Stäng fönster Tingsryd kn, VÄCKELSÅNG 22:1 VÄCKELSÅNGS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Väckelsångs kyrka, VÄCKELSÅNGS KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A - D Träkorset är så pass ovanligt att det är av kulturhistoriskt intresse att bevara. Det är dock redan nu i så pass dåligt skick att detta troligen inte är möjligt. I övrigt är dessa kvarter mycket homogena och de är således mycket känsliga för nytillskott. Nya gravvårdar bör hålla samma mått som de befintliga och återanvändning av gravvårdar rekommenderas. Kvarter E Gravvårdarna inom kvarteret är homogena. Eftersom kvarteret i sig är så utspritt är det inte lika känsligt för nytillskott som kvarter A – D men nya gravvårdar bör dock ändå anpassas efter de som redan finns Kvarter F Detta är tillsammans med kvarter H Väckelsångs kyrkogårds intressantaste kvarter. Den östra delen av kvarteret är mycket blandat och delvis ganska glest använt. Den västligaste raden är fullbelagd med idel låga gravstenar, de flesta rektangulära. Det är ändå den blandade delen som ger karaktär åt kvarteret. Ett antal gravvårdar är värda att bevara för framtiden, t ex grusgraven och järnkorsen. Kvarteret är inte känsligt för nytillskott och det är positivt om det kan fortsätta att vara blandade typer av gravvårdar i kvarteret. Kvarter G Detta kvarter avviker till sin karaktär från kyrkogårdens övriga kvarter. Grundstrukturen består i de Cformade häckarna, mot vilka gravvårdarnas baksidor är placerade. Det är av stor vikt att gravvårdar av liten storlek används i detta kvarter. Kvarter H Detta är tillsammans med kvarter F Väckelsångs kyrkogårds intressantaste kvarter. Den västligaste raden skiljer sig från det övriga kvarteret. Denna rad innehåller främst låga rektangulära gravstenar i grå granit från 1980-talet. I det övriga kvarteret är det en stor blandning mellan olika typer av gravvårdar. Många av dem är av så pass högt kulturhistoriskt värde att de bör bevaras för framtiden. Detta gäller gravhögen, alla grusgravar och smideskorsen. Fler vårdar kan vara värda att bevara av t ex personhistoriska skäl. Kvarteret är inte känsligt för nytillskott och det är positivt om det kan fortsätta att vara blandade typer av gravvårdar i kvarteret. Kvarter J - M De västligaste raderna av kvarter J och K har samma karaktär som kvarter F och H. De mest iögonenfallande gravvårdarna finns i de västra och norra delarna av området. Men intressanta gravvårdar finns även i kvarter M. Förutom de gravvårdar som är så pass speciella att de är värda att bevara för framtiden, t ex järnkorsen och grusgravarna, finns även andra typer som inte är så unika men som vi ändå bör bevara ett urval av. Här gäller det de mindre enklare gravstenarna, ofta i diabas, från 1930-talet. Kvarteren är inte känsliga för nytillskott. Kvarter N - R Det tidiga 1900-talets begravningsseder ger karaktär åt detta område. Gravstenarna i diabas är viktiga, såväl de av mindre storlek som de lite mer högresta. By- eller gårdsnamn och titlar är speciellt vanliga i dessa kvarter och en del av dessa bör bevaras för framtiden. Återanvändning av gravstenar rekommenderas i detta område. Järnkorsen ska bevaras för framtiden. Kvarter S - V Detta område liknar området kvarter N-R. Det tidiga 1900-talets begravningsseder ger karaktär åt området. Gravstenarna i diabas är viktiga. By- eller gårdsnamn och titlar är speciellt vanliga i dessa kvarter och en del av dessa bör bevaras för framtiden, liksom en del av de med verser och citat. Återanvändning av gravstenar rekommenderas i detta område. sammanfattande bedömning av Väckelsångs kyrkogård Väckelsångs kyrkogård är en medelstor kyrkogård som anlades i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes 1829. De mest iögonenfallande gravvårdarna finns i kvarteren söder om kyrkan. I västra delarna av kvarteren F och H märks en markant skiljelinje där kyrkogården utökades mot väster under 1930-talet. Gravskicket varierar med kvarterens ålder. I den äldre delen av kyrkogården utmärker sig kvarter F och H. Där finns ett flertal monumentala gravvårdar som är värda att bevara för framtiden. Där finns även äldre typer av gravvårdar, som t ex gjutjärnskors, smideskors och en gravhög. En liknande gravhög går inte att finna på någon annan kyrkogård, åtminstone inte i Värend. Dessa två kvarter, F och H, är de mest kulturhistoriskt intressanta på Väckelsångs kyrkogård. De västra delarna av kvarter J och K har samma karaktär som kvarter F och H men även i kvarter M finns ett antal gravvårdar som är kulturhistoriskt intressanta. De mer bemedlade människorna ville gärna ha gravvårdar som visade deras position i samhället. I de äldre kvarteren kan vi därför se gravvårdar med mycket varierande utseende. Detta gör att kvarteren inte är speciellt känsliga för nytillskott. Kvarteren längre österut på kyrkogården innehåller många gravvårdar från 1920- och 1930-talen. Här är gravstenar i diabas vanliga, både högresta och låga smala. Under denna period var såväl ortsnamn, titlar, psalmhänvisningar och diverse citat vanligt förekommande på gravvårdarna. Det är positivt om ett urval av dessa bevaras för framtiden. Återanvändning av gravstenar rekommenderas. Under 1900-talet utvecklades det svenska folkhemmet och detta tog sig uttryck även i begravningsväsendet. 1900-talets begravningsplatser blev likriktade och enformiga. Här har ingen gravvård större kulturhistoriskt värde än någon annan. Däremot är dessa kvarter mycket känsliga för nytillskott. Detta visar sig tydligt i den nya kyrkogårdsdelen i väster. Gångsystemet är här av stor vikt, som symmetriskt delar upp begravningsplatsen i olika kvarter. Nya gravvårdar bör här ha samma utformning som de som redan finns i kvarteret. Gravvårdarna bör utgöras av stenar med liknande mått som de befintliga. Detaljutformningen kan däremot ta sig nya uttryck, t ex vad gäller stenmaterial och ytterkonturer. Gräsytorna bör behållas och där häckar finns bör de bevaras. |
