Stäng fönster Tingsryd kn, RÄVEMÅLA 1:99 ÄLMEBODA KYRKA
Anläggning - Värdering
| Älmeboda kyrka, ÄLMEBODA KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A Gravvårdarna i kvarter A är av heterogen karaktär med såväl låga rektangulära, låga breda som smala högresta vårdar. Tidsmässigt härrör vårdarna från 1879 – 2004. Merparten av gravstenar är utförda i grå granit eller diabas även om det förekommer ett fåtal vårdar i röd granit. Utifrån äldre flygfotografier kan man tydligt utläsa hur kvarteren kring kyrkan tidigare delats in i mindre rektangulära områden av ett antal smala grusgångar. Dessa är praktiskt taget lämnade intakta i kvarter A och B, öster och söder om kyrkan. Det är därför viktigt att slå vakt om de kvarvarande resterna av denna struktur. Av samma fotografi framgår även att grusgravar med sten- och häckomramning liksom bruket av gravkullar var det vid tiden övervägande gravskicket. I kvarteret återstår idag endast en grusgrav även om man fortfarande kan skönja stenramarna i anslutning till flertalet vårdar. Det är därför viktigt att denna kvarvarande grusgrav bevaras. Gravar med bevarad stenram/häckomgärdning skulle med fördel kunna återställas med ett framförliggande grusfält. Nytillskott bör i val av material liksom i sin utformning väl ansluta sig till intilliggande gravvårdar. Härvid rekommenderas företrädelsevis stenar antingen i grå granit eller diabas. Vårdar i nyare stenmaterial samt i friare form bör undvikas. Kvarter B Området präglas tydligt av mängden smala högresta liksom låga rektangulära och låga breda vårdar i diabas och grå granit. Inom kvarteret förekommer dock en stor spridning där gravvårdarna är av varierande karaktär med en tidsmässig spridning från äldsta gravvården daterad 1814 till gravvårdar från vår samtid. I kvarteret återfinns även flertalet monumentala gravvårdar vilka är av stor betydelse för kvarterets karaktär och kulturhistoriska värde. Av ett flygfotografi taget över kyrkogården 1947 framgår tydligt att kvarterets gravar till stor del varit grusgravar med stenomramningar eller planterade buxbomshäckar. Även bruket av gravkullar har varit vanligt förekommande. I kvarter B kvarstår idag ett antal grusgravar. Det är därför viktigt att man i framtiden månar om att bevara denna kvarvarande rest. Gravar med bevarad stenram/häckomgärdning skulle med fördel kunna återställas med ett framförliggande grusfält. Kvarter B är det mest intakt bevarade kvarteret på kyrkogården och har ett flertal grusgravar inramade av huggna stenar, buxbomshäckar eller kringgärdade av pollare förbundna med kättingar. En av gravarna har, innanför buxbomshäcken, två bevarade gravkullar bevuxna med en vintergrön växt. Detta är numer en mycket ovalig företeelse på länets kyrkogårdar varför det är av yttersta vikt att dessa bevaras. För att i möjligaste mån kunna bevara kvarterets karaktär vore det önskvärt om man vid nya gravsättningar i kvarteret kunde återanvända de befintliga äldre gravvårdarna. Eventuella nytillskott bör i val av material liksom i sin utformning väl ansluta sig till intilliggande gravvårdar. Härvid rekommenderas företrädelsevis stenar antingen i grå granit eller diabas. Vårdar i nyare stenmaterial samt i friare form bör undvikas. En viktig del i upplevelsen av kvarteret är dess uppdelning i mindre rektangulära områden. Det är därför väldigt viktigt att man fortsatt bevarar kvarterets grusgångar. Kvarter C – D Karaktären på vårdarna i kvarter C och D är relativt homogen, huvudsakligen med låga rektangulära vårdar i grå granit och diabas. Ett flertal stenar har en påkostad dekor i ett utförande vilket anspelar på antika stildrag. Kvarteren delades tidigare, i enlighet med kyrkogårdens östra del, in i flertalet mindre områden. Dessa gångar har man låtit lägga igen och så in med gräs. Flertalet av kvarterets gravstenar är utförda i diabas och har en påkostad och vacker dekor. Ett lite udda och bevarandevärt inslag utgör ovan nämnda trävård. Det gjutjärnsstaket med gotiska stildrag vilket återfinns i angränsning till gravstenen över Gustav och Johanna Svensson från Grönadal utgör kvarterets enda kvarvarande rest vilken visar på ett gravskick med inramade grusade områden. Idag är ytan innanför staketet gräsbevuxen. Nytillskott bör i val av material liksom i sin utformning väl ansluta sig till intilliggande gravvårdar. Härvid rekommenderas företrädelsevis stenar antingen i grå granit eller diabas. Vårdar i nyare stenmaterial samt i friare form bör undvikas. Kvarter E – F Karaktären på gravvårdarna i kvarter E är mycket homogen med nästan uteslutande låga rektangulära vårdar i grå och röd granit samt någon enstaka sten i diabas. Vårdarna är antingen utförda med rak eller oregelbunden ovansida, alternativt är med en utformning vilken anspelningar på antikens stildrag. I kvarter F är karaktären mer uppblandad. Här finner man även en större inblandning av nyare vårdar i nyare stenmaterial samt i en friare utformning. Nytillskott bör i kvarter E utföras som låga rektangulära stenar i en stil som väl ansluter sig till befintliga stenar. Stenar i friare form bör i möjligaste mån undvikas i kvarter E och kan med fördel istället placeras i kvarter F. Sammanfattande bedömning och karaktär Älmeboda kyrkogård är anlagd samtidigt med den nya kyrkans uppförande på 1870-talet. Den ursprungliga kyrkogården har sin huvudsakliga utbredning i öster, söder och väster och omgärdas av en