Stäng fönster Stockholm kn, LÄDERKANONEN 3 HEDVIG ELEONORA KYRKA
Anläggning - Värdering
| HEDVIG ELEONORA KYRKA | |
| 9/8/05 |
| Motivering |
|---|
|
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Hedvig Eleonora kyrka har en speciell, oktogonal planlösning. Kyrkans långa byggnadsperiod har gett den en form som omfattar flera epokers skilda ideal, både vad gäller formspråk och liturgi. Fasaderna har i stort sett fått det utseende arkitekten Jean de la Vallée avsåg, trots att kyrkan invigdes ca fyrtio år efter hans död. Den kraftiga kvaderrustiken och de rytmiskt placerade fönstren runt hela kyrkan är kännetecknande för fasaden. Kupolen, som tillkom först på 1860-talet, kan upplevas som oproportionerligt stor i förhållande till byggnaden men har blivit karakteristisk i stadsbilden. Scholander som ritade den var en av sin tids mest framstående arkitekter liksom de la Vallée och Adelcrantz, arkitekterna bakom planform och fasad samt gravkor. Kyrkorummets utformning kom att bli en kompromiss mellan de ursprungliga planerna på en reformert disposition med predikstolen centralt placerad och ett mer långhusorienterat, för Sverige traditionellt kyrkorum med koret tydligt markerat i öster. Rummet präglas av ljus och rymd tack vare den höga, fönsterförsedda kupolen som täcker hela centralpartiet av kyrkan. Kolonnernas, valvöppningarnas och listverkens stora dimensioner ger ett kraftfullt uttryck åt kyrkorummet. Trots alla förändringar som gjorts genom århundradena ger rummet ett harmoniskt och enhetligt intryck. De olika tilläggen har inordnats i helhetens barocka och tidigt klassicistiska form. 1940-talets färgsättning är med de gröna och grå kulörerna har tillsammans med de många förgylla detaljerna en sammanhållande funktion. En stor del av den inredning som sätter sin prägel på kyrkorummet, som t ex, tillkom under 1700-talet och är gestaltade av sin tids främsta arkitekter i Sverige. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: " en av landets första centralkyrkor med en oktogonal planform " exteriörens fasadutformning, som i hög grad överensstämmer med de ursprungliga ritningarna av Jean de la Vallé " kupolens viktiga roll i stadsbilden " inredningens och inventariernas synnerligen höga konstnärliga värden så som altare, altaruppsats, orgelfasad och predikstol " 1900-talets bänkar av hög hantverksmässig kvalitet " den grågröna färgsättningen från 1940-talet med sin sammanhållande effekt på kyrkorummet. |
