Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Tingsryd kn, TINGSRYD 24:1 TINGSÅS KYRKA

 Anläggning - Värdering

Tingsås kyrka, TINGSÅS KYRKA
1/1/07
Motivering
Kvarter A
Kvarter A är (tillsammans med kvarter D) det första man ser när man kommer in genom kyrkogårdens
huvudentré. Kvarteret präglas av 1900-talets olika begravningsseder med olika typer av gravvårdar där
den gemensamma nämnaren är att de flesta är låga. Det finns inte många gravvårdar som sticker ut och
gravvårdarna bör hållas relativt låga även i framtiden.

Kvarter B och C
Kvarteren präglas av 1900-talets olika begravningsseder med främst låga gravvårdar. Vissa gravvårdar
är värda att bevara för framtiden, t ex träkorsen, grusgraven och den äldsta gravstenen från 1899. I framtiden
bör gravvårdarna hållas låga, åtminstone i kvarter B. I övrigt är inte kvarteren speciellt känsliga
för nytillskott.

Kvarter D
Karaktären av den allmänna linjen bör behållas i detta kvarter och det som återstår av den bör bevaras.
Ta helst inte bort de stenar som finns kvar. Luckor bör ersättas med små stenar i samma typ som de som
tidigare finns i allmänna linjen. Stora och iögonenfallande gravvårdar bör undvikas i detta kvarter.

Kvarter E
Kvarteret är av varierande karaktär. Några gravvårdar besitter så pass högt kulturhistoriskt värde att de
bör bevaras för framtiden, t ex gravkullarna med murgröna, grusgravarna, den kättingomgärdade graven
och träkorset. Återanvändning av gamla gravvårdar är positivt men kvarteret är inte speciellt känsligt
för nytillskott.

Kvarter F
De två stenomgärdade gravvårdarna är värda att bevara för framtiden. I övrigt är kvarteret inte känsligt
för nytillskott.

Kvarter G
Kvarter G utgör tillsammans med kvarter J de kvarter som har de mest kulturhistoriskt intressanta gravvårdarna.
Ett flertal är värda att bevara för framtiden. Detta gäller de gamla hällarna, alla gravar som är
omgärdade av sten, smidesstaket eller buxbomshäckar samt gjutjärnskorsen. I övrigt är det positivt om
gamla gravvårdar återanvänds. Kvarteret är inte känsligt för nytillskott.

Kvarter H och I
Relativt många gravvårdar inom området besitter så pass höga kulturhistoriska värden att de är värda att
bevara för framtiden. Detta gäller t ex gjutjärnskorset och de två stenomgärdade gravvårdarna. I och med
att kvarteren innehåller gravvårdar av mycket varierande karaktär är de inte känsliga för nytillskott.

Kvarter J
Detta utgör tillsammans med kvarter G det mest kulturhistoriskt intressanta kvarteret. Många gravvårdar
är monumentala och avvikande från den stora mängden. Flertalet av dessa bör bevaras för framtiden.
Detta gäller t ex den gamla hällen med sin buxbomshäck, den stenomgärdade grusgraven, gjutjärnspelaren
och de gamla marmorvårdarna. Återanvändning av gravvårdar är positivt. Kvarteret är inte känsligt
för nytillskott, stora och iögonenfallande gravvårdar kan med fördel placeras i detta kvarter. Samtidigt
bör blandningen med enklare gravvårdar bibehållas.

Kvarter K
Det syns inte längre mycket av att den allmänna linjen har legat i detta kvarteret. Det är av större vikt att
spara de spår som finns i kvarter D än detta. Inga gravvårdar är mer värda att bevara än andra men vid
nytillskott bör de nya gravvårdarna hållas i samma småskalighet som de befintliga vårdarna och återanvändning
av gravstenar rekommenderas.

Kvarter M och N
Träkorset är ovanligt och bör bevaras för framtiden. I övrigt är gravvårdarna likvärdiga. Kvarteren är
dock känsliga för nytillskott. Sådana bör anpassas till formen efter de gravvårdar som tidigare finns i
kvarteret. Återanvändning av gravvårdar rekommenderas.

