Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Stockholm kn, TEMPLET 2 HÖGALIDSKYRKAN

 Anläggning - Värdering

HÖGALIDSKYRKAn
2/20/06
Motivering
Högalidskyrkan betraktas som ett av Sveriges främsta exempel på nationalromantik och kan ses som en av det svenska 1900-talets stora katedraler. Med sina två östtorn och mäktiga tegelgavlar associerar Högalidskyrkan till äldre svensk kyrkoarkitektur, som t ex Visby domkyrka. Även interiören med de höga kryss- och stjärnvalven och fasta inredning som representerar olika konststilar, t ex altarskåpet med sin tydliga medeltida inspiration och predikstolens barocka former, knyter an till ett äldre traditionsrikt kyrkobyggande. Kyrkan räknas till ett av arkitekten Ivar Tengboms yppersta verk.

Med sitt läge högt uppe på Högalidsberget och sina tvillingtorn är Högalidskyrkan en viktig del av Stockholms och Södermalms siluett och kan ses som en pendang till det samtida Stadshuset på andra sidan Riddarfjärden. Kyrkobyggnaden bildar tillsammans med det samstämt utformade församlingshuset och prästgården ett i form och färg samlat rum där även kastanjeallén spelar en viktig roll. Med undantag för några murar övergår kyrkotomten i Högalidsparken utan några synliga avgränsningar. Kyrkans exteriör ger ett mäktigt intryck med sina stora tegelytor, branta takfall och skulpterade stenportaler i renässansform i väster.

Kyrkorummet präglas bl a av en väldig rymd och en intrikat ljusföring genom de delvis dolda höga fönstren. De kala gråvita väggarna ger rummet ett ganska svalt intryck. Genom färgsättningen, i huvudsak i grå och blå toner med enstaka inslag av rött, hålls de olika delarna samman. I långhuset skapar de två bänkkvarteren en längdaxel fram till koret som står i fokus. Ivar Tengboms utpräglade känsla för material- och detaljbehandling i såväl exteriör som interiör och den högklassiga konstnärliga utsmyckningen, fasta inredningen och inventarierna från byggnadstiden gör kyrkan till ett allkonstverk. Kyrkorummet är med enstaka undantag intakt sedan byggnadstiden. S:t Ansgarskapellet har, trots dagens mer mångfacetterade funktion, bevarat sin karaktär av gravkapell väl. Einar Forseths guldmosaik i koret skapar en lyster i det i övrigt ganska mörka rummet. De två kolumbarierna från 1939 och 1959 är båda intressanta tillägg och viktiga årsringar i kyrkans historia samtidigt som de är goda exempel på Tengboms senare verk.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
" de höga tvillingtornens betydelse i Stockholms stadsbild
" den speciella miljö som kyrkobyggnaden bildar tillsammans med församlingshuset och prästgården och den allé som leder upp till den öppna kyrkbacken
" exteriörens monumentalitet och genuina materialbehandling
" Högalidskyrkan som ett allkonstverk med sin högklassiga konstnärliga utsmyckning, fasta inredning och inventarier, vilka alla ingår i den helhet som eftersträvades av arkitekten Ivar Tengbom
" interiörens obehandlade, nästan helt kala väggar och höga valv
" den skickligt genomförda ljusföringen
" de två kolumbarierna med sina tidstypiska former
" kyrkotomtens övergång utan några synliga avgränsningar i den omgivande Högalidsparken.