Stäng fönster Växjö kn, SJÖSÅS 1:132 SJÖSÅS NYA KYRKA
Anläggning - Värdering
| SJÖSÅS NYA KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A Utmärkande i kvarteret är de mer monumentala gravvårdarna vid vägen i öster. Intressant är även att det finns ett stort antal äldre gravvårdar från 1900-talets början vilket även är vanligt i kvarter E som är det motsvarande kvarteret på norra sidan av kyrkogården. Det innebär att de är i diabas och med ett formspråk som var vanligt under 1900-talets första hälft. Den sk ”herraraden” har ett värde i sin helhet liksom de enskilda monumentala gravvårdarna. Den monumentala gravvården över Kanslirådet Gustaf Sandahl har ett högt kulturhistoriskt värde och bör bevaras med sin inramning av gjutet järnstaket och grusad yta. Även andra mer monumentala gravvårdar bör bevaras. Kvarteret är i övrigt blandat vad det gäller gravvårdars material och form och är därför relativt okänsligt för nytillskott. Äldre gravvårdar kan dock med fördel återanvändas när gravrätten återtas. Kvarter B Karaktären är osammanhängande och spretig med vårdar från olika tider och av olika form och material som är placerade i rader som ger ett oregelbundet och glest intryck. Av kulturhistoriskt intresse är de olika titlarna. Kvarteret är okänsligt för nytillskott men det är önskvärt att äldre gravvårdar bevaras eller återanvänds. Kvarter C Karakteristiskt för kvarteret är dess form även om den kan vara svår att uttyda i den västra delen. Formen var tydligare när grusgången skiljde kvarter B från C. Bland gravstenarna är det vita marmorkorset liksom den för 1950-talet tidstypiska gravvården över lantbrevbäraren Karl Johansson och hans syster Hanna intressanta. Den senare är trappstegsformad och huggen i diabas med opolerad bakgrunden medan såväl text som symbolen i form av ett latinskt kors är polerad. Kvarteret är relativt okänsligt för nytillskott men sådana bör hållas låga och rektangulära. Kvarterets form och begränsning skulle förtydligas och såväl kvarter C som B skulle bli tydligare om grusgången åter anlades. Kvarter D Gravstenarnas placering är gles och spretig men då de i huvudsak är i grå granit och diabas ger de kvarteret ett sammanhållande intryck. Resterna av linjegravar som finns i kvarterets nordöstra del är av högt kulturhistoriskt värde liksom gravstenen över socknens skolmästare som har ett högt såväl kulturhistoriskt som lokalhistoriskt värde. Om möjligt så bör någon del av linjegravarna bevaras, förslagsvis en sammanhängande del med flera stenar, då de visar på ett gravskick som idag inte existerar. Gravvården över socknens skolmästare bör även den bevaras som kulturgravar. Nya gravstenar hålls förslagsvis i den grå/svarta kulör som ger kvarteret ett sammanhållande intryck. Äldre gravvårdar kan med fördel återanvändas. Kvarter E Kvarteret har en homogen karaktär genom att gravvårdarna är av diabas och grå granit. Ett antal gravstenar med titlar exempelvis urmakaren och f.d.S. är intressanta liksom den gravsten som föreställer en hopslagen stående bok. Nya gravstenar hålls förslagsvis i den grå/svarta kulören som ger kvarteret ett sammanhållande intryck. Äldre gravvårdar kan med fördel återanvändas Kvarter F Kvarteret är i sin helhet intressant genom sin långstäckta form liksom för de gravvårdar som är placerade inom det. Både den del som består av borttagna gravstenar liksom den del som består av gravvårdar av mer monumentalt slag är intressant. De äldre monumentala gravvårdarna bör bevaras som kulturgravar och eventuella nytillskott hålls förslagsvis i den grå/svarta kulören som ger kvarteret ett sammanhållande intryck. Äldre gravvårdar kan med fördel återanvändas. Sammanfattning Kyrkogården vid Sjösås nya kyrka ligger i byn Viås som ligger centralt placerat i socknen. Kyrkan och kyrkogården kom till på 1860-talet och kyrkan invigdes 1865. Kyrkogården omsluter kyrkan och har samma form som då den anlades. Karaktären är blandad med gravvårdar från alla epoker från 1800-talets andra hälft och framåt. Här finns såväl de monumentala gravvårdarna som står kvar sedan 1800-talets slut och tiden kring 1900 som de små hällarna i diabas från 1930-talet på gravarna i den allmänna linjen. Den norra delen har en mer homogen struktur då de flesta gravvårdar har en grå/svart kulör vilket ger en sammanhållande karaktär. I den södra finns även inslag av gravvårdar i röd granit. Kvarteren omramas av grusgångar vilket ger kyrkogården en symmetri. Några gångar har dock såtts igen. Raderna med gravvårdar är ibland glesa och då de inte stöds av rygghäckar ger det ett oregelbundet intryck. Det har aldrig funnits rygghäckar på kyrkogården och gravvårdarna var även tidigare oregelbundet placerade. Längs med kyrkans långsidor stod tidigare träd liksom längs den västra muren. Idag är de nedtagna vilket förstärker det lite ödsliga och glesa utseendet. Inom kvarteren i den norra delen är det önskvärt att nytillskott hålls i en grå/svart kulör. Äldre gravstenar kan med fördel återanvändas. I övrigt är kyrkogården på grund av den stora blandningen av gravvårdar relativt okänslig för nytillskott. En inventering av gravvårdarna bör dock göras där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör vårdas och bevaras som kulturgravar. Det är önskvärt att de grusgångar som såtts igen åter märks ut för att tydliggöra kvarterens form. |
