Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Tingsryd kn, RÄVEMÅLA 1:99 ÄLMEBODA KYRKA

 Anläggning - Värdering

Älmeboda kyrka, ÄLMEBODA KYRKA
1/1/07
Motivering
Kvarter A
Gravvårdarna i kvarter A är av heterogen karaktär med såväl låga rektangulära, låga breda som smala
högresta vårdar. Tidsmässigt härrör vårdarna från 1879 – 2004. Merparten av gravstenar är utförda i grå
granit eller diabas även om det förekommer ett fåtal vårdar i röd granit. Utifrån äldre flygfotografier
kan man tydligt utläsa hur kvarteren kring kyrkan tidigare delats in i mindre rektangulära områden av
ett antal smala grusgångar. Dessa är praktiskt taget lämnade intakta i kvarter A och B, öster och söder
om kyrkan. Det är därför viktigt att slå vakt om de kvarvarande resterna av denna struktur. Av samma
fotografi framgår även att grusgravar med sten- och häckomramning liksom bruket av gravkullar var det
vid tiden övervägande gravskicket. I kvarteret återstår idag endast en grusgrav även om man fortfarande
kan skönja stenramarna i anslutning till flertalet vårdar. Det är därför viktigt att denna kvarvarande grusgrav
bevaras. Gravar med bevarad stenram/häckomgärdning skulle med fördel kunna återställas med
ett framförliggande grusfält. Nytillskott bör i val av material liksom i sin utformning väl ansluta sig till
intilliggande gravvårdar. Härvid rekommenderas företrädelsevis stenar antingen i grå granit eller diabas.
Vårdar i nyare stenmaterial samt i friare form bör undvikas.

Kvarter B
Området präglas tydligt av mängden smala högresta liksom låga rektangulära och låga breda vårdar i
diabas och grå granit. Inom kvarteret förekommer dock en stor spridning där gravvårdarna är av varierande
karaktär med en tidsmässig spridning från äldsta gravvården daterad 1814 till gravvårdar från vår
samtid. I kvarteret återfinns även flertalet monumentala gravvårdar vilka är av stor betydelse för kvarterets
karaktär och kulturhistoriska värde. Av ett flygfotografi taget över kyrkogården 1947 framgår tydligt
att kvarterets gravar till stor del varit grusgravar med stenomramningar eller planterade buxbomshäckar.
Även bruket av gravkullar har varit vanligt förekommande. I kvarter B kvarstår idag ett antal grusgravar.
Det är därför viktigt att man i framtiden månar om att bevara denna kvarvarande rest. Gravar med
bevarad stenram/häckomgärdning skulle med fördel kunna återställas med ett framförliggande grusfält.
Kvarter B är det mest intakt bevarade kvarteret på kyrkogården och har ett flertal grusgravar inramade
av huggna stenar, buxbomshäckar eller kringgärdade av pollare förbundna med kättingar. En av gravarna
har, innanför buxbomshäcken, två bevarade gravkullar bevuxna med en vintergrön växt. Detta är
numer en mycket ovalig företeelse på länets kyrkogårdar varför det är av yttersta vikt att dessa bevaras.
För att i möjligaste mån kunna bevara kvarterets karaktär vore det önskvärt om man vid nya gravsättningar
i kvarteret kunde återanvända de befintliga äldre gravvårdarna. Eventuella nytillskott bör i val
av material liksom i sin utformning väl ansluta sig till intilliggande gravvårdar. Härvid rekommenderas
företrädelsevis stenar antingen i grå granit eller diabas. Vårdar i nyare stenmaterial samt i friare form bör
undvikas. En viktig del i upplevelsen av kvarteret är dess uppdelning i mindre rektangulära områden.
Det är därför väldigt viktigt att man fortsatt bevarar kvarterets grusgångar.

