Stäng fönster Ljungby kn, RYSSBY 23:1 RYSSBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| Ryssby kyrka, RYSSBY KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A och B Kvarteren har ett högt kulturhistoriskt värde genom de ålderdomliga gravvårdar som finns där Förekomsten av titlar har ett lokalhistoriskt värde då titlarna berättar om yrkesgrupper som fanns på orten tidigare och som berättar om den tid då det t ex fanns en järnväg som gick genom samhället. Önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar. Vid nytillskott är det önskvärt att gravvården anpassas gällande material och form efter befintliga gravvårdar inom kvarteret eller att äldre gravvårdar återanvänds. Kvarter C Inom kvarter C finns den gravsten inom kyrkogården som har det högsta kulturhistoriska värdet, kalkstenshällen från 1600-talet. Då den är i dåligt skick bör den undersökas av stenkonservator. I övrigt är kvarteret blandat vad det gäller gravvårdars ålder, material och form vilket gör att det är relativt okänsligt för nytillskott. Alternativt kan gravvårdar återanvändas. Önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar. Kvarter D Förekomsten av titlar ger ett lokalhistoriskt värde då titlarna berättar om yrkesgrupper som fanns på orten tidigare och som berättar om den tid då det t ex fanns en järnväg som gick genom samhället. I övrigt är kvarteret blandat vad det gäller gravvårdars ålder, material och form vilket gör att det är relativt okänsligt för nytillskott. Alternativt kan gravvårdar återanvändas. Önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgra Kvarter E Kvarterets utseende präglas av de låga gravvårdarna och deras placering längs låga rygghäckar. Det ger ett rumsligt intryck. För att behålla kvarterets karaktär bör rygghäckarna bevaras och vid nytillskott bör inte gravvårdarna vara högre än rygghäckarna. Det är önskvärt att de högresta gravvårdar som är placerade längs gången längst i väster bevaras då de visar på att placeringen av mer monumentala gravvårdar var vanlig i närheten av grusgångar och kyrkogårdsmuren där de var väl synliga. Önskvärt är att man bevarar äldre gravvårdar eller återanvänder dem. Det är även önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar. Kvarter F Kvarteret har ett högt kulturhistoriskt värde genom dess ålderdomliga gravvårdar, exempelvis gjutjärnskorsen. Förekomsten av titlar har ett lokalhistoriskt värde då titlarna berättar om yrkesgrupper som fanns på orten tidigare och som berättar om den tid då det t ex fanns en järnväg som gick genom samhället. Här är gravvården med inskriptionen Svensk-Amerikanaren en av de mest intressanta. Önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar. Vid nytillskott är det önskvärt att gravvården anpassas gällande material och form efter befintliga gravvårdar inom kvarteret eller att äldre gravvårdar återanvänds. Kvarter G Förekomsten av titlar har ett lokalhistoriskt värde då titlarna berättar om yrkesgrupper och hantverk som fanns på orten tidigare och som berättar om en annan tid än dagens. Trotjänarinnan, skomakaren och mösskräddaren är exempel på detta. Det är även intressant med den stora mängden gravvårdar från 1930- och 40-talen som ger kvarteret ett särskilt utseende. Önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar. Vid nytillskott är det önskvärt att gravvården anpassas gällande material och form efter befintliga gravvårdar inom kvarteret eller att äldre gravvårdar återanvänds. Kvarter H och I Kvarter H och I har en stor blandning vad det gäller olika typer av gravvårdar och åldersmässigt sträcker det sig från det sena 1800-talet fram till 1900-talets slut. De flesta gravvårdar är i den gråa, ljust röda och svarta färgskalan vilket ger en relativt lågmäld färgskala. På grund av den stora blandningen av gravvårdar är det relativt okänsligt för nytillskott. Alternativt kan gravvårdar återanvändas. Önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar. Kvarter J Kvarterets utseende präglas av de låga gravvårdarna och genom att de är placerade längs låga rygghäckar. Det ger ett rumsligt intryck. För att behålla kvarterets karaktär bör rygghäckarna bevaras och vid nytillskott bör inte gravvårdarna vara högre än rygghäckarna. Önskvärt är att man bevarar äldre gravvårdar eller återanvänder dem. Det är även önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar. Kvarter K Kvarteren har ett högt kulturhistoriskt värde genom de ålderdomliga gravvårdar som finns där, exempelvis de ålderdomliga gjutjärnskorsen. Förekomsten av titlar har ett lokalhistoriskt värde då titlarna berättar om yrkesgrupper som fanns på orten tidigare och som berättar om den tid då det t ex fanns en järnväg som gick genom samhället. De