Stäng fönster Växjö kn, ÖR 8:14 ÖRS KYRKA
Anläggning - Värdering
| ÖRS KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A Karaktären på kvarterets vårdar är heterogen och härrör åldersmässigt från tiden strax före sekelskiftet 1900 fram till idag. Frånsett en handfull mer högresta vårdar i kvarterets västra del är stenarna övervägande hållna i en låg skala. Nytillskott skall med tanke på kvarterets blandade karaktär utformas med hänsyn till intilliggande stenar. Stenar i nyare stenmaterial samt friare form bör i första hand placeras i kvarterets östra del. Gjutjärnskorsen skall, om så inte redan är fallet, uppföras på kyrkans inventarieförteckning och fortsatt vårdas av församlingen. De bevarade/återskapade grusgravarna vittnar om ett tidigare mycket vanligt förekommande gravskick och om intresse finns från fler gravrättinnehavare att återskapa är det fullt möjligt. Kvarter B Karaktären på gravvårdarna i kvarter B är heterogen. Åldersmässigt härrör sig vårdarna från mitten av 1800-talet fram till idag. I kvarteret finns ett flertal stenar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är kulturhistoriskt intressanta. Gravvårdar som anger den dödes yrkestitel förtäljer om invånarna i socknen och de näringar och yrken som funnits. I möjligaste mån bör dessa stenar bevaras i kvarteret även efter det att gravrätten löpt ut och avlägsnas först då behov finns av den platsen. Stenar med påkostad utformning och dekor kan med fördel återanvändas. Nytillskott bör anpassas till intilliggande vårdars karaktär och underordna sig kvarterets huvudkaraktär. Stenar i nyare stenmaterial samt friare form bör undvikas. De bevarade/återskapade grusgravarna vittnar om ett tidigare mycket vanligt förekommande gravskick och om intresse finns från fler gravrättinnehavare att återskapa är det fullt möjligt. Kvarter C Karaktären på kvarterets stenar är heterogen. Åldersmässigt härstammar vårdarna från tiden kring 1800- talets mitt fram till 1990-talet, med en liten koncentration av stenar ifrån 1940-talet. Frånsett en knapp handfull smala halvhöga/högresta stenar är ett stort antal av kvarterets gravvårdar låga rektangulära i diabas samt röd/grå granit. Här finns också några liggande hällar samt två stenomramade grusgravar. Nytillskott kan bör anpassa sig till kvarterets låga skala samt i sin färgställning anpassas till den dominerande grå-svarta färgskalan. Stenar i nyare stenmaterial samt friare form bör undvikas. De två bevarade/ återskapade grusgravarna vittnar om ett tidigare mycket vanligt förekommande gravskick och om intresse finns från fler gravrättinnehavare att återskapa är det fullt möjligt. Kvarter D Karaktären på gravvårdarna i kvarter D är tydligt heterogen med en stor åldersspridning från mitten av 1700-talet fram till idag. I kvarteret finns ett flertal stenar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är kulturhistoriskt intressanta. Gravvårdar som anger den dödes yrkestitel förtäljer om invånarna i socknen och de näringar och yrken som funnits. I möjligaste mån bör dessa stenar bevaras i kvarteret även efter det att gravrätten löpt ut och avlägsnas först då behov finns av den platsen. Ett flertal av de äldre vårdarna har en påkostad dekor och kan med fördel återanvändas. Nytillskott bör anpassas till intilliggande vårdars karaktär och underordna sig kvarterets huvudkaraktär. Den bevarade/återskapade grusgraven vittnar om ett tidigare mycket vanligt förekommande gravskick och man bör slå vakt om denna numera alltmer sällsynta företeelse. Kvarter E Karaktären på gravvårdarna i kvarter E är heterogen och fördelar sig ganska så jämt över tidsperioden från 1800-talets mitt fram till idag varför man finner en stor variation i stenarnas utseende. Nytillskott skall med tanke på kvarterets blandade karaktär utformas med hänsyn till intilliggande stenar. Det bevarade gjutjärnskorset skall, om så inte redan är fallet, uppföras på kyrkans inventarieförteckning och fortsatt vårdas av församlingen. De bevarade/återskapade grusgravarna vittnar om ett tidigare mycket vanligt förekommande gravskick och är en företeelse man bör slå vakt om att bevara på kyrkogården. I kvarteret finns även ett flertal vårdar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är att betrakta som kulturhistoriskt intressanta. Vid flertalet av kvarterets gravvårdar återfinner man en skylt vilken uppmanar gravrättsinnehavaren att ta kontakt med kyrkogårdsvaktmästaren. I de fall där man inte lyckas få fatt i någon aktiv gravrättsinnehavare bör stenarna ändå tillåtas att stå kvar då flertalet av dessa stenar har ett påtagligt kulturhistoriskt värde. Kvarter F Karaktären på vårdarna i kvarter F är heterogen med en varierad höjdskala. Samtliga av kvarterets stenar, frånsett en vård, är utförda i en grå-svart färgskala. Åldersmässigt härrör kvarterets stenar från tiden kring sekelskiftet 1900 fram till 