Kvarter C – D
Karaktären på vårdarna i kvarter C och D är relativt homogen, huvudsakligen med låga rektangulära
vårdar i grå granit och diabas. Ett flertal stenar har en påkostad dekor i ett utförande vilket anspelar på
antika stildrag. Kvarteren delades tidigare, i enlighet med kyrkogårdens östra del, in i flertalet mindre
områden. Dessa gångar har man låtit lägga igen och så in med gräs. Flertalet av kvarterets gravstenar är
utförda i diabas och har en påkostad och vacker dekor. Ett lite udda och bevarandevärt inslag utgör ovan
nämnda trävård. Det gjutjärnsstaket med gotiska stildrag vilket återfinns i angränsning till gravstenen
över Gustav och Johanna Svensson från Grönadal utgör kvarterets enda kvarvarande rest vilken visar på
ett gravskick med inramade grusade områden. Idag är ytan innanför staketet gräsbevuxen. Nytillskott
bör i val av material liksom i sin utformning väl ansluta sig till intilliggande gravvårdar. Härvid rekommenderas
företrädelsevis stenar antingen i grå granit eller diabas. Vårdar i nyare stenmaterial samt i
friare form bör undvikas.

Kvarter E – F
Karaktären på gravvårdarna i kvarter E är mycket homogen med nästan uteslutande låga rektangulära
vårdar i grå och röd granit samt någon enstaka sten i diabas. Vårdarna är antingen utförda med rak eller
oregelbunden ovansida, alternativt är med en utformning vilken anspelningar på antikens stildrag.
I kvarter F är karaktären mer uppblandad. Här finner man även en större inblandning av nyare vårdar i
nyare stenmaterial samt i en friare utformning. Nytillskott bör i kvarter E utföras som låga rektangulära
stenar i en stil som väl ansluter sig till befintliga stenar. Stenar i friare form bör i möjligaste mån undvikas
i kvarter E och kan med fördel istället placeras i kvarter F.

