpredikstolen från 1803 och bänkinredningen från 1800-talet viktiga för upplevelsen av kyrkorummet. Kyrkorummets volym, ljusa färgsättning och i övrigt relativt enkla inredningen är också viktiga för upplevelsen av kyrkan. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans medeltida murverk är i sig ett omistligt dokument. - Dopfuntarna från 1100-talet och 1669, bänkinredningen, orgelfasaden och läktarbarriären från 1800-talet samt predikstolen från 1902 förmedlar sin tids hantverksskicklighet och liturgiska behov. - Kyrkans exteriöra gestaltning - Tilläggen från 1957 års restaurering - Dekorationsmålerierna från 1644 vilka är utförda av Nils i Tunatorp, troligen identisk med den så kallade Tovamästaren. - Kyrkogården med murar, terrasseringar och bevarade grusgångar. |
