Stäng fönster Solna kn, HAGA 3:10 SOLNA KYRKA
Anläggning - Värdering
| SOLNA KYRKA | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Solna kyrka är en av Mälardalens tre rundkyrkor, alla från 1100-talet. Förutom den religiösa funktionen kan byggnaden ha använts för olika typer av försvar. Kyrkan har utgjort centrum i en socken som under hela medeltiden omfattade även Stockholms malmar, Djurgården, halva Lidingö och Sickla i Nacka. Ägare till Karlbergs och Ulriksdals slott belägna inom socknen och representanter från kungahuset har som mecenater satt avtryck i kyrkans byggnadshistoria och inredning under 1600-tal och tidigt 1700-tal. Av Magnus Gabriel de la Gardie bekostade arbeten återstår västportal i sandsten, altaruppsats av Hans Jerling, predikstol, minnestavlor och epitafier. Drottning Ulrica Eleonora har bekostat Poluska gravkoret samt den efter branden 1723 återuppförda tornhuven på rundhuset. Under 1700-talets mitt doneras dopfunt, ljusredskap samt kyrksilver och kyrkorummet tillförs gravstenar och begravningsvapen. Kyrkans exteriör präglas av det sena 1800-talets restaurering med synliga gråstensmurar och kalkputsade tegelpartier. Tanken bakom 1928 års restaurering präglar ännu kyrkorummet genom att de medeltida kalkmålningarna togs fram, predikstolens ursprungliga färger återtogs, bänkinredningen återigen gjordes sluten, flera glasmålningar kom till och nya fönstersnickerier med ofärgat glas sattes in. Under senare delen av 1900-talet har flera omgestaltningar av funktionella skäl genomförts. Den nuvarande orgelläktaren byggs och läktarunderbyggnaden tillkommer samt inredningen i västra vapenhuset nyordnas helt. Solna kyrkogård, särskilt dess äldsta del, präglas av höga lindar samt konst- och kulturhistoriskt märkliga gravmonument över betydelsefulla personer ur vårt lands historia. Utvidgningen av kyrkogården mot öster präglas av stram klassicism med björk som stomplantering, utformad av trädgårdsarkitekten Ester Claesson. Minneslunden i söder har gestaltats av landskapsarkitekten Sven Hermelin. Solna kyrka och kyrkogård utgör tillsammans med prästgård, kaplans- och falkenerarboställe från 1700-talet en unik miljö. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: · kyrkogårdens övergripande arkitektoniska gestaltning med kvarter, grusgångar, murar och stomplantering med växtlighet av olika ålder och från olika stilperioder · kyrkogårdens konst- och kulturhistoriskt märkliga gravkor och gravmonument över betydelsefulla personer i vårt lands historia · rundkyrkan som en unik byggnadstyp i Mälardalen · byggnadens murverk utgör ett oersättligt dokument om byggnadens historia och sin tids byggnadsskick · exteriörens oputsade gråstensfasad och rundhusets kupol och tornhuv · inredning och inventarier av hög konstnärlig kvalité från svensk stormaktstid och 1700-tal med kungahuset och adeln som mecenater · fragmentariskt bevarade kalkmålningar av Albertus Pictor utgör ett omistligt dokument. |