Sammanfattande bedömning och karaktär
Älmeboda kyrkogård är anlagd samtidigt med den nya kyrkans uppförande på 1870-talet. Den ursprungliga
kyrkogården har sin huvudsakliga utbredning i öster, söder och väster och omgärdas av en vallmur.
Kyrkogården har utvidgats i väster. Detta skedde på 1960-talet. Diskussioner kring anläggandet
av en ask/minneslund på utvidgningens norra del pågår. På kyrkogården återstår idag endast ett fåtal
kistplatser varför en utvidgning av kyrkogården fordras inom en snar framtid. I de äldre kvarteren har
gravsättning ofta skett så att folk från samma by/socken ligger samlade inom samma del av kvarteret.
Återanvändning av äldre stenar är väldigt vanligt förekommande i Älmeboda.
Gravvårdarna i kvarter A är av heterogen karaktär med såväl låga rektangulära, låga breda som smala
högresta vårdar. Tidsmässigt härrör vårdarna från 1879 – 2004. Merparten av gravstenar är utförda i grå
granit eller diabas även om det förekommer ett fåtal vårdar i röd granit. I kvarteret återstår idag endast
en grusgrav även om man fortfarande kan skönja stenramarna i anslutning till flertalet vårdar. Det är
därför viktigt att denna bevaras. Gravar med bevarad stenram/häckomgärdning skulle med fördel kunna
återställas med ett framförliggande grusfält. Nytillskott bör i val av material liksom i sin utformning väl
ansluta sig till intilliggande gravvårdar. Härvid rekommenderas företrädelsevis stenar antingen i grå granit
eller diabas. Vårdar i nyare stenmaterial samt i friare form bör undvikas. Utifrån äldre flygfotografier
kan man tydligt utläsa hur kvarteren kring kyrkan tidigare delats in i mindre rektangulära områden av ett
antal smala grusgångar. Dessa är praktiskt taget lämnade intakta i kvarter A och B, öster och söder om
kyrkan. Det är därför viktigt att slå vakt om de kvarvarande resterna av denna struktur.
Karaktären på gravvårdarna i kvarter B är heterogen och präglas tydligt av mängden smala högresta
liksom låga rektangulära och låga breda vårdar i diabas och grå granit. Inom kvarteret finns en tidsmässig
spridning från äldsta gravvården daterad 1814 till gravvårdar från vår samtid. I kvarteret återfinns
även flertalet monumentala gravvårdar vilka är av stor betydelse för kvarterets karaktär och kulturhistoriska
värde. Kvarter B är det mest intakt bevarade kvarteret på kyrkogården och har ett flertal grusgravar
inramade av huggna stenar, buxbomshäckar eller kringgärdade av pollare förbundna med kättingar vilka
besitter ett högt kulturhistoriskt värde. En av gravarna har, innanför buxbomshäcken, två bevarade gravkullar
bevuxna med en vintergrön växt. Detta är numer en synnerligen ovanlig företeelse på länets kyrkogårdar
varför det är av yttersta vikt att dessa bevaras. För att i möjligaste mån kunna bevara kvarterets
karaktär vore det önskvärt om man vid nya gravsättningar i kvarteret kunde återanvända de befintliga
äldre gravvårdarna. Eventuella nytillskott bör i val av material liksom i sin utformning väl ansluta sig till
intilliggande gravvårdar. Härvid rekommenderas företrädelsevis stenar antingen i grå granit eller diabas.
Vårdar i nyare stenmaterial samt i friare form bör undvikas. Utifrån äldre flygfotografier kan man tydligt
utläsa hur kvarteren kring kyrkan tidigare delats in i mindre rektangulära områden av ett antal smala
grusgångar. Dessa är praktiskt taget lämnade intakta i kvarter A och B, öster och söder om kyrkan. Det
är därför viktigt att slå vakt om de kvarvarande resterna av denna struktur.
Karaktären på vårdarna i kvarter C och D är relativt homogen, huvudsakligen med låga rektangulära
vårdar i grå granit och diabas. Ett flertal stenar har en påkostad dekor i ett utförande vilket anspelar på
antika stildrag. Nytillskott bör i val av material liksom i sin utformning väl ansluta sig till intilliggande
gravvårdar. Härvid rekommenderas företrädelsevis stenar antingen i grå granit eller diabas. Vårdar i nyare
stenmaterial samt i friare form bör undvikas.
Karaktären på gravvårdarna i kvarter E är mycket homogen med nästan uteslutande låga rektangulära
vårdar i grå och röd granit samt någon enstaka sten i diabas. Vårdarna är antingen utförda med rak
eller oregelbunden ovansida alternativt är med en utformning vilken anspelningar på antikens stildrag.
I kvarter F är karaktären mer uppblandad. Här finner man även en större inblandning av nyare vårdar i
nyare stenmaterial samt i en friare utformning. Nytillskott bör i kvarter E utföras som låga rektangulära
stenar i en stil som väl ansluter sig till befintliga stenar. Stenar i friare form bör i möjligaste mån undvikas
i kvarter E och kan med fördel istället placeras i kvarter F.
Generellt för kyrkogårdens kvarter kan sägas att gravvårdar vilka genom sina hantverksmässiga,
konsthistoriska och lokalhistoriska värden är att betrakta som kulturhistoriskt intressanta bör i möjli
gaste mån bevaras sedan gravrätten löpt ut. Exempel på detta utgör exempelvis de låga rektangulära
diabasstenarna med antika stildrag och påkostad dekor. Gjutjärns- och smidesvårdar bör sedan gravrätten
löpt ut uppföras på kyrkans inventarieförteckning och fortsatt vårdas av församlingen. Utifrån äldre
flygfotografier kan man tydligt utläsa hur kvarteren kring kyrkan tidigare delats in i mindre rektangulära
områden av ett antal smala grusgångar. Dessa är praktiskt taget lämnade intakta i kvarter A och B, öster
och söder om kyrkan. Det är därför viktigt att slå vakt om de kvarvarande resterna av denna struktur.
Av samma fotografi framgår även att grusgravar med sten- och häckomramning liksom bruket av gravkullar
var det vid tiden övervägande gravskicket varför de kvarstående resterna av detta gravskick bör
bevaras.