vallmur. Kyrkogården har utvidgats i väster. Detta skedde på 1960-talet. Diskussioner kring anläggandet av en ask/minneslund på utvidgningens norra del pågår. På kyrkogården återstår idag endast ett fåtal kistplatser varför en utvidgning av kyrkogården fordras inom en snar framtid. I de äldre kvarteren har gravsättning ofta skett så att folk från samma by/socken ligger samlade inom samma del av kvarteret. Återanvändning av äldre stenar är väldigt vanligt förekommande i Älmeboda. Gravvårdarna i kvarter A är av heterogen karaktär med såväl låga rektangulära, låga breda som smala högresta vårdar. Tidsmässigt härrör vårdarna från 1879 – 2004. Merparten av gravstenar är utförda i grå granit eller diabas även om det förekommer ett fåtal vårdar i röd granit. I kvarteret återstår idag endast en grusgrav även om man fortfarande kan skönja stenramarna i anslutning till flertalet vårdar. Det är därför viktigt att denna bevaras. Gravar med bevarad stenram/häckomgärdning skulle med fördel kunna återställas med ett framförliggande grusfält. Nytillskott bör i val av material liksom i sin utformning väl ansluta sig till intilliggande gravvårdar. Härvid rekommenderas företrädelsevis stenar antingen i grå granit eller diabas. Vårdar i nyare stenmaterial samt i friare form bör undvikas. Utifrån äldre flygfotografier kan man tydligt utläsa hur kvarteren kring kyrkan tidigare delats in i mindre rektangulära områden av ett antal smala grusgångar. Dessa är praktiskt taget lämnade intakta i kvarter A och B, öster och söder om kyrkan. Det är därför viktigt att slå vakt om de kvarvarande resterna av denna struktur. Karaktären på gravvårdarna i kvarter B är heterogen och präglas tydligt av mängden smala högresta liksom låga rektangulära och låga breda vårdar i diabas och grå granit. Inom kvarteret finns en tidsmässig spridning från äldsta gravvården daterad 1814 till gravvårdar från vår samtid. I kvarteret återfinns även flertalet monumentala gravvårdar vilka är av stor betydelse för kvarterets karaktär och kulturhistoriska värde. Kvarter B är det mest intakt bevarade kvarteret på kyrkogården och har ett flertal grusgravar inramade av huggna stenar, buxbomshäckar eller kringgärdade av pollare förbundna med kättingar vilka besitter ett högt kulturhistoriskt värde. En av gravarna har, innanför buxbomshäcken, två bevarade gravkullar bevuxna med en vintergrön växt. Detta är numer en synnerligen ovanlig företeelse på länets kyrkogårdar varför det är av yttersta vikt att dessa bevaras. För att i möjligaste mån kunna bevara kvarterets karaktär vore det önskvärt om man vid nya gravsättningar i kvarteret kunde återanvända de befintliga äldre gravvårdarna. Eventuella nytillskott bör i val av material liksom i sin utformning väl ansluta sig till intilliggande gravvårdar. Härvid rekommenderas företrädelsevis stenar antingen i grå granit eller diabas. Vårdar i nyare stenmaterial samt i friare form bör undvikas. Utifrån äldre flygfotografier kan man tydligt utläsa hur kvarteren kring kyrkan tidigare delats in i mindre rektangulära områden av ett antal smala grusgångar. Dessa är praktiskt taget lämnade intakta i kvarter A och B, öster och söder om kyrkan. Det är därför viktigt att slå vakt om de kvarvarande resterna av denna struktur. Karaktären på vårdarna i kvarter C och D är relativt homogen, huvudsakligen med låga rektangulära vårdar i grå granit och diabas. Ett flertal stenar har en påkostad dekor i ett utförande vilket anspelar på antika stildrag. Nytillskott bör i val av material liksom i sin utformning väl ansluta sig till intilliggande gravvårdar. Härvid rekommenderas företrädelsevis stenar antingen i grå granit eller diabas. Vårdar i nyare stenmaterial samt i friare form bör undvikas. Karaktären på gravvårdarna i kvarter E är mycket homogen med nästan uteslutande låga rektangulära vårdar i grå och röd granit samt någon enstaka sten i diabas. Vårdarna är antingen utförda med rak eller oregelbunden ovansida alternativt är med en utformning vilken anspelningar på antikens stildrag. I kvarter F är karaktären mer uppblandad. Här finner man även en större inblandning av nyare vårdar i nyare stenmaterial samt i en friare utformning. Nytillskott bör i kvarter E utföras som låga rektangulära stenar i en stil som väl ansluter sig till befintliga stenar. Stenar i friare form bör i möjligaste mån undvikas i kvarter E och kan med fördel istället placeras i kvarter F. Generellt för kyrkogårdens kvarter kan sägas att gravvårdar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är att betrakta som kulturhistoriskt intressanta bör i möjli gaste mån bevaras sedan gravrätten löpt ut. Exempel på detta utgör exempelvis de låga rektangulära diabasstenarna med antika stildrag och påkostad dekor. Gjutjärns- och smidesvårdar bör sedan gravrätten löpt ut uppföras på kyrkans inventarieförteckning och fortsatt vårdas av församlingen. Utifrån äldre flygfotografier kan man tydligt utläsa hur kvarteren kring kyrkan tidigare delats in i mindre rektangulära områden av ett antal smala grusgångar. Dessa är praktiskt taget lämnade intakta i kvarter A och B, öster och söder om kyrkan. Det är därför viktigt att slå vakt om de kvarvarande resterna av denna struktur. Av samma fotografi framgår även att grusgravar med sten- och häckomramning liksom bruket av gravkullar var det vid tiden övervägande gravskicket varför de kvarstående resterna av detta gravskick bör bevaras. |
