Stäng fönster Örnsköldsvik kn, NÄTRA PRÄSTBORD 1:4 NÄTRA KYRKA
Anläggning - Värdering
| NÄTRA KYRKA | |
| 12/31/05 |
| Motivering |
|---|
|
Nätra kyrka ligger öppet i dalgången vid Nätraån. Kyrkobyggnaden är en traditionell, mycket stor långhuskyrka med västtorn, rakslutet kor och avsmalnad bakre halvrund sakristia. Den stora volymen, proportionerad för 1400 personer, pekar på en ovanligt tidig och stark befolkningsexpansion i landskapet påverkad av det gynnsamma läget för både jordbruk, sågverksnäring, och fiske/sjöfart. Nätra var den snabbast växande socknen i Örnsköldsviksområdet under 1700-talet, Själevad undantaget, som påbörjade sin expansion redan under 1600-talet. Strax efter kom Arnäs. Nätra kyrka är exteriört i sin rena vita dräkt besläktad med 1700-talets klassicistiska tradition, men utan någon större detaljrikedom. Snarast pekar det på den profana traditionen från Hårleman och framåt. Kyrkan karaktäriseras närmast av sin långsträckta, avskalade och massiva muryta. Sakristians halvrunda form för snarast tanken till 1600-talets postejer i befästningsbyggandet och stärker upplevelsen av prosaisk bruksarkitektur. Getings provinsiella byggmästarhandlag märks främst i proportioneringen av volymer, som det alltför korta och breda tornet; och de besvärliga anslutningarna av taken mellan sakristian och långhus, samt långhus och torn; men också i detaljer som den förstorade konsolfrisen i tornet som han också bl.a. använde på Hässjö kyrka i Medelpad tio år tidigare, och valet av rustikkedjan i tornets bottenvåning, placerad endast på södra respektive norra sidan. Interiören karaktäriseras främst av sin uppförandetid i det tidiga 1800-talet, samt förändringar under 1900-talets sista decennier. Uppförandetidens stora, utsträckta form, som genom valet av det aningen höga, långa tunnvalvet och det breda rummet, skriver in en anonymitet i sig självt, som naturligtvis hänger samman med det stora behovet av platser i kyrkan. Men detta kunde lösas på andra sätt, som man kan se i de treskeppiga varianterna i exempelvis Ramsele nya kyrka och Njurunda kyrka. Rummets väldighet understryks också av färgsättningen som möjligen tillkommit under 1990-talets läktarunderbyggnad och bänkrensning. Avståndet till församlingen är å andra sidan ett resultat av maktfördelningen i 1700-talets samhälle och ett utmärkande karaktärsdrag för Nätra kyrkas uppförandetid. Förutom formen bidrar även de ursprungliga praktfulla snickerierna med predikstol och altaruppsats, samt den magnifika korväggens konstnärliga förändring under 1840-talet, liksom läktarbarriären och orgelfasaden något decennium senare, till den äldre 1800-tals karaktären. Att särskilt tänka på: * Korväggens grisaillemåleri som är ett av få bevarade exempel på Olof Hofréns konstnärliga sinnelag * Originalsnickerier som predikstolen, altaruppsatsen, nummertavlor och dörromfattningar i koret och den något senare tillverkade orgelläktarbarriären och orgelfasaden, närmast i originalfärgsättning, som alla bidrar till den äldre karakären i kyrkorummet. |