Kvarter O
Det finns ingen gravvård som sticker ut i detta kvarteret. Alla gravvårdar är likvärdiga. Däremot är kvarteret
känsligt för nytillskott. Sådana bör anpassas till formen efter de gravvårdar som sedan tidigare finns
i kvarteret. Återanvändning av gravvårdar rekommenderas.

Kvarter P
Kvarteret är mycket litet och det finns ingen utpräglad karaktär att slå vakt om.

Kvarter R
Kvarteret är mycket känsligt för nytillskott. Sådana bör anpassas till formen efter de gravvårdar som
tidigare finns i kvarteret. Återanvändning av gravvårdar
rekommenderas. Om man endast vill välja att
bevara karaktären på ett av kvarteren av denna enhetliga
typ kan detta passa väl.

Kvarter S
Kvarteret är enhetligt och därför känsligt för nytillskott. Sådana bör anpassas till formen efter de gravvårdar
som tidigare finns i kvarteret. Återanvändning av gravvårdar rekommenderas.

Kvarter T
Kvarteret har en utpräglad karaktär av urnkvarter och
denna bör bevaras. Det är av stor vikt att den mindre
skalan på gravvårdarna bevaras och att häckarna får
finnas kvar.

Kvarter U
Fontänen, träden och buskarna ger karaktär åt detta kvarter. Det är betydelsefullt att upprätthålla denna
karaktär. Framtida gravvårdar bör hålla samma småskalighet som nuvarande gravvårdar.

sammanfattande bed ömning av Tingsås kyrkogård
Tingsås kyrkogård är en medelstor kyrkogård som har legat på samma plats sedan 1500-talet. De mest
iögonenfallande gravvårdarna finns i kvarteren närmast den gamla kyrkan. Man kan se att kyrkogården
utökats, först åt öster, söder och väster i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes på 1850-talet,
sedan åt norr omkring 1970. Gravskicket varierar med kvarterens ålder. I de äldsta kvarteren, G och
J, finns ett flertal monumentala gravvårdar som är värda att bevara för framtiden. Där finns även äldre
typer av gravvårdar, som t ex smideskors och gravstenar med Thorvaldsenmedaljonger. Dessa två kvarter
är de mest kulturhistoriskt intressanta på Tingsås kyrkogård. I kvarter E finns även en grav med tre
gravkullar med murgröna. På fotografier från 1940-talet ser man att denna typ av gravar har varit mycket
vanlig på Tingsås kyrkogård. Därför är det av stort vikt att denna sista rest bevaras för framtiden
De mer bemedlade människorna ville gärna ha gravvårdar som visade deras position i samhället.
I de äldre kvarteren kan vi därför se gravvårdar med mycket varierande utseende. Under 1900-talet
utvecklades det svenska folkhemmet och detta tog sig uttryck även i begravningsväsendet. 1900-talets
begravningsplatser blev likriktade och enformiga. Här har ingen gravvård större kulturhistoriskt värde
än någon annan. Däremot är dessa kvarter mycket känsliga för nytillskott. Åtminstone något av dessa
kvarter bör få bevara sin karaktär och kvarter R kan här ses som ett bra exempel. Nya gravvårdar bör
här ha samma utformning som de som redan finns i kvarteret. Gravvårdarna bör utgöras av stenar med
liknande mått som de befintliga. Detaljutformningen kan däremot ta sig nya uttryck, t ex vad gäller stenmaterial
och ytterkonturer. Gräsytorna bör behållas och där häckar finns bör de bevaras.
Urnkvarteren tillkom under 1900-talets senare del. Dessa fick ofta en utformning som skiljde sig
från kistgravarna som strikt placerades i räta linjer. I kvarter U finns såväl en damm som ett antal mindre
träd och buskar. Detta kvarter bör få bevara sin särprägel.