gravplatser som är täckta med grus och omgärdad av stenram bör bevaras och underhållas då de är exempel på ett gravskick som var mycket vanligt under det tidiga 1900-talet. Önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar. Vid nytillskott är det önskvärt att gravvården anpassas gällande material och form efter befintliga gravvårdar inom kvarteret eller att äldre gravvårdar återanvänds. Kvarter L Förekomsten av titlar har ett lokalhistoriskt värde då titlarna berättar om yrkesgrupper och hantverk som fanns på orten tidigare och som berättar om en annan tid än dagens. Stenarbetare, träskomakare och banmästare är exempel på detta. Önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar. Vid nytillskott är det önskvärt att gravvården anpassas gällande material och form efter befintliga gravvårdar inom kvarteret eller att äldre gravvårdar återanvänds. Kvarter M och O Kulturhistoriskt intressanta är de monumentala gravvårdarna däribland den högresta stenen rest över ”Hagasyskonen”. Den och övriga högresta gravvårdar är exempel på hög hantverksskicklighet. Den gravplats som är täckt med grus och omgärdad av stenram bör bevaras och underhållas då den är ett exempel på ett gravskick som var mycket vanligt under det tidiga 1900-talet. Önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar. Kvarter N Kvarteren har ett högt kulturhistoriskt värde genom de ålderdomliga gravvårdar som finns där Förekomsten av titlar har ett lokalhistoriskt värde då titlarna berättar om yrkesgrupper som fanns på orten och socknen längre tillbaka. Önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar. Vid nytillskott är det önskvärt att gravvården anpassas gällande material och form efter befintliga gravvårdar inom kvarteret eller att äldre gravvårdar återanvänds. Kvarter P Förekomsten av titlar har ett lokalhistoriskt värde då titlarna berättar om yrkesgrupper och hantverk som fanns på orten tidigare och som berättar om en annan tid än dagens då t ex en järnväg gick genom samhället. Toffelmakaren, stenhuggaren och banbiträdet är exempel på detta. Önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar. Vid nytillskott är det önskvärt att gravvården anpassas gällande material och form efter befintliga gravvårdar inom kvarteret eller att äldre gravvårdar återanvänds. Kvarter R och S Kvarter R och S har en karaktär av 1960 - 70-talets kyrkogård med låga rektangulära gravstenar huggna i grå och röd granit placerade på en gräsbevuxen yta i räta rader. Önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar. Vid nytillskott är det önskvärt att gravvården anpassas gällande material och form efter befintliga gravvårdar inom kvarteret eller att äldre gravvårdar återanvänds. Kvarter X Kvarter X är karaktäristiskt för det sena 1900-talet både till sin form och gravvårdarna som är typiska för tiden. Gravvårdarna är låga och rektangulära med såväl raka som oregelbundet formade krön och flera är dekorerade med alternativa symboler som minner om något som varit viktigt för den avlidne. Kvarter U Kvarter U är karaktäristiskt för det sena 1900-talet och tidiga 2000-talet både till sin form och gravvårdarna som är typiska för tiden. Gravvårdarna är låga och rektangulära med såväl raka som oregelbundet formade krön och flera är dekorerade med alternativa symboler som minner om något som varit viktigt för den avlidne. Sammanfattande bedömning och karaktär Kyrkan och kyrkogården är belägen centralt i Ryssby samhälle. I närområdet finns församlingshem, skola och prästgård. Kyrkogårdens yta är flack, gräsbevuxen och indelad i kvarter som skiljs från varandra med grusgångar. Kyrkan är placerad i södra delen av kyrkogården och kyrkogården i sin helhet har sin största yta i norr. Gravvårdarna på kyrkogården är blandade gällande såväl ålder som form och material. Dominerande är de låga rektangulära gravvårdarna i diabas, grå och ljust röd granit. Den äldsta gravvården är en kalkstenshäll från 1600-talet. En allmän linje fanns tidigare men det går idag inte att urskilja var den har varit. Gravvårdar som tas bort placeras längs kyrkogårdsmuren. Återanvändning av gravstenar är inte vanligt förutom ett fåtal där en släktings gravsten har återanvänts genom att man har vänt på stenen och gjort en ny inskription på baksidan. När gravrätter har gått ut har de ersatts med nya och det har lett till en blandad karaktär med såväl gravvårdar från 1800-talet i form av t ex gjutjärnskors som 1900-talets låga, rektangulära gravvårdar. Kvarter G och L samt S, R och P samt den del som utvidgades på 1970-talet är mer homogena till sin karaktär med gravvårdar från en snävare tidsperiod som sträcker sig över ca 30 – 50 år. Önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar. |