1990-talet. Nytillskott skall med tanke på kvarterets blandade karaktär utformas med hänsyn till intilliggande stenar. I kvarteret finns ett flertal stenar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är kulturhistoriskt intressanta. I möjligaste mån bör dessa stenar bevaras i kvarteret även efter det att gravrätten löpt ut alternativt avlägsnas först då behov finns av den platsen. Stenar i nyare material samt fri form bör undvikas. Sammanfattande bedömning och karaktär Kyrkogården var under äldre tider helt bevuxen med gräs men vid sekelskiftet började man anlägga gravplatser med grus- och singelbeläggning vilka omgärdades av stenramar eller inhägnades med stenstolpar och kedjor. Vid en renovering i mitten av 1950-talet lades kyrkogården helt i gräs och grusgångarna ersattes med ölandssten. Mellan åren 1991-93 utförde Växjö kyrkliga samfällighet ett omfattande renoverings- och anläggningsarbete varvid kyrkogården jämnades till, grusgångarna återskapades och ett antal av de på 50-talet igenlagda grus- och singelgravarna återskapades. Varför kyrkogården nu ger prov på hur olika tidsperioder satt sin prägel på kyrkogården. Söder om kyrkan planeras en utökning av kyrkogården. På denna plats har man låtit uppföra en ny ekonomibyggnad. Karaktären på vårdarna i kvarter A är heterogen och härrör åldersmässigt från tiden strax före sekelskiftet 1900 fram till idag. Frånsett en handfull mer högresta vårdar i kvarterets västra del är stenarna övervägande hållna i en låg skala. Nytillskott skall med tanke på kvarterets blandade karaktär utformas med hänsyn till intilliggande stenar. Stenar i nyare stenmaterial samt friare form bör i första hand placeras i kvarterets östra del. Gjutjärnskorsen skall, om så inte redan är fallet, uppföras på kyrkans inventarieförteckning och fortsatt vårdas av församlingen. Karaktären på gravvårdarna i kvarter B är heterogen. Åldersmässigt härrör sig vårdarna från mitten av 1800-talet fram till idag. Nytillskott bör anpassas till intilliggande vårdars karaktär och underordna sig kvarterets huvudkaraktär. Stenar i nyare stenmaterial samt friare form bör undvikas. Karaktären på gravvårdarna i kvarter C är heterogen. Åldersmässigt härstammar vårdarna från tiden kring 1800-talets mitt fram till 1990-talet, med en liten koncentration av stenar ifrån 1940-talet. Frånsett en knapp handfull smala halvhöga/högresta stenar är ett stort antal av kvarterets gravvårdar låga rektangulära i diabas samt röd/grå granit. Här finns också några liggande hällar samt två stenomramade grusgravar. Nytillskott kan bör anpassa sig till kvarterets låga skala samt i sin färgställning anpassas till den dominerande grå-svarta färgskalan. Stenar i nyare stenmaterial samt friare form bör undvikas. Karaktären på gravvårdarna i kvarter D är tydligt heterogen med en stor åldersspridning från mitten av 1700-talet fram till idag. Nytillskott bör anpassas till intilliggande vårdars karaktär och underordna sig kvarterets huvudkaraktär. Karaktären på gravvårdarna i kvarter E är heterogen och fördelar sig ganska så jämt över tidsperioden från 1800-talets mitt fram till idag varför man finner en stor variation i stenarnas utseende. Nytillskott skall med tanke på kvarterets blandade karaktär utformas med hänsyn till intilliggande stenar. Det bevarade gjutjärnskorset skall, om så inte redan är fallet, uppföras på kyrkans inventarieförteckning och fortsatt vårdas av församlingen. Vid flertalet av kvarterets gravvårdar återfinner man en skylt vilken uppmanar gravrättsinnehavaren att ta kontakt med kyrkogårdsvaktmästaren. I de fall där man inte lyckas få fatt i någon aktiv gravrättsinnehavare bör stenarna ändå tillåtas att stå kvar då flertalet av dessa stenar har ett påtagligt kulturhistoriskt värde. Karaktären på vårdarna i kvarter F är heterogen med en varierad höjdskala. Samtliga av kvarterets stenar, frånsett en vård, är utförda i en grå-svart färgskala. Åldersmässigt härrör kvarterets stenar från tiden kring sekelskiftet 1900 fram till 1990-talet. Nytillskott skall med tanke på kvarterets blandade karaktär utformas med hänsyn till intilliggande stenar. Stenar i nyare material samt fri form bör undvikas. Generellt för kyrkogårdens kvarter gäller att de bevarade/återskapade grusgravarna vittnar om ett tidigare mycket vanligt förekommande gravskick och om intresse finns från fler gravrättinnehavare att återskapa gravar av denna typ är det fullt möjligt. I gravkvarteren finns ett flertal stenar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är kulturhistoriskt intressanta. Gravvårdar som anger den dödes yrkestitel förtäljer om invånarna i socknen och de näringar och yrken som funnits. I möjligaste mån bör dessa stenar bevaras i kvarteret även efter det att gravrätten löpt ut och avlägsnas först då behov finns av den platsen. Stenar med påkostad utformning och dekor kan med fördel återanvändas. |
