Stäng fönster Nynäshamn kn, SORUNDA KYRKA 1:1 M.FL. SORUNDA KYRKA
Anläggning - Värdering
| SORUNDA KYRKA | |
| 5/24/06 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Sorunda är en bördig jordbrukstrakt. I socknen finns ett stort antal fornlämningar. Storgodsen Fituna och Fållnäs har präglat området sedan medeltiden. Kyrkan ligger på en ås nära landsvägen mellan Södertälje och södra Södertörn. KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkan och kyrkogården med sin mur och de överbyggda stigluckorna är en monumental anläggning som går tillbaka på medeltiden. Stigluckorna är från 1600-talet. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Redan under 1400-talets början byggdes Sorunda ut till att bli en av landskapets största kyrkor. Kyrkan form och inredning har i hög grad präglats av ägarna till de stora godsen Fituna och Fållnäs, släkterna Bååt, Flemming och senare Bonde. Ägarna tillhörde rikets främsta ämbetsmän under 1500- och 1600-tal och var ingifta med varandra. Släkterna Bååt och Flemming har uppfört egna gravkor samt bekostat delar av kyrkans utsmyckning, t ex kalkmålningarna, men även upprustning. Kyrkan har ett rektangulärt långhus, rakslutet kor av samma bredd, torn i väster och korsarmar i norr och söder. Den norra korsarmen består av sakristian och det Flemingska gravkoret. Det södra av det Bååtska gravkoret och södravapenhuset. Rester av en romansk kyrkan från 1100-talet kyrkan finns i murpartier i tornet norra delar samt några meter av långhusets norra mur. I långhusets sydvästra hörn finns en romansk stenrelief bevarad. Gravkoren kan ha uppförts som helgonkapell redan under senmedeltiden och tornet har ett utbygge mot söder som kan ha fungerats som ett separat kapell. Eventuellt uppfördes Bååts gravkor 1540 - det kan då vara ett av de första privata gravkoren i landet. Kyrkans yttre får sin särprägel av korsarmarna från 1400-1500-talet. Korsarmarnas gavelrösten har blinderingar och vapenkartuscher i fasaden samt runda hängtorn på var sida. Hängtornen har troligen tillkommit 1574-75 då kyrkan renoverades och stilinfluenserna kan ha kommit från södra östersjöområdet. Kyrkan är putsad med en grov spritputs i gråbeige. Fönsteromfattningar är av slätputs och samtliga tak är spåntäckta. Kyrkorummet upplevs som brett genom att gravkoren öppnar sig mot långhuset. Långhuset får indirekt ljus från gravkoren. Koret och långhuset har stjärnvalv av en typ som kallas ringvalv och som kan dateras till ca 1500. Det ljusa högkoret domineras av det medeltida altarskåpet tillverkat i Lybeck omkring 1495 av Martin Radeleff, och bakom det en glasmålning från 1839 av CG Brunius. Fönstret är spetsbågigt med masverk av järn. Altaret är från 1842 och korbänkarna i renässansstil tillkom 1898-1901. Orgelläktarens bröstvärn donerades 1642 av Peder Erlanadsson och Helena Fleming. Eventuellt är det ett arbete av Markus Hebel. När orgelläktaren förminskades 1898-1901 återanvändes delar av 1600-talets bröstvärn till en ny läktare på norra väggen. Orgelläktaren förlängdes och fick en ny trappa 1963-64. 1667 skänktes predikstolen till kyrkan av Helena Fleming. Den bedöms vara ett arbete av Claes Hebel, son till Markus Hebel. Bänkinredningen i renässansstil långhuset är öppen och indelad i fyra kvarter. Den tillkom vid restaureringen 1890-1901. Bänkgavlarna målades om i nuvarande kulör 1963-64 och äldre dörrar infogades i de främsta bänkskärmarna. Flemingska gravkoret har ett stjärnvalv av senmedeltida typ. Vid 1600-talets början tillkom kalkmålningarna. De består av ett kraftigt rankverk med frukter, enstaka fåglar, ett sittande lejon med svärd samt evangelistbilder. De har en kontinental prägel och är troligen utförda av en tysk mästare. Här finns ett epitafium över Erik Fleming och hans första och andra hustru, i svart och vit marmor. Det är utfört av Nicolaes Millich, troligen i Antwerpen mellan 1676-1682. Under golvet finns en gravkammare. Bååts gravkor har ett stjärnvalv och ett enkelt fyrdelat valv, båda med halvstensribbor. Riksrådet Johan Pedersson Bååt och hans maka Kerstin Tott donerade gravkorets målningar, som dateras till 1549, Målarmästare var Örjan Olofsson från Våle härad i Uppland. Motiven är hämtade ur nya testamentet. Målningar från Gustav Vasas tid är mycket sällsynta. Här finns också ett epitafium över Peter Grip död 1534 och ett madonnaskåp, troligen från 1480-talet. Det är utfört i Lübeck och tillskrivet Hermen Rodes verkstad. 1964 gjordes ett nytt slutet bänkkvarter i Bååts gravkor, även här återanvändes gamla bänkdörrar. 1993 togs delar av bänkvarteret bort och ersattes med lösa stolar. Under golvet finns en gravkammare. Även sakristia, vapenhus, tornrum och tornillbyggnad är valvslagna. I långhusets, korets och tornrummets valv finns dekorationer från restaureringen 1898-1901 utförda av artisten Bergendorff Kyrkan har många värdefulla inventarier från medeltiden, men även från 1600-och 1700-talen. Här finns begravningsvapen och i golven ligger gravhällar av hög klass. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:- Det medeltida murverket, med tillägg från 1500- och 1600-talet är ett historiskt dokument i sig. Kyrkan med kyrkogård, bogårdsmur, trädplantering och stigluckor är en monumental anläggning. Kyrkans utformning och utsmyckningar berättar om de stora jordägarnas makt, ambitioner och stilideal i en gången tid. Bååts gravkor kan vara ett av de första privata gravkoren i landet. Kalkmålningar från Gustav Vasas tid är sällsynta. 1800-talsinredningen samspelar väl med den medeltida kyrkan och dess tillägg från framförallt 1500- och 1600-talen. Kyrkan innehåller fast inredning och inventarier av hög kvalitet. |
